Skelderhus station:

Järnvägsstationen i Axtorp fick namnet Skelderhus. Patron Dietlev von Ahlefeld var en av järnvägens främsta förespråkare. Han hade också mycket varor från godset att sända med järnvägen, och det var han som föreslog namnet Skelderhus, som anknöt till godsets dåvarande namn, Skeldinge.

I järnvägsstationen blev det också postkontor. Postadressen blev helt naturligt Skelderhus. En konsekvens blev, att man började kalla hela stationssamhället Skelderhus. Detta var dock oegentligt. Det var bara järnvägsstationen som hette Skelderhus.

Förutom jordbruksprodukter från godset och gårdarna i trakten fraktades det mycket sten från Skelderhus station. Det var dels ett bolag, som hade stenkross vid stationen och tillverkade makadam, dels hade stinsen Mauritz Hjelmér eget stenbrott i Hunseröd, där det höggs gatsten, som såldes via Skelderhus station.

Skeldinge:

En namnform för godset Skillinge som användes från 1878, då sockenstämman på patron von Ahlefelds förslag beslöt, att godset fortsättningsvis skulle heta Skeldinge. Orsaken var väl, att man ville undvika förväxling med Skillinge i sydöstra Skåne. Namnändringen är aldrig upphävd, men godset kallas numera vanligen Skillinge. Ortsbefolkningen, särskilt de äldre, uttalar dock godsets namn Skällinge.

Skillinge:

Var från början en by med 4 gårdar. Av namnet att döma var det den äldsta byn i Munka Ljungby. Namn på –inge är mycket gamla. Första ledet har möjligen något med skilje att göra. Municipalsamhället Skillinge i närheten av Simrishamn anses ha bildats från ett Skedhlinge, där skedh betyder, skilje eller gräns.

År 1660 bytte Mogens Krabbe på Vegeholm jord med kungen. Kungen fick jord på Själland, medan Krabbe fick områden i Munka Ljungby och Össjö socknar. Mogens Krabbe var stor oxuppfödare, och behövde större betesmarker. Skillinge by utrymdes, och på platsen anlades en ladugård.

Mogens Krabbes son och efterträdare Jacob Krabbe blev den förste ägaren som bosatte sig på Skillinge. Jacobs broder, Tage Krabbe, gjorde nya jordbyten med kungen. Vid ett av dessa s.k. mageskiften ansåg han sig ha blivit lurad. Ängsmarken räknades i hölass, och man bytte hölass mot hölass. Nu visade det sig emellertid, att man på Själland lässte dubbelt så stora lass som i Skåne.

Kungen kompenserade Tage Krabbe genom att år 1601 ge honom patronatsrätten till Munka Ljungby kyrka. Före reformationen hade patronatsrätten tillhört Herrevadskloster men indragits till kronan. Skillinge innehade patronatsrätten till kyrkan, ända tills den slutligen avskaffades 1922,

Så småningom förvärvade ägarna till Skillinge äganderätten till alla gårdarna i hela Munka Ljungby socken.  Össjö, som gjorts till ladugård, då godsägaren flyttade till Skillinge, frånsåldes 1682 och kom att bilda ett självständigt säteri. .En ny karaktärsbyggnad uppfördes 1778-1780 av general Samuel Henrik Horn. Byggnaden utgör fortfarande huvudbyggnad på Skillinge.  Från år 1826 började frälsegårdarna säljas från Skillinge.

1826-1835  såldes de västra delarna av socknen, Munka Ljungby, Hillarp, Heagården, Kroppåkra, Rävatofta, Pråmmöllan och Ågård.

1838-1846 såldes de östra delarna av socknen: Axtorp, Hunseröd, Aggarp, Tingberg, Östra och Västra Ellekärr samt Neuhof.

1856-1871 såldes Nya Axtorp, Kållinge och Nya Tingberg

1916-1917 såldes Torpen under Skillinge

1925 såldes en del av godset egen jord.

Sågmöllan:

En vattensåg, omnämnd i mantalslängden för år 1700. Den utnyttjade samma vattenfall som de senare anläggningarna Nya Mölla och Nya Stamp. Till Sågmöllan hörde 1/8 mantal jord. I samband med laga skifte 1928-1835 såldes jorden i 4 delar.  Köparna fick även områden i Ängarna och på Backarna. Det fanns två torp, som båda blev satta till vardera 1/64 mantal: Det mesta av Sågmöllans mark i Munka Ljungby by är utlagt till tomter. Till Sågmöllan räknades alla fastigheterna på Storgatans norra sida  ända bort till Hålan. Även söder om Storgatan hörde jord till Sågmöllan. Sparbanken och Gamla kommunalhuset byggdes på mark, som till en del köptes från Sågmöllan.

Torp: Åhus (1797), Svenstorp (1815), Nytorp (1832-1886)  Öreholm (1855. Beläget på Backarna).

Lägenheter: Rosenhög (1858), Gamla kommunalhuset (1871) Liljenborg (1870), Carlsbo (1888), Johannes Svenssons affär (1890), Tricotfabriken (1891), Munka Ljungby Sparbank (1898), Munka Ljungby Andelsmejeri (1906)

Tingberg:

Namnet tyder på, att det hållits ting på platsen, Det kan möjligen ha varit den äldsta tingsplatsen för Norra Åsbo härads ting.  Avrättningsplats fanns på det närbelägna Pugabjär. Slutleden –berg tyder på ett vikingatida ursprung. Det fanns på 1700-talet två bebyggelseenheter: gården Stora Tingberg, 5/16 mantal, med två åbor och torpet Tegelbrännarehuset.

Tegelbrännarehuset sattes så småningom till 1/16 mantal och kallades därefter Lilla Tingberg. Vid laga skifte 1840-1842  förlades 1/16 mantal kring Lilla Tingberg, 1/8 mantal kring gården Stora Tingberg och 3/16 mantal i närheten av Nya Axtorp.  Gården Stora Tingberg delades i två gårdar 1844, och gården i söder, som också kallades Stora Tingberg, såldes från Skillinge 1856 och delades i två hemman år 1874.

Torp: Några  torp har inte funnits sedan 1700-talet, då Lilla Tingberg var torp och kallades Tegelbrännarehuset eller Tingberga hus.

Tobasjön:

En numera torrlagd sjö i Hillarp.

Tockabro:

En bro över Skillingebäcken på vägen Axtorp-Hunseröd.

Tofta småskola:

Belägen väster om vägkorset Ellenbergavägen.- Klippanvägen.  Skolan byggdes 1912 och var i bruk till 1959.

Toftaskolan:

Byggdes 1971 och var från början en låg- och mellanstadieskola. Den  blev även högstadieskola ett tiotal år senare.

Torvgårda:

Bebyggelsen i Torvgårda är sannolikt inte så gammal. Skall för ha hetat Torsgård,den torde ha tillkom-mit tidigast under slutet av medeltiden. Namnet innehåller stavelsen torv, vilket är naturligt, eftersom det finns torvmossar i området. Kartbilden av Torvgårda är egendomlig. En del av byn hänger fast vid Munka Ljungby socken, men så finns det en landtunga längst i norr, som tränger in i Tåssjö. Det har påståtts att området skulle ha varit en s.k. morgongåva, som medföljt en brudgum från Rössjöholm, som gift sig med en jungfru från Skillinge, men något källmaterial, som bekräftar detta har inte påträffats.

Torvgårda utgör 3/8 mantal.  Före laga skifte 1828-1835 fanns det två arrendatorer på gården. Det fanns också tre torp: Torvgårda hus och Jassie, som går tillbaka till 1600-talet, respektive 1742,  samt Hässlehuset, som anlades 1801. I samband med laga skifte  hölls auktioner 1826-1828. Då såldes byns jord i fem hemmanslotter: Nr 3:2 1/48 mantal, kallad  Jassie,  Nr 3:3 1/48 mtl med Hässlehus., Nr 3:4 3/32 mtl med Torvgårda hus, Nr 3:5 23/192 mtl och Nr 3:6 23/192 mtl. Dessa har sedan uppdelats i flera mindre gårdar.

Torp: Nils Mårtenssons torp (1858-1853), Anders Svenssons hus  (1884-  ?)

Västra Ellekärr:

Namnet Ellekärr kommer av al eller eld  och kärr. De var i gammal tid en sumpig plats, där det växte al.  Ellekärr delades upp i Västra och Östra Ellekärr. Västra Ellekärr utgjorde 3/4 mantal insockne frälse. År 1700´fanns det en åbo, men från 1722 blev det två åbor i Västra Ellekärr.  Laga skifte hölls 1835-1842. Auktion hölls den 2/11 1842. Då såldes jorden till 11 olika köpare.

Torp: Soldattorp (utsatt på skifteskartan från 1828-1832), Tegelbrännarens hus, Tegelbruket, Westrabo.

Ågård:

Gården är belägen vid Rönneå nära gränsen mot Rebbelberga.  Gården, som var en arrendegård under Skillinge utgjorde 15/16 mantal. Före skiftet 1828-1832 fanns det tre arrendatorer. I samband med skiftet köpte löjtnant von Platen gården 1828. Han fortsatte att arrendera ut gården till tre bönder. Han sålde gården 1832 till Bengt Hansson, Denne sade upp arrendatorerna och började själv bruka gården. Det har alltsedan 1832 bara varit en gårdslott i Ågård. Hemmanstalet minskades genom försäljning av 3/16 mantal 1855. Gården utgjorde därefter 3/4 mantal.

Hus: Per Olssons stuga, Ola Perssons hus, Grönaborg, Per Perssons hus, Jöns Perssons undantagsstuga, Ågårds stathus, Ågårds station.

Ängarna:

Ursprungligen var Ängarna en samfällighet till gårdarna i Munka Ljungby, som kunde skörda hö där.  Vid skiftet lades det ett skifte ängsmark till var och en av gårdarna i Munka Ljungby. Bönderna sålde oftast sin ängsmark, och på Ängarna blev det på så sätt en bebyggelse med ett flertal gårdar.

Östra Ellekärr:

Gården omfattade 3/4 mantal. Och hade före skiftet två arrendatorer, som brukade 3/8 mantal vardera. Laga skifte förrättades 1835-1842. Det hölls auktion den 2/11 1842, och gården såldes i 7 hemmanslotter. Några av lotterna köptes av grannar och bebyggdes inte. Det blev emellertid 4 bebyggda gårdar:

Lägenheter: Borgenfält, Hus (1848-1873), Tegelbrukshuset (1846-1853).