Knivsta tätorts uppkomst och tillväxt
År 1865-1866 drogs norra stambanan genom Knivsta socken. Stationen som kom att placeras på mark tillhörande Särsta och delvis även på Gredelby erhöll socknens namn.
I och med stationens tillkomst uppstod också förutsättningarna för en tätorts framväxt. Den medelpunkt för socknens sociala och kulturella liv som kyrkan utgjorde med bland annat sin sockenstuga för kommunala stämmor och andra angelägenheter samt skolan som sedan ett par årtionden tidigare inrättats i sockenstugan flyttades till den framväxande tätorten kring stationen.
Texten ovan är hämtad ur Några data kring Knivsta tätorts uppkomst och tillväxt och är författad av Nils Ålander.
Ur Magazinet 1978
Knivsta tidigare centrum
I Glimtar från Knivstabygdens historia skriver Nils Ålander:
”Knivsta var byn vid kyrkan och socknens centrum.” … ”Det är namnet på gården, nuvarande Knivsta gård, tidigare by, som gav namnet åt socknen. Kyrkan placerades där bygdens folk tidigare redan under forntiden haft sin samlingplats.” … ”Ordet socken kan enklast förklaras med ”de som söker sig till samma kyrka”.
De första Knivstaborna känner vi inte till. Det finns många gravfält och fornminnen i bygden och Gredelby mitt i Knivsta har blivit grundligt undersökt. Läs gärna vidare i Nils Ålanders artikel Glimtar från Knivstabygdens historia ur Magazinet 1988/89 och i Gredelby - en inblick i Knivstabygdens förhistoria ur Magazinet 1984.
Sockenbildningen i Sverige - SHF:s webbinarium för medlemmar i Knivsta Hembygdsgille
Ett 60-årsminne, Sockenskolan
Sockenskolan och Småskolan►
Sockenskolan i Knivsta, som hölls i sockenstugan, belägen omkring 10 m, nordost om klockstapeln på klockarjorden, tog sin början den 2/6 1817 och var frivillig. Första terminen, som var sommartermin, var det 16 barn inskrivna. Andra terminen som började 13 oktober samma år, hade barnantalet sjunkit till 9.
Ur Magazinet 1967
Knifsta Fattigstufva ”Marias Stuga”
Knivsta Fattigstufva ►
Ulla Nilsson, Knivsta gård, skriver i Magazinet om de funderingar som framkommit vid sammanträden i stugan. Hur gammal kan den vara och hur har de haft det, de som hade ”förmånen” att få sovplats där? Hur hade de det i stugan? Och inte minst: Hur gammal kunde stugan vara? Vi ville vet mera …
Ur Magazinet 1993
Två vindflöjlar i Knivsta
Två vindflöjlar i Knivsta►
''I kyrkobrödernas skrift ”Kyrka, hem och bygd” 1947 berättar kantor E H Ahlin att han och Olof Thunman en vårdag 1930 gick för att titta närmare på klockstapeln. Thunman tyckte att det såg avsnoppat ut med kulan överst och sade sig tro att det alldeles säkert en gång suttit en flöjel i stapeln. Läs vidare om vad som hände därefter.
Ur Magazinet 1994
Staffanskällan
Staffanskällan►
Både Upplandsmuseet och arkeologiska institutionen förordar att arkeologiska utgrävningar görs på platsen för Staffanskällan för att bringa klarhet i de verkliga förhållandena. Kanske man då kan få något bevis för att där verkligen försegick de ”gruvliga excesser” som prosten beskrev.
Ur Magazinet 1994
Pensionat Mellansjö
Pensionat Mellansjö►
Invid vägen till Noor, strax norr om Säbysjön, låg Pensionat Mellansjö. Byggnaden uppfördes på 1890-talet.
Karin Friberg skriver om Pensionat Mellansjö i Magazinet 1990