Dragoner i Österåker


I Österåkers socken fanns det tio dra­goner, numren 3-12 i Roslags skvadron av Livregementets dragoner ”Livdragonerna – K 2”. Dessa, plus två dragoner på Ljusterö i samma skvadron, var de enda som fanns i nuva­rande Österåkers kommun.

Vi har valt att presentera våra drago­ner och deras torp år 1895. I några fall var det den siste indelte dragonen som var i tjänst då. I så fall blev han an­ställd på regementet när indelnings­verket upphörde 1901 och stannade kvar som dragon kortare eller längre tid, i ett par fall livet ut.

De indelta dragonerna i Roslagen

Upplands indelta dragoner tillhörde regementet Livregementets dragoner – ”Livdragonerna – K 2”.  Manskapsstyrkan var 1500 man, vilket innebar att det troligen var Europas största kavalleriregemente.

Detta regemente delades senare upp i tre kårer, varvid upplandskompanierna blev ”Lifregementets dragoncorps”. Efter 1893 kom det att heta Livregementets dragoner.

Regementet vapenövades huvudsakligen intill Stockholm, främst på Ladugårds-gärde. Regementet hade sina kaserner vid Ladugårdsgärde. 1928 slogs K 2 samman med ”Livgardet till häst – K1” och man flyttade över till Lidingövägen.

Österåkers 10 dragoner hörde till Roslagens skvadron (kompani vid kavalleriet) som hade mötesplats vid Vämlinge i Estuna utanför Norrtälje.

Nummer 3 Solberga

Carl Gustaf Sabel var född 1857 i torpet Gumrarö och hade varit dragon för nummer 9 i elva år när han 1886 blev transporterad till Singö. Där efterträdde han sin bror Johan Viktor Singman som innehaft tjänsten i femton år.
Karl Gustaf Sabel avgick som dragon 1904 och fick därefter underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa med 24 kronor per år. Huvudsaklig försörjning fick han från det små­jordbruk han drev i Solberga på dragon­torpet som han hade köpt.
Han var gift två gånger och hade tio barn, varav fem levde när han dog 1936. Torpet finns kvar.
Se dragontorp 3 Solberga på vår interaktiva karta!

Nummer 4 Blekungen 

ImageSven Singstedt var från Riala, född 1872 som son till en båtsman. Han kom hit 1893 och blev dragon.
Sedan han 1906 avgått från dragon­tjänsten arrenderade han Blek­ungen, åtminstone till 1935, kanske in på 1940-talet. 1911 köpte han en lägenhet intill Singö handel. Där byggde han ett hus och en källarstuga som han tidvis hyrde ut. Han kallade lägenheten Singösborg och bodde själv där till sin död 1951.
Sven Singstedt var gift och hade fyra söner. År 1990 fanns drygt 20 ättlingar till dragonen bosatta i Österåker och ytterligare några i Stockholmstrakten i övrigt. (Bilden är från 1913.)
Se dragontorp 4 Blekungen på vår interaktiva karta!

Nummer 5 Kungsängsgrind

Torpet låg vid Österskärsvägens start i Åkersberga. Det kallas omväxlande Kungsängsgrind, Ruset och Pinkrus. Här bodde en gång grindvakten som kontrollerade infarten till Tuna. Från 1690 till 1870 var det torp för dragoner, gärna med namn som började på Tun. Den siste hette dock Wilhelm Singstedt och var son till dragon nr 3 Anders Singman i Blekungen. Som 27-åring begärde han avsked, gifte sig och blev sedan i tur och ordning rättare på Tuna, Margretelund och Smedby. Första hustrun, Brita Katarina Matsdotter från Hökhuvud, dog strax efter att ha fött sitt första barn. Andra hustrun hette Johanna Sofia Andersson och hade varit förestånderska för mejeriet i Margretelund. Med henne fick Singstedt fem barn. År 1878 flyttade familjen från Österåker och Singstedt dog 1895 i Fresta. De under den sista tiden som var innehavare av tjänsten var underofficerare och bodde inte i Österåker.
Se dragontorp 5 Kungsängsgrind på vår interaktiva karta.

Nummer 6 Tunanäset

Carl Alfred Thun var bondson, född 1863 i Roslags-Kulla. Han kom hit 1884 och var dräng på Tuna ett år innan han blev dragon för nummer 6. Hans före­trädare var Robert Thun, Fritjof Thuns far.
Carl Alfred stannade kvar i tjäns­ten till 1919 och hade 1916 blivit korp­ral och 1917 fått Svärdsmedaljen. Var sedan cementarbetare. Han dog 1943, hade varit gift och haft fem barn.
Torpet finns kvar, är tillbyggt och ligger på Strand­vägen 42 i Österskär. Det innehades i några år av Jarl Kulle.
Se dragontorp 6 Tunanäset på vår interaktiva karta!

Nummer 7 Tunanäset

Johan Gustaf Thunlund var son till en statdräng i Runö, född 1864. Han antogs 1882 som näst siste dragon på numret.
1898 flyttade han till Stock­holm och 1900 begärde han och fick avsked som dragon. I stället blev han anställd som förrådsarbetare på regementets ammunitionsförråd, där han stannade kvar till sin död 1915. Han var gift och hade två barn.
Dragontorp nummer 6 och 7 var båda byggda i mitten av 1800-talet och var grannar på Tunanäset, nuvarande Strandvägen 42 och 40. Torp 7 revs i början av 1900-talet och ersattes av ett nytt hus.
Efterträdaren hette Knut Gottfrid Jansson och var arbetarson från Lilla Säby. Han bodde aldrig på Tunanäset.
Se dragontorp 7 Tunanäset på vår interaktiva karta!​​​​​​​

Nummer 8 Högbacka

ImageCarl Berggren i Högbacka, var född 1866 i torpet Ättarötorp. Hans farfar hade varit dragon, först i 13 år för nummer 10 Berga och sedan i fem år för nummer 7 Tuna.
Sedan förre dragonen hade avgått för att emigrera till USA antogs Carl 1887. Han hade enligt sitt kontrakt åliggan­det att när han inte var i militär tjänst göra ett antal dagsverken på Margrete­lund eller någon annan av de gårdar i socknen som ägdes av stats­rådet Åker­hielm. Hans specia­litet var sprängnings- och grundlägg­ningsarbete.
Han begärde aldrig avsked från dragon­befattningen utan inställde sig varje år på regementet som med tiden kom att heta K 1. 1916 blev han korpral och 1922 furir.
Han var gift två gånger och hade sju barn. Vid sin död 1953 var han den äldste av lan­dets ungefär 50 kvar­varan­de indelta soldater, 87 år gammal.
Torpet Högbacka flyttades 1997 av Hembygdsföreningen till Ekbacken.
Flera av de gamla indelta ryttarna vid Livregementets dragoner kvarstod formellt i tjänst till sin död. Furiren nr 8 Carl Berggren blev 86 år och var svenska arméns äldste i tjänst kvarstående indelte krigsman. 
(Bilden visar en visitation 1960.)
Se dragontorp 8 Högbacka på vår interaktiva karta!

Nummer 9 Körom

August Walfrid Palm var arbetareson från Färentuna född 1865. Han antogs 1887 som den näst siste indelte drago­nen på nummer 9.
År 1900 begärde och fick han avsked och flyttade till Stock­holm. En tid var han trädgårdsmästare i Lund, Ösmo. Han dog 1925. I sitt äktenskap hade han fått två söner som dog unga. Han efterträddes som dragon av Erhart Berner Bergfelt.
Torpet de bodde på låg på ett litet berg mellan Orkidé­vägen och Sörgårds­vägens nordöstra ände. Det revs under 1900-talets första hälft.
​​​​​​​Se dragontorp 9 Körom på vår interaktiva karta!​​​​​​​

Nummer 10 Berga

Gustaf Bergstedt var född 1871 som son till båtsman nummer 106 Adolf Åberg i Åby. Han antogs 1890 som dragon. Liksom Carl Berggren blev han kvar i tjänsten livet ut och blev sam­tidigt som denne befordrad till korpral och furir. Han dog 1941. Av hans fem söner blev två kvar i Österåker. De andra flyttade till Stockholm.
Torpet han bodde på har inget annat namn i kyrkböckerna än Berga dragon­boställe nr 10. Det låg vid Dragontorps­vägen, strax intill pizzerian i början av Söra­lidsvägen men eldhär­jades 1990 och revs sedan.
Se dragontorp 10 Berga på vår interaktiva karta!

Nummer 11 Glimshaga

August Tell var en ung man, född 1871 i Söderby-Karl. Han kom hit som 20-åring och blev dragon. 1895 gifte han sig med en flicka från samma socken och flyttade tillbaka dit, sedan han 1898 transporterats till ett annat nummer i skvadronen, nr 78 Kårsta i Roslags-Bro. Paret fick inga barn. Deras vidare öden är okända utom att han tidigt blev änkeman och själv dog 1957.
Torpet finns kvar och är nu perma­nent­bostad för en familj. Han efterträddes av ytterligare en 20-åring från Söderby-Karl, Karl Albert Tell, som efter ett par år som dragon blev dömd för våld med mera till ett års straffarbete. Därefter återvände även han till Söderby-Karl.
Se dragontorp 11 Glimshaga på vår interaktiva karta!

Nummer 12 Pilstugehöjden

Karl Edvard Runholm var född 1843 i Össeby-Garn. Hans dragontjänst varade bara ett år, 1868-1869 medan han ännu var ogift. Sedan blev han dräng, torpare och arbetare. Han gifte sig med Matilda Eriksson från Toresund och fick åtta barn. I slutet av sitt liv bodde han i Sjökarby där han dog 1932. Efter 1869 var det inte någon mer dragon som bodde i Pilstugan. Tjänsten gjordes om till skvadronstrumpetare, och de som var innehavare av den bodde i Stockholm.
​​​​​​​Se dragontorp 12 på vår interaktiva karta.​​​​​​​

Fortsätt här!

 

 

Förening:

Österåkers Hembygds- och fornminnesförening

Skapad av: Gerhard Nuss (2019-03-12 19:04:55) Kontakta föreningen
Ändrad av: Anna-Mi Wendel (2022-04-27 15:49:07) Kontakta föreningen