Villastaden Paradiset – Människor, hus och utveckling under 120 år
En bok som togs fram 2019-2020 i samarbete mellan Partille Hembygdsförening och Paradisets Fastighetsägareförening.
En bok om Paradiset – men också en bok om utvecklingen i Partille under 1900-talet. I Paradiset finns bland annat nyckeln till de tidiga industrietableringarna, med familjerna Harbeck, Jebsen och Eck.
Beskrivningen sträcker sig fram till våra dagar, med många spännande människoöden, och intressant kulturhistoria av olika slag.
Inbunden (hårda pärmar), tryckt i färg. 328 sidor. Format 21 x 24 cm. Rikt illustrerad. Många historiska fotografier, de flesta hittills opublicerade.
Boken kostar 300 kr (+ eventuellt porto). Specialpris 250 kr för medlemmar i Partille Hembygdsförening och Paradisets Fastighetsägareförening.
Här följer en närmare presentation av innehållet:
Villastadens tid
Professor Claes Caldenby ger en arkitekturhistorisk överblick, som sätter villastaden Paradiset i ett sammanhang.
Den tidiga historien
Paradiset före Paradiset. En sammanfattning som också berättar bland annat vem Riddar Ture var, och vad vi vet om den Helge som gav namn åt källan.
Familjen Harbeck
Tre industrialister har satt sin prägel på Paradiset, och på hela Partille. Först kom Harbeck med sina kemiska fabriker, och två borgbyggnader på berget.
Familjen Jebsen
Jörg Jebsen kan kallas ”Paradisets grundare”. Han startade Partille Yllefabrik, men såg också möjligheterna uppe i ”Bured”, där han etablerade den nya villastaden. Vi har också hittat ursprunget till själva namnet ”Paradiset”.
Familjen Eck
Motorfabriken Eck startades 1907, och blev på tio år Partilles största arbetsplats. Carl Eck satte också sin prägel på villastaden. Hans två egna villor har amerikanska förebilder, som vi har hittat i New Jersey, och i hans digra fotoalbum!
Stationssamhället
Paradiset låg centralt i Partille, nära stationen och det affärscentrum som fanns där mellan 1900 och 1950 ungefär. Och hur var det nu med ”Partilled” och ”Partille”? Det reder vi också ut.
Infrastruktur
Kanske ett tråkigt ord, men vi tycker det är spännande att se hur frågorna om vägar, vatten, vägbelysning, elektricitet och annat löstes av paradisborna på egen hand, i en tid då kommunen inte var särskilt aktiv med sådant.
Nybyggarna
Vi gör en rundvandring och berättar om människorna i drygt tjugo av de första villorna. Vilka var det som byggde och bodde där? Och vilka har bott där senare? Vi hittade många spännande människoöden, och flera överraskningar.
Blombergs konditori
På Kvarnåsvägen låg ett både välbesökt och välrenommerat etablissemang, känt för sina läckra tårtor och andra bakverk. Bo Renander, barnbarn till paret Blomberg, ger oss barndomsminnen från konditoriet, och visar foton ur familjealbumet.
Lustgården: Det första funkishuset
Ett intressant hus, och en intressant byggherre. Charles Sandahl har betytt mycket i kommunen, och är bland annat ”skyldig” till de flesta gatunamnen i villastaden!
Västra villastaden expanderar i efterkrigstiden
I Villastaden blandas stilarna, då bebyggelsen har vuxit fram under lång tid. Michael Eriksson beskriver utvecklingen på 1940-talet, med utgångspunkt från det hus han själv bor i, på Smedbodalsvägen.
En spion i Paradiset
Jo, det är sant. En tidig januarimorgon 1946 kom polisen till en villa på Vintergatan, och hämtade husets hyresgäst, som rannsakades och dömdes. Saken blev då mycket uppmärksammad, men nu är det inte många som minns. Vi berättar hela historien!
Gårda Barnhem
Breidablick, en av de första, och största, villorna i området var barnhem under 50 år. I boken ger vi bakgrunden, förklarar namnet och ger några unika inblickar genom fotografier ur arkiven.
Kanonkungen Leoni på Smedbodalsvägen
Leo Wybierala var världsledande som ”kanonkung”, avfyrad av hustrun Greta. Han var dessutom klurig konstruktör av såväl kanonerna som andra attraktioner, t. ex. ”Rocket Car” som kördes av dottern Inga. Vi har fått låna fantastiska fotografier!
Två välkända entreprenörer i Paradiset
Berättelsen om Bengt Nilsson, grundare av firman Regale, (alltså kallad ”Regale-Bengt”) och Kalju Reesalu, byggare som har uppfört många av villorna i Paradiset. De hade helt olika bakgrund, men ändå många likheter, och utvecklade en livslång vänskap.
Ungdomsliv
Bad, skridsko, fotboll, bandy. Men också cykelspeedway, och filmbolaget ”Miraclefilm”. En och annan Klorex-och-socker-bomb, dessbättre utan allvarliga följder. Och vem var egentligen Billy Bengtsson, som gav namn åt grottorna i Ulvåsberget?
Apelstigen och Ormstigen
De platta takens genombrott i villastaden. På sin tid omstridda, och skällda för ”kaninburar”, men hyllade av såväl press som de familjer som har bott i dem. Upphovsmannen, Bo Cederlöf, ritade också den egna familjens hus på Paradisvägen, strax intill.
Funkishusen vid Besebäcken
Lite dolt i grönskan vid Besebäcken ligger fyra funkishus, ritade av arkitekten Bengt Edman, och byggda 1959–60. Dit vallfärdar fortfarande arkitekturstudenter. Vi har varit på hembesök.
Villa Porthälla, ”Borgen”
Kanske Partilles mest märkvärdiga byggnad? Och jodå, vi berättar hela historien, med skandaler och allt. Nu rymmer den gamla ”borgen” välordnade lägenheter. Vi har fått komma in i tornrummet.
”Brandstationen”
Huset vid Eckens damm, nedanför Villa Gavelås har en intressant historia (även där finns en skandal vi berättar om). Numera är det en ljus och trevlig bostad. Många kallar byggnaden ”den gamla brandstationen", men har den varit det? Vi reder ut den frågan!
De platta takens paradis
Fritz Olausson växte upp på 1960-talet i ett av de nybyggda husen på Helge Källas väg. Han berättar personligt om barndomsåren och lekarna (även kojorna hade platta tak!), och om hur han tack vare den miljön blev arkitekt.
Dessutom bilder och berättelser från 1960- och 70-talen, en tid då det skapades en stark gemenskap mellan de nyinflyttade familjerna.
Ett pensionat som blev träskofabrik
På Riddar Tures väg 4 ligger ett stort och pampigt hus, en gång pensionat för personal vid Motorfabriken Eck. På 60- och 70-talet, då vi alla gick i träskor, anställdes trätoffelspikare på löpande band av Sanoped, som huserade här.
Tennisens betydelse
1938 anlade Partille Tennisklubb sin bana vid nuvarande Braun Johans väg, där den fortfarande finns, och används. Medlemmarna i klubben har varit många genom åren, och många vittnar om tennisens stora betydelse för villastaden Paradiset.
Natur- och friluftsliv
Paradisets friluftsområde erbjuder unika och fantastiska möjligheter. Många, såväl boende i närheten som andra, går här i skogarna dagligen, med eller utan hund. Vi ger några glimtar av naturen med vandringsleder, sjöar och en del sällsynta växter.
Villaägare organiserar sig
Enade vi stå – söndrade vi falla. Den devisen gäller i alla sammanhang där många har gemensamma intressen. Här berättas om tidigare organisationer som funnits i området, och om Paradisets Fastighetsägareförening, samt om stora frågor både då och nu.
Paradiset, avskildhet och närhet på samma gång
Bo Eek, präst och tidigare boende i Paradiset, avslutar vår bok med några egna minnen och en finstämd betraktelse om att ”komma hem till Paradiset".
Boken är skriven av Per Arne Skansen (huvudförfattare) med texter av Claes Caldenby, Bo Eek, Michael Eriksson, Leif Jebsen, Eva Nielsen, Fritz Olausson och Bo Renander.
Redaktion: Michael Eriksson, Hans Lebeck (Paradisets Fastighetsägareförening), Per Arne Skansen (Partille Hembygdsförening)
