Van der Huff 8 m m (Tjurbergsparken)


Diarienr: 2017-06896

Projektnamn: Van der Huff 8 m m

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som syftar till att uppföra ett bostadshus med ca 65 lägenheter samt att befintlig skolgård underbyggs med parkeringsgarage och lokaler för förskola och centrumanvändning.

Antalet parker och mängden parkmark minskar fort

Stockholms parker minskar i antal och yta på grund av intensiv förtätning. Parker naggas i kanterna som aldrig förr och den tillgängliga parkytan för alla i staden krymper från år till år. Bostäder är viktiga, men inte på bekostnad av stadens offentliga och gröna platser som är en förutsättning för att skapa en beboelig och dräglig stad. Södermalm är en av stadsdelarna i Stockholm med minst parkyta per invånare.

Fastigheten Södermalm 9:1 där Tjurbergsparken ingår ägs av Stockholm Stad, alltså alla invånare i Stockholm. Om planerna genomförs innebär det att det offentliga rummet, allas vår egendom,privatiseras och försvinner. Katarina hembygdsförening vänder sig emot detta och anser att parkmarken ska fortsätta vara just parkmark tillgänglig för alla.

Mark utan hus anses numera inte ha något värde, inte ens om det är en park. Raden av parker och grönområden i Stockholm som bebyggs börjar bli lång vilket gör att den här typen av miljöer och öppningar i stadsbilden blir allt mer ovanliga.

Det råder redan parkbrist på Södermalm och flera andra små parker på söder som Stigbergsparken och Malongenparken kommer snart att bebyggas. Då är det viktigt att värna de gröna och naturliga ytor som finns kvar.

Dessutom innehåller just den här platsen oskadat berg i dagen som enligt planen ska sprängas bort. Berget är inkomponerat i arkitekt Per. O Hallman stadsplan för området och medvetet bevarat. Det finns inte många ställen i Stockholm där man fortfarande kan se det. Det mesta är bortsprängt och bebyggt. Berget i dagen är av stort värde för parken. Här finns också för Stockholm ganska ovanlig torrmarksvegetation. Det fanns tidigare vid Tobaksmonopolet med där står det idag hus. Det gör det än viktigare att bevara det som finns kvar.

Tjurbergsparken är ett andningshål, en grön lunga, mellan de hårdtrafikerade lederna Ringvägen och Götgatan samt en viktig ekologisk spridningskorridor för djur som hare, ekorre och duvhök. Det finns inte så många platser kvar i staden med de kvaliteterna och det är något att slå vakt om. Det föreslagna huset kommer att hindra den ekologiska spridningen mellan Helgalunden och Tjurbergsparken.

Planhandlingarna och dess felaktigheter

Planhandlingarna från Stockholms stad avseende nybyggnation i Tjurbergsparken är fulla av värdeladdade ord och liknar närmast en reklamtext vinklad ur byggherrens perspektiv istället för att presentera bygget med sakliga fakta. Ett exempel är beskrivningen av den ”slutna” muren som sägs ”omvandlas till fasad” när i själva verket muren, skolgården och parken framför kommer att rivas upp och göras om fullständigt.

Ett annat exempel är solstudierna som genomförts. De är bristfälliga då de endast redovisar resultat för juni och vårdagjämning. Solstudier under årets mörka del hade varit på sin plats för att studien skulle kunna tas på allvar. Nu framställs allt i en positiv dager med små konsekvenser för boende i Kv. Metern. Det är ett pinsamt illa dolt sätt att försöka ignorera negativa konsekvenser av planförslaget.

Image

Solstudier för årets mörka tid presenteras inte.

Vidare är illustrationerna av projektet förskönande och missvisande. Figur 22 i samrådshandlingen visar inte alla de tänkta våningarna trots att de mycket väl kommer att synas även söderifrån samtidigt som Helgagatan ser ut att vara bredare än vad den egentligen är. Avståndet mellan Kv. Meterns fasad och fasaden på det nya huset kommer inte att vara mer än ca 15 meter. Det är ett kortare avstånd än vad som är både brukligt och lämpligt för den typen av stora hus.

Image

Figur 22 från planhandlingarna. Alla våningar kommer att synas även från det här hållet.Det begränsade utrymmet på Helgatagan framgår inte heller.

Image

Helgagatan är i verkligheten smal och det nya sjuvåningshuset kommer att stå mycket närmre Kv. Metern än vad som är brukligt för den typen av stora hus.

Image

Avståndet mellan husens fasader blir bara ca 15 meter.

Andra illustrationer av huset är renderade på sommaren med stora träd framför så att det nya huset inte ska framträda i all sin dominans.

Staden menar i samrådshandlingarna att en grundförutsättning för den tillkommande bebyggelsen och förändringarna i omgivningen är att planen måste ta stor hänsyn till de befintliga värden som finns på platsen och bidra med att skapa mervärden. Detta på grund av platsens höga kulturhistoriska, ekologiska och sociala värden. Katarina hembygdsförening menar att så på inget sett sker när ett sjuvåningshus vars arkitektur tydlig bryter mot omgivningen placeras på parkmark tätt inpå kulturskyddade byggnader. Det förstör helheten i området.

Samrådshandlingarna hävdar att den nya detaljplanen på grund av områdets och skolans höga kulturhistoriska värden tillför flera skydd - och varsamhetsbestämmelser på skolbyggnaden och delar av muren och skolgården och värnar dessa. Enligt handlingarna ska dessa bevaras helt när muren i själva verket kommer att rivas och skolgården grävas upp och få en ändrad höjd.

Staden menar att planförslaget ställer höga krav på anpassning och kvalitet på de förändringar som tillåts. Katarina hembygdsförening menar att så inte alls sker utan att exploateringen och förändringen är alltför omfattande för både natur och kultur då planområdet ligger inom ett område med mycket höga kulturhistoriska värden. Hela kv.Metern är klassad som värdekärna (blå),skolbyggnaden inklusive gården är blåklassad och hela området ingår i riksintresset för kulturmiljövården.

Tjurbergsparken beskrivs ofta som otrygg och övergiven men det stämmer inte alls. Den används till både promenad, vistelse, picknick och pulkaåkning i den branta delen. Parken är också en av de få platser vid Skanstull som erbjuder sittplatser i en offentlig men rofylld miljö. De missbrukare som finns i området vistas inte i parken utan i området mellan parken och Brf. Rektangel 22. De kommer inte att flytta på sig för att parken bebyggs en bit därifrån. Det är andra åtgärder som i så fall måste till.

I Parkplan Södermalm, ett strategidokument för utveckling av parker och gröna gaturum som antogs i Stadsdelsnämnden 2019 - 08 - 28 pekas Tjurbergsparken ut som en kulturhistoriskt värdefull kvarterspark. Det innebär att parken ”är en social mötesplats för flera kvarter eller en mindre del av en stadsdel”. Detta påtalas i planhandlingarna. Staden säger alltså själva att parken är värdefull och social men vill ändå bygga i den för att befolka den. Staden säger på så sätt emot sig själv.

Under nuvarande skolgård kommer garage och verksamhetslokaler att anläggas. I byggaktörens förslag föreslås en förskola med fyra avdelningar för den västra delen av lokalytan mot parken och ett gym eller liknande för den östra delen. Antalet förskolebarn på söder är nu så lågt att en överetablering av förskolor råder. Förskolan inne på gården till kvarteret Rektangeln har stängt två avdelningar och minskat personalstyrkan eftersom de har för få barn. Detsamma gäller även andra förskolor på Södermalm. Gym finns redan i närområdet.

Lokalerna kommer att ha fönster ut mot parken i det som nu är mur. Parken utanför ska vara publik men kommer att upplevas som privat. Att ha picknick, sola eller leka precis utanför någons fönster är det få som känner sig bekväma med.

Felaktigheter i handlingarna avseende träd

Det aktuella området innehåller flera stora träd och annan växtlighet som ger ett värdefullt tillskott av grönska i stadsmiljön.

När muren rivs och väggen till de nya lokalerna byggs kommer marken utanför att planas ut. Nedanför muren tror man sig då komma undan med att avverka ett träd och bevara resten men denplanerade förändringen av mur, skolgård och park kräver att markarbeten sker betydligt närmre träden än vad som rekommenderas i planhandlingarnas rotkartering och trädbesiktning. Det finnsingen möjlighet att de rekommenderade skyddszonerna runt träden kan hållas vid arbetet. Träden rötter går enligt rotkarteringen ytligt ända fram till muren och troligen långt in under skolgården eftersom man kan räkna med att ett träds rotsystem är lika stort som dess krona. Mellan mur och gångväg finns också många fler träd än vad som framgår av handlingarna och det osannolikt att något av dessa kan stå kvar. Betydligt fler träd kommer alltså att ta skada av schaktarbete och markkompaktering och få sin vitalitet och stabilitet negativt påverkad och på sikt dö av det planerade arbetet än vad som anges i planhandlingarna.

Figur 38 i Planrådshandlingen som visar vilka träd som ska avverkas, bevaras och nyplanteras är alltså friserad till projektets fördel. Det är anmärkningsvärt att staden väljer att presentera en så felaktig bild av projektets påverkan på Tjurbergsparkens träd när trädanalys och rotkartering ändå genomförts. Platsen för träd i Figur 38 och i trädinventeringen i landskapsanalysen stämmer inte heller överens överallt.

Image

Figur 38 från samrådshandlingarna. Det finns ingen möjlighet att träden närmast muren kommer att klara den planerade ombyggnationen och förändringen av marken. Platsen för det nya huset innehåller fler träd än vad som anges.

Image

Bild 1 från Rotkarteringen. I planhandlingens Figur 38 anges att träd 6 ska vara kvar medan trädbesiktningen anger att det ska fällas eftersom schakt och rivning kommer att ske så nära trädet som 1 meter. Vår bedömning är att samma sak kommer att ske med träd 1, 2 och 3.

Inte heller på området där det nya huset ska stå stämmer kryssen som markerar de träd som ska fällas. Tittar man på platsen i verkligheten ser man att det även här finns fler träd än vad som anges i samrådshandlingarna och att det blir många fler träd som fälls på den delen än vad som framgår.

Flera av träden som ska fällas är dessutom av ovanliga arter. Där det är markerat att nya träd ska planteras framgår det inte att fler träd kommer att avverkas än vad som nyplanteras. Landskapsanalysen skiljer sig från planhandlingarna i vilka träd som presenteras men inte heller här är alla träd med. Artbestämningen är i vissa fall bristfällig. Tex är nr 32 och 33 inte vanlig tall utan Himalayatall Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte. Här finns också Getapel och alm motståndskraftig eller t.o.m. resistent mot almsjukan.

Image

Det här är ingen vanlig tall utan Himalayatall.

Image

Trädinventering från Landskapsanalysen med färre träd än vad som finns i verkligheten.

Vår bedömning är omkring tio fler träd än vad som anges i planhandlingarna kommer att avverkas.

Att allt fler ytor blir s.k. hårdgjorda ytor minskar markens möjlighet att ta upp vatten vid kraftigt regn och bidrar till att temperaturen höjs. Grönska spelar en stor roll i stadsmiljön. Ett träd dricker 500-700 liter vatten per dag, tar ner koldioxidhalten, minskar buller och binder partiklar som finns i luften. Lägre vegetation har samma egenskaper även om mängden vatten är mindre. Att växter tas bort har alltså större påverkan på miljön än att bara grönskan försvinner.

Grönska har alltså en stor betydelse för stadens befolkning även om man inte befinner sig mitt i den.

Det är anmärkningsvärt att staden i handlingarna kring projektet ignorerar flera av träden och att den totala påverkan på miljön som exploateringen innebär inte framgår.

Image

Träd både i förgrunden och runt uppfarten i bakgrunden som inte finns angivna i Figur 38 från samrådshandlingarna men som ändå kommer att avverkas.

Felaktig och naiv planering

Det nya bostadshusets gård kommer att vara mycket liten. Både de boende och den nya förskolan kommer att använda hela Tjurbergsparken som sin egen gård. Även om det är en publik parkkommer de att tränga undan andra besökare och dess funktion som en lummig oas kommer att förstöras.

Bostadshuset byggs i den bortre delen av Tjurbergsparken men påverkar ändå hela parken som kommer att upplevas som privat. Nybyggnationen påverkar områden utanför planområdet i allt förhög grad för att det ska vara acceptabelt. Arbetet kommer också att påverka hela parken under en oacceptabelt lång tid.

Den nya byggnaden ska få en passage som placeras mitt emot kvarteret Meterns entréportal. Här ska entré till bostadshuset, avfallshantering och möjlighet till transporter genom porten mot den smala Helgagatan samsas på samma plats. Ytan därinnanför, mellan den nya byggnaden och den befintliga skolgården ska enligt planerna fungera som både bostadsgård, uteservering och förskolentré. Det är ett tydligt exempel på hur stadsbyggnadskontorets planer låter lovande på papper men inte kommer att fungera i verkligheten. Den ytan är alldeles för liten för att all den verksamheten ska kunna samverka. Planförslaget tar visserligen upp problemen med att ha allt på samma ställe men ingen lösning presenteras. Istället konstateras att detta måste "studeras närmare vid kommande detaljprojektering". Problemet skjuts helt enkelt på framtiden.

Image

Alla funktioner som planeras för husets baksida kommer inte att kunna samverka utan kommer att sprida sig till den övriga parken.

Den kulturhistoriska miljön

Hela kv. Metern är klassad som värdekärna i kulturmiljövården och flera av byggnaderna runt om är blåklassade. Det är den högsta kulturhistoriska märkningen en byggnad kan ha. Helgalunden och Tjurbergsparken är med dagens utformning en starkt bidragande orsak till att området är så attraktivt, även för de som inte bor i de blåklassade byggnaderna.

Image

Detalj ur Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta där skolan, kv. Metern och kyrkan är blåklassade.

Arkitekt Per. O Hallman som ritat Kv. Metern, representerar en epok med konstnärliga stadsplaner, storgårdskvarter med gröna gårdar och trädplanterade gator som följer terrängen utan att spränga bort berg. Det är en viktig inspirationskälla idag då exploateringsintressen tillåts breda ut sig på stadsmiljöns bekostnad.I kulturmiljöanalysen framgår att staden är väl medveten om den välbevarade 20-tals- och funkisarkitekturen med alla dess detaljer och det genomtänkta sätt de äldre byggnaderna placeratspå. Ändå väljer staden att anlägga en ny byggnad tätt inpå den äldre bebyggelsen.

Den kulturhistoriska konsekvensanalysen menar att den nya byggnadens inverkan på riksintressets värdekärna, kvarteret Metern, bedöms som låg eftersom själva värdekärnan lämnas orörd. Katarina hembygdsförening delar inte den uppfattningen. Även om den aktuella lilla tomten inte betraktas som en kulturhistorisk värdekärna ligger den i direkt anslutning till denna och kommer därmed att påverka värdekärnan avsevärt. Huset är dessutom alldeles för stort för den avsedda platsen.

Den kulturhistoriska konsekvensanalysen menar också att det är möjligt att både förse den höga muren med stora fönster och att bredda trappan intill gymnastikbyggnaden, utan attskolanläggningens kulturvärden skadas. Det samma gäller för den justering av murens läge, som förslaget till plankarta medger. Katarina hembygdsförening motsätter sig detta och tycker attförändringarna inte ska ske. Katarina hembygdsförening vill också påminna om att muren inte kommer att förses med fönster utan kommer att rivas och ersättas med en fönsterförsedd fasad.

Den kulturhistoriska konsekvensanalysen konstaterar att planerna på att räta ut den serpentinformade vägen upp till skolgården är en kulturhistorisk förlust. Katarina hembygdsförening delar den uppfattningen eftersom den är en arkitektoniskt genomtänkt detalj i funkisanläggningen lika viktig för helheten som byggnaderna med alla sina detaljer. Utformningen har dessutom det funktionella syftet att hålla ner hastigheten i körbanan.Katarina hembygdsförening tycker att förslaget att räta ut vägen inte ska genomföras och anser det märkligt att planen gått vidare när den kulturhistoriska konsekvensanalysen så tydligt anger skäl till att så inte bör ske. Enligt 8 kap 13 § i Plan-och bygglagen får en blåklassad byggnad, bebyggelseområde, anläggning, tomt eller allmän plats inte förvanskas.

Staden bryter mot antagna dokument

Antagen Översiktsplan från 2018 har ett antal planeringsinriktningar utifrån olika allmänna intressen som ska vara vägledande gällande avvägningar i den vidare planeringen. Samrådshandlingarna säger att ”Några inriktningar som är relevanta för detta planarbete är bland annat att varje byggprojekt ska bidra till att stärka upplevelsen som helhet och förbättra den gemensamma stadsmiljön. Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. Gällande lokala utvecklingsmöjligheter på Södermalm poängterar översiktsplanen att det är parkbrist och därför viktigt att bevara och ta tillvara på möjligheter till mer grönska på fastigheter, gator och torg.”

Katarina hembygdsförening anser att den föreslagna byggnaden inte stärker upplevelsen som helhet och inte kan betraktas som omsorgsfullt utförd. Eftersom översiktsplanen poängterar att det är parkbrist tycker vi i Katarina hembygdsförening att en lösning på det problemet är att bevara de parker som finns istället för att bristfälligt kompensera med grönska på fastigheter, gator och torg.

I Riksintressen enligt miljöbalken bilaga till ÖP 2018. Förhållningssätt (sida 21) står att i de äldsta delarna av Stockholm är stadsbilden känslig för skalförskjutning. Här förändras helheten snabbt om enskilda projekt avviker från etablerade höjder och utbredning. I dessa delar av staden erbjuds få möjligheter att bryta sig ur befintlig skala. Endast projekt av stort allmänt intresse som uppvisar särskilt hög arkitektonisk kvalitet och relevans kan prövas här med fokus på förbättrad helhetsverkan och omgivande stadsmiljö. Bebyggelsemiljöer som ingår i värdekärnorna för den äldre stenstaden har hög känslighet för förändringar. Det innebär i princip att äldre byggnader ska bevaras, att påbyggnader inte är lämpliga och att förtätning inte är aktuellt.

Det är märkligt att Exploateringskontorets politiker gått vidare med detta. De borde rimligen vara väl vara insatt i ÖP 2018 eftersom kommunfullmäktige röstat igenom Översiktsplanen med bilagor.

I kv. Persikan öster om Vitabergsparken mellan Barnängsgatan och Tegelviksgatan ska det byggas 1240 bostäder så de 67 st. lägenheter som planeras i Tjurbergsparken kan inte vara ett projekt av stort allmänt intresse och uppvisar inte särskilt hög arkitektonisk kvalitet och relevans.

Katarina Hembygdsförening anser att det antagna förslaget därmed bryter mot Översiktsplanen 2018.

I Miljöbalken 3 kap 6§ står följande att läsa:6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Lydelsen i lagtexten, att områden av riksintresse skall skyddas mot »påtaglig skada« är ett problem eftersom det är svårt att avgöra när en skada bara en skada och när den är påtaglig. Flera icke påtagliga skador inom ett område ger dock till slut en påtaglig skada. Katarina Hembygdsförening hävdar att det antagna förslaget bryter mot Miljöbalken 3 kap 6§ både med avseende på kulturmiljö och naturvärden och innebär en påtaglig skada för området.

Vad ska lägenheterna användas till?

Byggföretaget Olof Lindgren har vid ett tillfälle försagt sig och sagt att hyresrätterna ska ägas av företag som hyr ut dem till sina anställda. Lägenheterna skulle alltså inte komma vanliga bostadsmarknaden och bostadskön till del. Detta är dock obekräftat eller kan ha ändrats men om så är fallet är det förkastligt och ytterligare ett skäl avslå byggplanerna.

Ickekommersiella träffpunkter

Under den senaste tidens okontrollerade smittspridning av coronaviruset SARS-CoV-2 har alla insett att kommersiella träffpunkter kan skapa problem. Förtätning och kommersialisering har ett pris som synliggjorts under de senaste månadernas smittspridning. Det behövs ytor utan annat syfte än att vara just ytor och ingen har efterfrågat eller saknat ett café på den aktuella platsen vars värde starkt beror på just avsaknaden av kommersiella träffpunkter. Det är heller inte långt till ett stort utbud av kommersiell service om så önskas.

Katarina hembygdsförening anser att värdet av andra typer av träffpunkter än kommersiella därför har ökat markant och att Tjurbergsparken ska bevaras i sin helhet. Det är en utmärkt plats för socialt umgänge men där fysisk distans till andra ändå kan hållas.

Trafik

Man kan också ställa sig frågan hur stor befolkning området kring Skanstull egentligen tål. Kollektivtrafiken har redan nått sitt kapacitetstak och minsta störning får stora konsekvenser. Det är nu så trång att folk börjar överväga att lämna Södermalm för de känner att de inte får plats.

Trafiken i området kommer också att öka, inte bara av de boende utan framförallt av hämtning och lämning till förskolan och transporter till och från de nya verksamhetslokalerna. Tanken är att långa lastbilar ska kunna utföra leveranserna men inte ens idag kan lastbilar svänga in på den smala Helgatagan utan måste backa in på gatan i riktning från Helgalunden. Det är ingenting som kommer att förändras om planerna genomförs annat än att mängden transporter med lastbil ökar. Det bor ca 50 barn i Kv. Meters och med en entré till förskola på andra sidan gatan blir olycksrisken betydande när en så stor mängd barn ska samsas med backande lastbilar. Garaget skulle också generera mer trafik till området.

Slutsats

Katarina hembygdsförening motsätter sig den föreslagna planen och anser att de ska avslås i sin helhet. Tjurbergsparken ska bevaras och hela området ska fortsätta att vara parkmark.

Det här är ett illa genomtänkt förslag. Att bygga i en park och i mitt i en kulturhistoriskt värdefull miljö som den här är två fel av två möjliga. När platsen dessutom är alldeles för trång och projektet ger så stora konsekvenser för omkringliggande bebyggelse och parken utanför planområdet borde det enda vettiga beslutet vara att lägga ner projektet.

Planhandlingarna innehåller förskönande beskrivningar och felaktigheter samt bortser från att Stadens styrande dokument som Parkplan och Översiktsplan är betydligt strängare vad gäller bevarande av natur- och kulturvärden än vad planhandlingarna tar hänsyn till.

Katarina hembygdsförening uppmanar Stockholms Stad att faktiskt följa sina egna styrande dokument.

Tjurbergsparken får gärna förses med fler träd och buskar samt utökad belysning. Upprustning av park och klottersanering av muren är välkommen. Det medborgarförslag som lämnats in om Tjurbergsken bör beaktas för att utveckla den biologiska mångfalden.

Katarina hembygdsförening anser att det är anmärkningsvärt och förkastligt att Stockholms stad är väl medveten om områdets kulturhistoriska värde samt grönskans och arkitekturens positiva inverkan på området men ändå väljer att exploatera marken.

Katarina hembygdsförening uppmanar Stockholm stad att sluta överexploatera det som för tillfället är trendiga områden och framförallt att sluta exploatera parker och grönområden, oavsett storlek.

Katarina hembygdsförening uppmanar Stockholm stad att i betydligt större utsträckning än vad som sker lyssna på och ta hänsyn till synpunkter i stadsbyggnadsfrågor från boende och organisationer så att de demokratiska processerna faktiskt har ett värde.

Förening:

Katarina Hembygdsförening

Skapad av: Håkan Eriksson (2020-10-15 20:05:49) Kontakta föreningen
Ändrad av: Håkan Eriksson (2020-10-17 17:36:40) Kontakta föreningen