Vid första anblick kan ett planförslag se bra ut när det handlar om att skapa en öppen plats och att låta en kyrka framträda mer i gatubilden. Men vid närmare granskning visar det sig att planerna handlar om ökad exploatering och att resultatet kommer att bli det motsatta jämfört med hur det presenteras.
Enligt förslaget ska kontorshuset och Ceciliahuset rivas samt kyrkans tillbyggnad byggas på med flera våningar.
På platsen bredvid kyrkan ska det skapas ett litet torg, eller "platsbildning" som det kallas i planförslaget. Det gamla kontorshuset ska ersättas av ett nytt och flera våningar högre kontorshus. Förlusten av de rivna bostäderna ska ersättas med en påbyggnad med upp till tre nya våningar på kyrkans tillbyggnad. Torget är tänkt att skapa mer rymd runt kyrkan och låta den framträda i gatubilden men ska också tillgodose "behovet av en mötesplats i anslutning till kyrkan och den nya kontorsbyggnaden". Vid det lilla torget planeras också, som alltid, för publika lokaler och en uteservering.
Vi ifrågasätter inte Domkyrkoförsamlingens behov av en öppen yta, det är trångt framför kyrkan, men det finns nackdelar med planerna.
Platsen är bullerutsatt och trafiken går tätt inpå. En uteservering kanske ser bra ut på bild men i verkligheten blir det inte en trevlig plats.
Den nya kontorsbyggnaden kommer att bli mycket större än den befintliga, både på bredden och höjden. Den nuvarande byggnaden går inte ända fram till Folkungagatan men det kommer den nya att göra. Den nya byggnaden blir också flera våningar högre än den gamla vilket gör att den, även om det blir en öppen plats emellan, kommer att tränga in kyrkan såväl som bostadshusen bakom.
När gamla skatteverket, Fatburssjön 10, byggdes om tillkom flera glaslådor för utsikt på taket. Detsamma gäller det nyligen renoverade kontorshuset på Västgötagatan som höjdes och försågs med glasvåningar för utsikt på sitt tak. Samma planer finns nu för det här projektet men med ytterligare höjd. Det kommer effektivt att skymma Västgötagatans nybygge. Det börjar bli larvigt med alla glaslådor för utsikt som nu till och med börjar skymma varandra. Det visar tydligt på ensidigheten i arkitekturen och att det här projektet inte tar hänsyn till sin omgivning. Att det nya kontorshuset skulle tillföra en ny årsring i stadsbebyggelsen som det står i planhandlingarna stämmer inte. Arkitekturen är redan nu gammalmodig.
Den övriga arkitektoniska utformningen är dessutom för dålig. Det blir bara ytterligare en trist och alldeles för stor klump i ett redan tättbebyggt område.
Kyrkans tillbyggnad som ska byggas på med flera våningar för att ersätta Ceciliahuset smälter idag in i miljön och underordnar sig kyrkans huvudbyggnad. Byggs den på med flera våningar kommer den inte göra det utan istället ökar dess dominans på bekostnad av den äldre bebyggelsen.
Ceciliahuset är idag utseendemässigt anpassat till kyrkan genom sin röda tegelfasad och i skala underordnar det sig tydligt kyrkan och låter den fortsatt vara den framträdande byggnaden. Den arkitektoniska anpassning och hänsyn som togs när det huset byggdes borde visas även nu.
Miljömässigt finns det inget som försvarar en rivning. Den mängd utsläpp och avfall som det medför kan inte vägas upp, hur miljövänlig den nya byggnaden än blir. En byggnad som inte är äldre än ca 30 år kan inte heller vara i så dåligt skick att det motiverar en rivning. Inomhusmiljön uppges vara dålig men om det går att ha fungerande kontor i byggnader från 1700-talet som i Gamla Stan och i byggnader från 1920-talet som Stockholms Stadshus så borde det inte vara omöjligt att få till en fungerande inomhusmiljö i en kontorsbyggnad från 1986.
Avfallet vid nyproduktion är också väldigt stor. Byggbranschen står idag för ca en tredjedel av allt avfall som produceras enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Mängden överblivet material som gips, trä, isolering, puts, kakel, klinkers och betong från nyproduktionen ökar.
Det miljömässigt bästa är att använda det som redan finns så länge som möjligt och fråga sig om det nya verkligen behövs. I Stockholm har vi nu kommit till den grad av exploatering att fungerande hus rivs för att ge plats åt nya. Med växande sophögar som följd. Ska staden vara miljövänlig och klimatsmart är det dags att tänka om.
Planförslaget kan vid en första anblick se positivt ut. Att skapa ett litet torg, ser trevligt ut på de glättiga bilderna. Men sådana bilder visar sällan hur verkligheten kommer att se ut. Den lilla öppna platsen kommer att ligga i norrläge och många tider på året skuggas av omgivande bebyggelse, speciellt när byggnaden bakom byggs på och det nya kontorshuset blir högre än idag. Det är lätt att se att torget enbart är till för att sälja in projektet med vackra reklambilder som inte visar den framtida verkligheten. I grunden handlar förslaget inte om att skapa ett torg, en öppen plats eller att få en bra inomhusmiljö. Det handlar om att exploatera en attraktiv del av Stockholm och öka kontorsytan för att få ökad ekonomisk vinst.
Istället för att riva borde de befintliga byggnaderna få vara kvar. Ur miljösynpunkt är det mycket bättre att renovera hus som redan finns än att riva och bygga nytt. För att tillgodose kyrkans behov av en samlingsplats skulle den del av kontorsbyggnaden som är närmast Folkungagatan kunna rivas. Det skulle skapa en större öppen plats som inte är så undangömd som i planförslaget. Anledningen till att kontorsbyggnaden anses vara så ful är den grå färgen. Tegel brukar annars anses vara ett vackert material. Efter en renovering och med en ny färg på fasaden skulle upplevelsen av huset bli helt annorlunda.