Villastaden Paradiset – Människor, hus och utveckling under 120 år

Ett ny bok, framtagen i samarbete mellan Partille Hembygdsförening och Paradisets Fastighetsägareförening.

En bok om Paradiset – men också en bok om utvecklingen i Partille under 1900-talet. I Paradiset finns bland annat nyckeln till de tidiga industri­etableringarna, med familjerna Harbeck, Jebsen och Eck.
Beskrivningen sträcker sig fram till våra dagar, med många spännande människoöden, och intressant kulturhistoria av olika slag.

Inbunden (hårda pärmar), tryckt i färg. 328 sidor. Format 21 x 24 cm. Rikt illustrerad. Många historiska fotografier, de flesta hittills opublicerade.

Boken kostar 300 kr (+ eventuellt porto). Specialpris 250 kr för medlemmar i Partille Hembygdsförening och Paradisets Fastighetsägareförening.

Beställ här!

 

Här följer en närmare presentation av innehållet:

Villastadens tid
Professor Claes Caldenby ger en arkitektur­historisk överblick, som sätter villastaden Para­diset i ett samman­hang.

Den tidiga historien
Paradiset före Paradiset. En sammanfattning som också berättar bland annat vem Riddar Ture var, och vad vi vet om den Helge som gav namn åt källan.

Familjen Harbeck
Tre industrialister har satt sin prägel på Para­diset, och på hela Partille. Först kom Har­beck med sina kemiska fabriker, och två borg­byggnader på berget.

Familjen Jebsen

Image


Jörg Jebsen kan kallas ”Paradisets grund­are”. Han startade Partille Yllefabrik, men såg också möjlig­heterna uppe i ”Bured”, där han etablerade den nya villastaden. Vi har också hittat ursprunget till själva namnet ”Paradiset”.

Familjen Eck

Image


Motorfabriken Eck startades 1907, och blev på tio år Partilles största arbetsplats. Carl Eck satte också sin prägel på villastaden. Hans två egna villor har ameri­kanska förebilder, som vi har hittat i New Jersey, och i hans digra fotoalbum!

Stationssamhället

Image


Paradiset låg centralt i Partille, nära stationen och det affärscentrum som fanns där mellan 1900 och 1950 ungefär. Och hur var det nu med ”Partilled” och ”Partille”? Det reder vi också ut.

Infrastruktur
Kanske ett tråkigt ord, men vi tycker det är spännan­de att se hur frågorna om vägar, vatten, vägbelys­ning, elektricitet och annat lös­tes av paradisborna på egen hand, i en tid då kommu­nen inte var särskilt aktiv med sådant.

Nybyggarna
Vi gör en rundvandring och berättar om männis­korna i drygt tjugo av de första villorna. Vilka var det som byggde och bodde där? Och vilka har bott där senare? Vi hittade många spännan­de människoöden, och flera överraskningar.

Blombergs konditori

Image


På Kvarnåsvägen låg ett både välbesökt och väl­renommerat etablissemang, känt för sina läckra tår­tor och andra bakverk. Bo Renander, barn­barn till paret Blomberg, ger oss barndoms­min­nen från kon­ditoriet, och visar foton ur familje­albumet.

Lustgården: Det första funkishuset
Ett intressant hus, och en intressant byggherre. Charles Sandahl har betytt mycket i kom­munen, och är bland annat ”skyldig” till de flesta gatunamnen i villastaden!

Västra villastaden expanderar i efterkrigs­tiden
I Villastaden blandas stilarna, då be­bygg­elsen har vuxit fram under lång tid. Michael Eriksson be­skriv­er utvecklingen på 1940-talet, med ut­gångs­punkt från det hus han själv bor i, på Smed­bodals­vägen.

En spion i Paradiset

Image


Jo, det är sant. En tidig januarimorgon 1946 kom po­lisen till en villa på Vintergatan, och hämtade husets hyresgäst, som rannsakades och döm­des. Saken blev då mycket uppmärk­sam­mad, men nu är det inte många som minns. Vi be­rättar hela histo­rien!

Gårda Barnhem
Breidablick, en av de första, och största, villorna i om­rådet var barnhem under 50 år. I boken ger vi bakgrunden, förklarar namnet och ger några unika inblickar genom fotografier ur arkiven.

Kanonkungen Leoni på Smedbodalsvägen

Image


Leo Wybierala var världsledande som ”kanon­kung”, avfyrad av hustrun Greta. Han var dess­utom klurig konstruktör av såväl kanonerna som andra attrak­tioner, t. ex. ”Rocket Car” som kör­des av dottern Inga. Vi har fått låna fantas­tiska fotografier!

Två välkända entreprenörer i Paradiset
Berättelsen om Bengt Nilsson, grundare av fir­man Regale, (alltså kallad ”Regale-Bengt”) och Kal­ju Ree­salu, byggare som har uppfört många av villor­na i Paradiset. De hade helt olika bakgrund, men än­då många likheter, och ut­vecklade en livslång vän­skap.

Ungdomsliv

Image


Bad, skridsko, fotboll, bandy. Men också cykel­speed­way, och filmbolaget ”Miraclefilm”. En och annan Klorex-och-socker-bomb, dess­bättre utan all­varliga följder. Och vem var egentligen Billy Bengts­son, som gav namn åt grottor­na i Ulvås­berget?

Apelstigen och Ormstigen

Image


De platta takens genombrott i villastaden. På sin tid omstridda, och skällda för ”kanin­burar”, men hyllade av såväl press som de famil­jer som har bott i dem. Upphovsmannen, Bo Cederlöf, ritade också den egna familjens hus på Paradisvägen, strax intill.

Funkishusen vid Besebäcken
Lite dolt i grönskan vid Besebäcken ligger fyra funkishus, ritade av arkitekten Bengt Edman, och byggda 1959–60. Dit vallfärdar fortfarande arki­tek­turstudenter. Vi har varit på hembesök.

Villa Porthälla, ”Borgen”

ImageImage

 

Kanske Partilles mest märkvärdiga byggnad? Och jodå, vi berättar hela historien, med skan­daler och allt. Nu rymmer den gamla ”borgen” välordnade lägenheter. Vi har fått komma in i tornrummet.

”Brandstationen”

Image


Huset vid Eckens damm, nedanför Villa Gavelås har en intressant historia (även där finns en skandal vi berättar om). Numera är det en ljus och trevlig bostad. Många kallar byggnaden ”den gamla brandstationen", men har den varit det? Vi reder ut den frågan!

De platta takens paradis

Image


Fritz Olausson växte upp på 1960-talet i ett av de nybyggda husen på Helge Källas väg. Han berättar personligt om barndomsåren och lek­ar­na (även kojorna hade platta tak!), och om hur han tack vare den miljön blev arkitekt.
Dessutom bilder och berättelser från 1960- och 70-talen, en tid då det skapades en stark gemen­skap mellan de nyin­flyttade familjerna.

Ett pensionat som blev träskofabrik
På Riddar Tures väg 4 ligger ett stort och pamp­igt hus, en gång pensionat för personal vid Motor­fab­riken Eck. På 60- och 70-talet, då vi alla gick i trä­skor, anställdes trätoffel­spik­are på löpande band av Sanoped, som huserade här.

Tennisens betydelse
1938 anlade Partille Tennisklubb sin bana vid nu­varande Braun Johans väg, där den fort­farande finns, och används. Medlem­mar­na i klubben har varit många genom åren, och många vittnar om tennisens stora betydelse för villastaden Paradiset.

Natur- och friluftsliv

Image


Paradisets friluftsområde erbjuder unika och fan­tastiska möjligheter. Många, såväl boende i när­het­en som andra, går här i skogarna dag­ligen, med eller utan hund. Vi ger några glimtar av naturen med vand­ringsleder, sjöar och en del sällsynta växter.

Villaägare organiserar sig
Enade vi stå – söndrade vi falla. Den devisen gäl­ler i alla sammanhang där många har gemen­samma in­tressen. Här berättas om tidigare orga­nisationer som funnits i området, och om Para­disets Fastig­hetsägareförening, samt om stora frågor både då och nu.

Paradiset, avskildhet och närhet på samma gång
Bo Eek, präst och tidigare boende i Paradiset, av­slutar vår bok med några egna minnen och en fin­stämd betraktelse om att ”komma hem till Paradiset".

Boken är skriven av Per Arne Skansen (huvud­författare) med texter av Claes Caldenby, Bo Eek, Michael Eriksson, Leif Jebsen, Eva Nielsen, Fritz Olausson och Bo Renander.
Redaktion: Michael Eriksson, Hans Lebeck (Paradisets Fastighetsägare­förening), Per Arne Skansen (Partille Hembygdsförening)


Beställ boken här!

 


Förening:

Partille Hembygdsförening

Skapad av: Per Arne Skansen (2020-08-23 13:56:17) Kontakta föreningen
Ändrad av: Per Arne Skansen (2020-12-27 17:30:07) Kontakta föreningen