Under första halvan av 1800-talet hade Sveriges befolkning ökat kraftigt,bland annat på grund av en lång fredsperiod.Man såg sig nu om efter nya försörjningsmöjligheter då all lämplig jord redan var utnyttjad.I det flacka området Kronobergs Län var sjöarna grunda och deras dybottnar erbjöd en möjlighet till nyodling men endast ett fåtal blev åkermark.
De övriga dög endast till myr-/sjöslåtter.Videsjön var en av dessa sjöar.Markägarna kring Videsjön bildade ca.1850 ett sjösänkningsföretag och en grundlig kalkyl lades upp för genomförandet av projektet.Man beräknade antalet tänkbara lass starrhö,värdet av förlorad fisk o.s.v.Den tidens byråkrati var inte snabbare än vår så först efter ett antal år kom man igång.360 hektar sjöslåttermark skiftades så småningom upp i långsmala skiften mellan de kringliggande byarna i Linneryds och Ljuders socknar.Slåttern hade,under perioder,säkerligen stor betydelse om man ser till antalet slåtterlador som funnits i sjön.Där förvarades höet tills vintern kom och då kunde köras med kälkar hem på vinterföret.Många grunder men även enstaka lador finns kvar utefter sjöns stränder.
Den sista slåttern ska ha skett 1950 i Virsryd.Idag pågår ett välkommet naturreservatsbildande som innefattar sjön och dess stränder med anledning av dess rika mångfald och stora betydelse för fågellivet.

FÅGELLIVET I SJÖN.
Förutsättningarna för fågellivet förändrades naturligtvis radikalt när sjön tappades på vatten.Det finns inga uppgifter från tiden då slåttern var som mest intensiv men på 1940-1950-talet var Videsjön vida berömd för en mycket god tillgång på framför allt gräsänder.
Den efter slåttern uppkomna återväxten av starr och fräken skapade en utmärkt god födotillgång för simänder av flera arter.De första exakta noteringarna av fåglar är från de första åren på 1960-talet och avser höga siffror av rastande sångsvanar.Uppemot 400 individer har noterats under riktigt bra år.Sjön var under de åren fortfarande påverkad av sjöslåttern och hade då och troligen under någon tioårsperiod därefter sin verkliga storhetstid som fågelsjö.Tyvärr var antalet besök av fågelkunniga under dessa år mycket få.Översvämningarna om våren förhindrade emellertid utbredningen av vitmossor som brukar vara vanlig i liknande områden så sjön har ännu idag ett rikt fågelliv.Den gamla och breda strandzonen med renspolade stenar täckta av en alltid hal mossa och med täta snår av sälg och viden har gjort Videsjön extremt svåråtkomlig.Sjön är tveklöst den minst besökta fågelsjön av klass i länet men några försök har ändå gjorts för att få kunskap om fågellivet.Ett fågeltorn fanns en kort period på en udde i sjön och därifrån hade man en god överblick över storsjön.Sjön var antagligen länets viktigaste lokal för svarthakedopping,trots att häckningarna ofta misslyckades då vattnet sjönk undan och redena hamnade på land.Skrattmåskolonier har funnits av och till i sjön men nu när de har varit frånvarande under längre tid har även svarthakedoppingen utgått som häckfågel.
Dessa två arter är ofta tätt förknippade då svarthakedoppingen är beroende av skrattmåsens rikliga beskydd för framgångsrika häckningar.Sångsvanen och grågåsen har expanderat sin utbredning i hela landet och häckar numera i Videsjön.Tranparen är många och vissa år kan man även höra rördrommen.Under sträcktiden,särskilt på våren,är sjön en fågellokal av rang väl värd att besöka.Likaså kan ett besök en försommarnatt bjuda på allt från enkelbeckasin och kattuggla till småfläckig sumphöna,gräshoppsångare och dvärgbeckasin.Andra arter som man kan få se i sjön är t.ex. kricka,årta,skedand och smådopping.

FÅGLARNA I STRANDSKOGEN.
På senare år har det alltmer framstått vilka höga biologiska värden strandskogen kring Videsjön har.Det är därför viktigt att nämna denna separat i detta sammanhang.Kring sjön har två tydliga zoner bildats.Närmast stranden finns ofta ett kraftigt buskage av salixarter,som är mycket viktiga för insekter och fåglar då de blommar tidigt om våren när ingen annan näring ännu finns.En tät stam av sävsparv häckar i buskagen.På 1980-talet dök även rödvingetrasten upp norrifrån i dessa norrlandslika marker och finns ännu kvar som häckfågel kring sjön.I gränsen till nästa zon,aspskogen,finns en stor andel död ved.Här hittar man ofta den hotade mindre hackspetten som är en rödlistad art.
I Videsjön är den dock ganska vanlig och enkel att se och höra under tidig vår.
Här ses även stjärtmesen med lite tur och sparvugglan under goda sorkår.
Videsjöns mångfald när det gäller rovfåglar är slående.Här ses regelbundet lärkfalk,sparvhök,duvhök,ormvråk,bivråk,havsörn,brun kärrhök och under sträcket även stenfalk,blå kärrhök,fjällvråk och enstaka gånger kungsörn.Även rariteter som aftonfalk och svart stork har observerats och den röda gladan är en regelbunden syn för sjöns besökare.

VIDESJÖNS FRAMTID.
Som tidigare påpekats pågår ett reservatsbildande av sjön inklusive strandskog.
Lövskogen kring sjön med döda träd och mycket död ved är en stor tillgång i dagens städade skogar.Redan nu finns mindre hackspett och kanske kan man med stöd av reservatet öka andelen död ved ytterligare.Med riktade naturvårdsåtgärder och fågeltornet, som förhoppningsvis ökar kunskapen om områdets fåglar,bör framtiden vara ljus för Videsjön och kringliggande område.Några önskvärda framtidsmål med reservatet kunde vara att återinföra delar av sjöslåttern för att främja återetablering av skrattmås och svarthakedopping samt öka mängden lövskog och död ved och göra sjön till en tänkbar hemvist för den idag nästintill utrotade vitryggiga hackspetten.

Fågeltornet ligger vid Bredanäsmåla mellan byarna Kallanäs och Bredanäs längs vägen mellan Ljuder och Virsryd.

Vägvisare: "Fågeltorn" finns ca 100 m söder om Ljuders kyrka. Följ vägvisaren (vägen Ljuder - Backa - Kallanäs - Bredanäsmåla, ca 2 km) till parkeringsplatsen.