Ägarlängd Östermalma, se här.

Har varit ett säteri på 2 mantal skatte.I kyrkböckerna ändras namnet år 1831 från Malma till Öster Malma.

Ur boken ”Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning” av Joh. Ax. Almqvist 1934 och 1935. 

Malma
2 mantal skatte i Rönö härad, Ludgo socken, hade under förra hälften av 1600-talet skilda ägare.
Det ena hemmanet köptes med hertig Carls tillstånd 1597 från den förutvarande skattebonden av stallmästaren Anders Nilsson (Häst), vilken på samma gång fick räntan som allodialförläning. Hans dotter Brita (levde 1654), gift med Joen Andersson (Rossfelt) (d kort före 1622), ärvde egendomen. Den sistnämnde fick änkedrottning Christinas bekräftelsebrev 1613, och hans änka ytterligare konfirmation 1626 och 1645.
Det andra hemmanets ränta var i slutet av 1590-talet någon tid anslagen till Erik Hara (d 1627) på hans lön och rusttjänst, innan han begynte sin verksamhet i Finland.
Sedan befinnes gården vara kronan ”behållen”, till dess att den på 1640-talet indelades på militien. 
Detta oaktat ingick räntan i Seved Bååts (d 1669) köp från kronan 1648.
Den sistnämnde bortbytte 1653 gården till Joakim Skytteheim (d 1678) mot vederlag i Glanshammars härad och socken (Kumla).
Det dröjde emellertid icke länge, förrän Skyttehielm avhände sig sin nyförvärvade egendom och transporterade densamma på Johan Månsson Silfverstierna (d 1660). Denne köpte även (obekant när) det Rossfeltska hemmanet i samma socken (jfr Ludgonäs), vilka ungefär samtidigt upprättades av Silfverstierna såsom medelpunkter för de stora godskomplex som han förskaffat sig inom orten huvudsakligen genom egna omfattande frälseköp från kronan, men även genom att från andra adelsmän övertaga deras gamla frälse eller tidigare förvärv från kronan.
Sistnämnda sätt användes, så vitt man vet första gången 1640, då Slfverstierna genom att likvidera Åke Axelssons (Natt och Dag) samma år ingångna överenskommelse med kronan kom att besitta tre kronohemman i Väster Malma.
Genom ett liknande förfarande blev han 1641 ägare till bland annat Torpesta och Torpestanäs, vilka köpts i Henrik Flemings namn tre månader förut. De hade tidigare varit dels pantsatta, dels förlänta enligt k. brevet 1630 till fälträntmästaren Valerian Jönssons änka Brita Bertilsdotter, vilken formellt ej avstod dem förrän genom ett byte med kronan 1646 mot vederlag i Ingermanland.
År 1641 begynte Silfverstiernas egna frälseköp, av vilka här skola uppmärksammas endast de, som tillförde honom blivande appertinentier till Öster Malma, i den mån de lågo inom Ludgo. I köpet 1641  ingick sålunda Stocketorp, 1643 köptes bland annat Humledal och Skogstorp, 1644 Tovetorp och 1645  Råggärdsvik. Däremot framgår det ej av kammararkivets handlingar, när Transäter, vilken 1638 av Chrisman Lillie köpts från kronan, införlivades med ifrågavarande komplex.
 Ehuru godsets blivande karaktär genom säteriprivilegiernas beviljande får anses klarlagd redan under Silfverstiernas livstid, kan det med tämlig visshet antagas, att bebyggelsen till herrgård icke hunnit långt vid hans död.  Vid arvskiftet efter honom tillföll Öster Malma hans dotter Anna Maria (d 1697), som kort dessförinnan äktat Vilhelm Drakenhielm (d 1676), vilken är egendomens egentlige byggherre. Själv stor spekulant i jordegendomar och i detta avseende en värdig efterföljare till sin svärfader, delade han likväl affärsmäns vanliga beroende av konjunkturerna, och vid ett tillfälle gick det så långt, att Öster Malma, vars yttermurar väl hunnit resas, men vars inredning ännu ej avslutats, måste jämte underlydande 1672  pantsättas för skuld (3,501 rd). Och 24,928 d.k.m.) till Carl Falkenberg (d 1697) för ett års tid, varunder likväl Drakenhielm fortfarande skulle få behålla panten, Sannolikt lyckades Drakenhielm inom utsatt tid igenlösa egendomen, och i varje fall blev icke episoden långvarig. Efter Drakenhielms död disponerade hans änka ånyo över sitt fädernearv, till vilket utom Öster Malma hörde jämväl Stjärnholms storgods i Jönåkers härad. Hon gifte 1680 om sig med Mårten Lindhielm (d 1720), och på hans tid beskrives säteriet som ”rätt väl bebyggt med stort stenhus och god ladugård”. Träd och humlegårdarna befunnes och anmärkningsvärda. Som ladugårdshemman tjänade dels Transäter, som dock var alldeles avhyst, dels Torpesta (från 1668). Rå och rörshemman till huvudgården voro sedan 1672 Tovetorp, som nämnden ansåg beläget på dess mark, och Penningby, som däremot var egen bolby (Brita Gyldenstiernas köp 1639) men misstänktes vara upptaget på Rönö häradsallmänning. Bådas frihet upphävdes 1685. Detsamma gäller Torpestanäs, som inkällrats under Torpesta så sent som 1682 och verkligen låg inom dess stav och rör men enligt K. Maj:t:s utgångna resolution angående rå- och rörshemman ej kunde som sådant godkännas, då det ej lydde direkt under säteriet. Enligt rusttjänstdeklarationen 1678 omfattade det övriga landbogodset inom hemsocknen endast ett och tre fjärdedels mantal, men därtill kommo 22 3/8 utsocknes strögods, huvudsakligen inom Rönö, men även i Daga och Hölebo härad. Lindhielm disponerade efter sin hustrus död ej längre Öster Malma, som ärvdes av den förras son i första giftet Johan Christoffer Drakenhielm (d 1713) och efter hans frånfälle innehades av hans arvingar. En bild av manbyggnaden finns i Sueciaverket II.

Av husförhörslängderna, som finns från år 1750, kan vi följa:

1750 – 1761 då de flyttar till Svärta inspektör Erik Öhrström född 1703 med hustru Anna Stina Öhrström född 1718, sonen Anders Öhrström född 1741, dottern Anna Erika Öhrström född 1746, sonen Carl Erik Öhrström född 1756.

Husförhörslängder finns inte från åren 1767 – 1782 eller 1784 – 1789

1783 – 1801 Generalen, Greven och Kommendören Wolter Reinhold Stackelberg född 1705 (död 1801 1/11 i Öster Malma) med fröken Wilhelmina Charlotta Stackelberg, Fröken Carolina Margareta Stackelberg född 1757.

Från Wikipedia: Wolter Reinhold Stackelberg, greve Stackelberg, (son av Bernt Otto Stackelberg, friherre Stackelberg), till Östermalma i Ludgo socken, Södermanlands län, Almnäs i Fågelås' socken, Skaraborgs län och Västerby i Vårdnäs' socken, Östergötlands län. Född 1705-10-20 på Hallinap i Estland. Konstapel vid amiralitetet 1717. Fänrik vid livregementet i Hessen 1721. Kapten därest. 1733. Kapten vid Savolaks regemente s. å. 5/10. Tjänstg. generaladjutant hos konung Stanislaus av Polen även s. å. korpral vid livdrabantkåren 1735-05-23. Överste i armén 1747-12-30. RSO 1748-09-26. Överste för adelsfaneregementet 1750-12-11. RSOmstk 1757-11-21. Generalmajor 1759-05-09. Greve 1763-04-12 (introd. 1779 under nr 100). Generallöjtnant 1766-04-08. General 1773-03-23.

Död 1801-10-29 på Malma och är jämte båda sina fruar gravsatt i Stackelbergska gravkoret på Norra Fågelås' kyrkogård. Han bevistade under sin tjänstgöring hos konung Stanislaus Danzigs belägring 1734.

Gift 1:o 1737-04-12 med grevinnan Christina Beata Taube, född 1717-05-12, död 1747-09-17, dotter av riksrådet och överamiralen friherre Edvard Didrik Taube af Odenkat, greve Taube (nr 112) och Christina Maria Falkenberg af Trystorp, nr 18.

Gift 2:o 1756-04-16 med friherrinnan Ulrika Eleonora Ridderstolpe i hennes 2:a gifte, född 1720-10-06 i Stockholm, död där 1767-04-15, dotter av presidenten Carl von Frischen, adlad och friherre Ridderstolpe, nr 228, och Margareta Gyllenkrook, nr 862.

1801 – 1816
Sonen från första äktenskapet (alltså med grevinnan Christina Beata Taube), Översten och Riddaren av Kungl Svärdsorden, Högvälborne Greven Adolf Fredrik Stackelberg född 1743, död 1816 15/4 i Öster Malma av vattusot. Adolf Stackelbergs grav på Ludgo kyrkogård, klicka här. Avskrift av tvist om gränsen mellan Öster Malma och Rönö häradsallmänning, klicka här.

Informatorn Fredrik Hjerpe född 1761 i Fågelås, fröken Charlotta Lovisa Lind af Haggeby född 1796, fröken Octavia Lind af Haggeby född 1800.

1816 – 1826
Sonen Översten och Riddaren Högvälborne Greven Reinhold Louis Stackelberg född 1772 20/12 i Stockholm, död ogift 1840 7/2 i Karstorp i Ryds socken (R).

1826 – 1834 Kom närmast från Riga konsul och brukspatron Warner Groen född 1773 28/11 i Stockholm (död där 1834 27/1 men jordsatt i Ludgo) med hustru Charlotta Christina Sabina f Poelchau född 1778 24/1 Livland (död 1843 3/12 i Stockholm), dotter Laura gift Mörner, född 1804 13/5 i Riga (död 1838 3/1 i Sofielund i Ludgo), dotter Eva Nadeshda, gift Silfversparre, född 1818 10/5 i Riga (död 1896 8/7 i Stockholm), son Wärner född 1811 16/6 i Riga, död 1886 19/5 i Adamsberg i Rimbo. Avskrift av köpebrev 1826 Stackelberg-Groen, klicka här. Bouppteckning efter Werner Groen, se här.

1834 – 1851 Ägaren brukspatron Wärner Groen född 1811 i Riga med hustru Lucia Virginia Alicia Gourli Kantzow född 1825 och följande barn, alla födda på Öster Malma: Wärner född 1847 14/7 (gift 1879, död 1908 21/2 i Hesslö i Lerbo socken), Fredrik Albert född 1848 15/12 (död ogift 1869 26/12 i Timmermon i Ludgo), Anna Charlotta gift Bayard, född 1850 11/2 (änka 1911, död 1923 31/12 i Storgärdet 71 i Strängnäs).

1851 – 1862 Äges och brukas av välborne herr Kapten Otto Adelborg på Södertuna i Frustuna socken, född 1811 28/12 i Stockholm, död 1862 30/8 i Södertuna i Frustuna.
Inspektor Göran Petter Johansson född 1816 i Marbäck, död 1881 på Öster Malma, med hustru Lisa Beata Molin född 1821 i Sunnerby, dotter Matilda Lovisa född 1852 i Ulevad, son Gustaf Robert född 1854 i Ludgo (död 1858), son Ernst Alfred född 1857 i Ludgo (död 1858), son Johan Robert Alfred född 1859 i Ludgo (död 1861), son Göran Anton Emil född 1862 i Ludgo, dotterson Gustav Edvard född 1868 i Ludgo, död 1875.

1875 - 1900 Kapten vid Södermanlands Kungliga Regemente Otto Ehrenfrid Adelborg född 1845 28/3 i Stockholm (död 1900 7/3 i Öster Malma/Johannes församling i Stockholm), med hustru Jaquette de Geer född 1855 9/10 i Linköping (död 1945 23/5 i Engelbrekts församling i Stockholm), son Gustav Otto född 1883 28/7 (död ogift 1965 18/12 i Matteus församling i Stockholm), dotter Lovisa Nathalia född 1885 2/7 (död ogift 1971 9/9 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm), son Fredrik Hjalmar född 1886 18/10 (död 1948 21/9 I Hedvig Eleonora församling), alla barnen födda på Öster Malma.

1900 Äges av kanslirådet Hugo E Tigerchiöld i Stockholm, f 1860 25/2 i Fastmyra i Gryts församling, Södermanlands län, död 1938 11/9 i Engelbrekts församling i Stockholm.

Befallningsman 1887 – 1914 Karl Johan Pettersson född 1860 Skinnskatteberg med hustru Matilda Livisa Andersson född Kojring, Västmanlands län, dotter Anna Matilda född 1888 i Kung Karl, son Karl Kristoffer född 1891 i Kung Karl.

Befallningsman 1914 – 1924 Johan Sanfrid Johansson Landström född 1885 6/9 Säby i Jönköpings län (död 1976 15/6 i Gnesta), gift 1914 28/2 med Hanna Naemi Andersson född 1882 9/4 i Norra Solberga i Jönköpings län (död 1937 3/1 i Österkärv i Gnesta), dotter Gunnel Linnea Matilda, gift Persson, född 1919 14/3 i Öster Malma (död 1997 5/3 i Farsta), son Per Åke Sanfrid född 1922 15/9 i Ludgo, död 1994 8/4 i Vällingby.

Tidningen Svenska amerikanaren skrev den 6 juni 1918:

En sensationell upptäckt har gjorts i det att vid företagen inventering af spannmålsförråden på kanslirådet H Tigerschiölds egendom Östermalma i Ludgo anträffats omkring 16,000 kg odeklarerad spannmål.

Ägare därefter kan vi följa i andra källor:

• 1930 Carl Axel Stackelberg f 1903 8/1 i Jakob och Johannes församling i Stockholm (död 1966 13/10 i Oscars församling i Stockholm) med hustru, grevinnan Märta Koskull, f 1906 10/2 i Aringsås i Kronobergs län, död 1957 28/1 i Oscars församling i Stockholm.
• 1940 Gustav Melker Broms med hustru Margit von Otter
• 1944 Staten genom Kungliga Domänstyrelsen
• 1994 Svenska Jägareförbundet