Några fakta om Östra Karup

Östra Karups socken ingår sedan 1971 i Båstad kommun,
Skåne län, men tillhör Hallands landskap. Socknen gränsar i norr till
Skummeslöv, i öster till Hasslöv, i söder till Hjärnarp i väster till Grevie och
Båstad . I nordväst stöter socknen till Laholmsbukten. Socknen bildade före
senaste kommunreformen på 1970-talet tillsammans med Skummeslöv och Hasslöv, Karups kommun.

Socknen är en typisk jordbruksbygd. Arealen om ca 4 350
ha är till största delen belägen på Hallandsås, men omfattar även en del av den norr om åsen liggande slätten, där Stensån flyter fram. Invånarantalet har under de senaste decennierna ökat och var 1995 1967 st.

Östra Karup präglas av dess närhet till Båstad. Kyrkan är en av de äldsta i trakten och kan dateras till sent 1000-tal eller tidigt 1100-tal. Förleden i namnet Karup kan härledas till det fornhalländska mansnamnet Kake och slutleden till torp eller nybygge. Namnet är belagt i skrift från 1509. Under 1800-talet började socknen kallas för Östra Karup för att lättare kunna särskiljas från den närbelägna socknen med samma namn, väster om Båstad.

Trakterna kring Östra Karup är historisk mark. Här har den gamla riksvägen mellan Köpenhamn och Oslo gått fram i sekler. I byn fanns
postkontor och gästgivargård. Organiserad postgång för allmänheten startade den 24 december 1636 i dessa trakter. Innan dess gick kungliga danska postbud en gång i veckan mellan Köpenhamn och Christiania (Oslo). Färden över Hallandsås var riskfylld och besvärlig. En minnessten några hundra meter in på Skånesidan vittnar om att ett postrån ägt rum 1757. Kungligt följe har passerat vår bygd.

Den danska prinsessan Ulrika Eleonora reste 1680 över åsen. Hennes mål var Skottorps herrgård där bröllop med Karl XI väntade. När Karl XII skulle föra sina trupper till Norge var denna väg det naturliga alternativet. Gustav III hämtade sin blivande brud i Helsingborg med ett följe som lär ha omfattat 56 vagnar och 400 hästar. Att ett snapphanekompani varit stationerad i byn Hulrugered högst uppe på åsen finns det belägg för.

Vid denna väg, i byn Tvehöga, står också den minnessten som vi valt som föreningssymbol.

En sägen berättar att landshövdingen i Halland, Johan Hård, på order av kung Karl Xl låtit sätta upp milstenar i området. I dessa hade huggits in bokstäverna I H. När kungen, vid en inspektionsresa, uppmärksammade detta spände han ögonen i landshövdingen och sa:

– Vad betyder I H?
Svaret kom rappt, utan darr på
rösten:
- I Halland, Ers Majestät.