Gamla Pressbyrån låg vid stationshuset (Lägerhyddan) på Malmen fram till någon gång på slutet av 70-talet. Byggnaden flyttades så småningom till Hellgrenshagen där den finns än idag till beskådning. Kioskens färger är dock inte original! Det finns mer att läsa om just Lägerhyddan längre ned på denna sida!

 

 

Cigarraffären

Ebbe Tells cigarraffär! han sålde inte bara tobaksvaror utan även radio och tv apparater. Byggnaden finns kvar idag och rymmer en pizzeria med namn Gula Huset. Fastigheten ligger på Carl Cederströms Gata. Fastigheten ägdes från början av Manne Ekholm och David Karlsson (Greby). Ebbe Tell hyrde från början affärshuset av Manne och David. Ebbe köpte så småningom fastigheten.

 

Bladhs Café Torkelbo! Kallades i folkmun för "Kattpisset" Cafeét drevs av Ester Bladh. Erik Bladh hade även en kiosk. Kiosken hade tidigare stått framför Hotell Malmen. Dessa byggnader finns ej bevarade utan är idag rivna.

 

 

Ordenshuset

 

 

Hotell Malmen (Ordenshuset)! Hotell Malmen var uppförd i reveterat trä i början av 1800-talet. Hotellet hade servering i bottenvåningen och uthyrningsrum på övervåningen. Vid sekelskiftet 1900 hade Hotell Malmen sin glans dagar. Här bodde besökare till regementena och ett visst societetsliv förekom. Affärerna gick så bra att ett regementsbefäl lär ha hotat med att lägga en gödselkompost framför hotellet eftersom det konkurrerade med regementets eget marketenteri.

År 1908 ändrades inriktningen på ett avgörande sätt när IOGT-logen "Malmslätts framtid" tog över och hotellet blev ordenshus. Instiftare av IOGT-logen var handlaren C.A.Bladh tillsammans med skräddaren A.E.Hallberg och bagaren Otto Strandman. Detta skedde 1905. Året därpå skriver Bladh i godtemplarnas jultidning "Gnistan" om nöjeslivet. "Få var nyktra som kom därifrån" , berättar han. Under sin tid som godtemplare bildade han ett tiotal loger. Att han valde att stanna i Malmslätt kan ha med det stora missbruket på platsen att göra. Här finns helt enkelt mycket att uträtta. Bladh avled 1926.

"Många är de glas som druckits på dess punschveranda", står det i en artikel om Hotell Malmen i Östgöta Correspondenten 1967. Åttatusen kronor fick logen betala för Hotellet år 1908. Successivt restaurerades huset. Vid en renovering 1946 fann man ett mynt från 1825 när man grävde ut grunden för att göra rumshöjden högre. 40 cm sänkte man golvet, en ny scen byggdes och väggarna fick ny färg. Kanske var myntet en hälsning från dem som en gång byggde huset. Ordenshuset, fortfarande Hotell Malmen i folkmun, användes flitigt fram till 1968. Det blev som ett Folkets Hus för ortsborna, men blev efterhand otidsenligt. Bara kostnaden för uppvärmning tog hela det kommunala anslaget. Då huset revs 1969 upptäcktes en vinkällare under golvet. Den var dock tom på vin. I fastigheten hade det , förutom samlingslokaler och kök också funnits cirka 400 böcker. De stod i hyllor med låsta glasdörrar. När ordenshuset såldes överlämnades en del böcker till Kärna församling.

På Ordenshuset anordnades under 1920 - 1930-talen och 1940-talet ett flertal teaterstycken. Iscensättare och aktörer var ofta medlemmar i Godtemplarorden. En del av pjäserna fanns färdiga men flera var egenkomponerade. Lokalen utnyttjades flitigt av den civila befolkningen. Här spelades det lokalrevyer, teaterpjäser och sagospel. Särskilt lokalrevyerna kunde ibland bli burleska och ge såväl "hög som låg" en känga.

 

Korvkiosken i Malmslätt

 

Korv och glasskiosken, vilken låg vid nerfarten till järnvägsstationen. Kiosken är idag riven. Många värnpliktiga  besökte korvkiosken och många åkte många mil för att köpa en korv special, vilket bestod i bröd med två skopor potatismos, toppat med en korv.

 

 

Stationshuset "Lägerhyddan" Stationshuset är utformat som ett militärtält. Idag inryms en lamp affär i de gamla lokalerna. Byggnaden som den ser ut även i dag är från 1902. Den första järnvägsstationen bestod av en träbyggnad som uppfördes 1873 i ett plan samt en bostadsbyggnad för stationsföreståndaren och en banvaktarstuga. Då hette stationen (anhalten,sa man till en början) Jäbbarp. År 1875 ändrade namnet till Malmslätt. Vid stationen var det alltid liv och rörelse med människor och gods som trängdes med varandra. Många beväringar reste med tåget i tider för militärtjänstgöring och övningar. Då var väggarna fullklottrade med muckarramsor. Persontågen upphörde att stanna i Malmslätt den 12 maj 1968 och godstrafiken försvann.

 

Kärna gamla skola

 

Fram till 1931 sorterade skolan under kyrkan. Kyrkoherdarna hade varit självskrivna som ordförande i skolrådet. Kyrkoherde Johansson kvarstod som ordförande i Kärna även efter förändringen. 1935 motionerade en ledamot i kommunalfullmäktige om att skolan var för trång och behövde byggas till. En byggnadskommitte tillsattes och den planerade för den nya skola som skulle innehålla sju lärosalar, ett skolkök, naturkunskapsrum, gymnastiksal med omklädningsrum, bibliotek, lärarrum, materielrum, slöjdsal, badrum och pannrum. I december 1939 stod den nya skolan färdig. Småskolans lokaler blev överflödiga och byggdes om till lärarbostad. Nu trodde man att skolan var tillräckligt stor. Hösten 1940 blev skolan 7- årig och en överlärare anställdes. Kärna gamla skola , är numera riven. En ny och modernare skola är uppbyggd på samma plats.

Flygets hus

 

Lite snett emot vakten till flyget på Malmen ligger Flygets Hus. Huset är från början byggt som underofficersmäss och fungerade som sådan under många år. Ursprungligen uppfördes huset 1887 som Första Livgrenadjärregementets underofficersmäss. Förebild var officersmässen från 1867 ( som senare brann ner på 1960-talet). Den var en tidstypisk byggnad med snickarglädje och en punschveranda. Byggnaden var i två våningar med en flaggstång mitt på taknocken. Vid fästet av flaggstången satt en sköld med lilla riksvapnet Tre Kronor. Byggnadens två torn hade tornspiror. I samband med renoveringen 1940 togs tornen och taknocken bort. Egentligen är det ett under att huset står kvar. Redan 1961 var en rivning aktuell. En ny mäss skulle då byggas inne på lägerområdet, men man kämpade emot i underofficerskåren och huset fick leva vidare.

Furubacka

 

Furubacka var det första hyreshuset på Malmslätt. Från början låg huset på regementsområdet. Byggmästare Carl Magnusson fick uppdraget att riva fastigheten. Huset plockades ned och återuppbyggdes på den plats där det står i dag, året var 1934. Från början var det bara två våningar. En våning till byggdes vid återuppbyggnaden, fastigheten rymmer 6 st lägenheter vilka var riktigt moderna vid den tiden. det fanns VC och badkar och varmvatten på fredagarna, två st vedeldade pannor i källaren stod för den vattenburna värmen. Man övergick så småningom till koks och kol, senare på 1960-talet monterades oljeaggregat på de ursprungliga pannorna och det fanns varmvatten varje dag. I köket eldade man från början i vedspisar. Det fanns garage i källaren med plats för fyra bilar. Det fanns även en tvättstuga där man kokade tvätten i en vedeldad stor gryta.

Solgårdens konditori

 Solgården Interiör

 

Solgården konditori Café var ett populärt ställe för Malmslätts ungdomar där man träffades för en fika, på den stora jukeboxen i hörnet spelades det dåtidens musik. I samma hus låg Back O Nilssons Chark. Caféet drevs av Hillevi Cardell från år 1944. Senare innehades caféet av Stig Pettersson fram till 1972. Byggnade låg och ligger längs Södermalmsvägen och uppfördes 1939.

 

 

Badhuset

 

Det hus so tjänade som Badhus i Malmslätt fanns kvar in på 2000-talet, visserligen som ett ruckel under de sista åren. Adressen var Allévägen 9 och fastigheten gick under namnet Ljungliden. I huset som hade fyra skorstenar fanns ett plåtkar på vardera våningen, det ena användes för vattenbad och det andra för gyttjebad. Man eldade direkt under karen och gyttjan hämtade man i kärret mellan badhuset och järnvägen. Kring år 1900 upphörde brunnsdrickningen i Kärna och 1915 gjordes badet om till bostadshus. Huset var bebott fram till ägaren Axel Johanssons död år 2000. Sonen som ärvde fastigheten kunde inte sälja det vidare eftersom den låg "inom fortifikationsförvaltningens område och bullermattan". Därför fick huset förfalla och revs så småningom.

Kärna Ålderdomshem

Invigning nya fattighuset.

 

Socknens ålderdomshem byggdes 1904 och ersatte den det gamla fattighuset som legat vid Kärna Kors. Den gamla byggnaden revs. behovet av en ny lokal hade stötts och blötts under många år innan ålderdomshemmet blev verklighet. Går man bakåt i tiden fanns ett system som kallades Rotegång. Det betydde att den fattige (oftast gammal) fick flytta runt i socknen efter ett särskilt schema. Efterhand byggde man i socknarna också fattigstugor och de som bodde där kallades fattighjon en bit in på 1900-talet. Dessa fick i huvudsak sköta sig själva. Kyrkan hade brunnit 1893 och behovet av nya skollokaler var något man prioriterade i slutet av 1800-talet, så de gamle fick vänta. Sammantaget bodde tretton gamla i det nya ålderdomshemmet efter invigningen. Ett inslag i vardagslivet vilket gladde de gamla var tillkomsten av radio i slutet av 1920-talet.

Sjukhus malmen

 

Sjukhus Malmen: Inne på Malmen låg ett sjukhus. Byggnaden uppfördes 1817-1818. Vid renoveringen 1877-1878 tillkom en likbod och en stor veranda. Det fungerade som sjukhus fram till 1923, därefter användes endast en liten del som sjukstuga, (Garnisonen fick ett nytt i anslutning till lasarettet i Linköping). Så småningom övergick byggnaden till att bli bostäder för att till slut stå tomt. Sjukstugan var främst till för men även civilbefolkningen på orten kunde söka hjälp vid olycksfall och sjukdom. Inte minst prövades detta när spanska sjukan härjade 1918. Då uppfördes provisoriska paviljonger för att kunna ta hand om flera hundra personer som insjuknat. Dessa paviljonger revs 1921. Läkaren på Malmens sjukhus var på 1950-talet känd för att ordinera magnecyl oavsett åkomma. Detta återkommer i flera intervjuer med Malmslättsbor. Huset revs 1961.

Gustaf Adolf kapellet

 

Gustav Adolfkapellet: För att ge soldaterna andakt uppfördes Gustav Adolfkapellet år 1896. Här kunde soldaterna på sin fritid ha tillgång till både skriv och läsrum. Det blev också en samlingspunkt för söndagsskolan. En missionsförening med Anna Seger i spetsen ansvarade för denna. Det blev tomt i många lokaler när regementena flyttade till Linköping 1923. Hur skulle då lokalerna användas? Flera förslag var aktuella, såsom biograf och friförsamlingslokal. 1929 blev fastigheten församlingshem. Här anordnades försäljningar och syföreningsaffär , ungdomskretsen och scoutkåren hade möten liksom hembygdskören som höll sångstunder. De värnpliktiga från flyget fick läsrum och lokalerna användes till konfirmationsundervisning. I kapellet finns temperamålningar av Laurentz Carlsson. Efter renovering och en viss ombyggnad omkring år 1950 övergick kapellet till privatbostad.

Kristinelund

Laurentz Carlsson: Malmslätts egen konstnär: När man talar med äldre Malmslättsbor återkommer konstnärens namn flitigt. Han benäms som Malmslätts egen konstnär och bodde i det gamla soldattorpet Kristinelund intill idrottsanläggningen Hellgrenshagen. Här har efter Carlssons tid även andra konstnärer verkat såsom Stina Opitz och Anders Thorlin.

Konstnären

Gösta Laurentz Carlsson föddes år 1900 i Linköping. Han gifte sig 1926 med Ingeborg Olsson. Paret fick aldrig några barn. I begynnelsen av sitt konstnärskap studerade Carlsson muralmåleri (målning på vägg) i Stockholm för Filip Månsson som är känd för väggmålningar i flera kyrkor i Stockholmstrakten. Han studerade konst i Spanien och Frankrike i övrigt var han självlärd. Laurentz Carlsson genomförde flera så kallade separatutställningar i Eskilstuna 1937, i Linköping 1939 och en 1949 samt i Stockholm och Östersund. På hemmaplan medverkade han i en utställning i Malmslätt på mässen 1948 och en 1962 och flera gånger under åren i Östgöta konstföreningens samlingsutställningar.

Laurentz Carlsson hade en bred repertoar och han har målat landskap, stilleben och porträtt i olika tekniker såsom olja, akvarell och pastell. Han har även utfört väggmålningar bland annat i den numera rivna fabriken Gripen i Linköping. Bland Carlssons motiv återfinns ofta religiösa skildringar men han är även känd för sina fjällandskap. Han företog och skildrade gärna sina resor i Europa. Laurentz Carlsson bodde fram till sin död i juni 1974 i torpet Kristinelund. Eftersom han inte hade några arvingar skingrades kvarlåtenskapen vid en lokal auktion. Flera av de intervjuade personerna deltog vid auktionen och vittnar om den omfattande samling som splittrades.

I dag kan delar av Laurentz Carlssons produktion ses i församlingshemmet i Malmslätt,  på det lokala biblioteket i Kärna Centrum och i MAIK: s  lokaler. I Gustav Adolfkapellet intill Malmen finns väggmålningar bevarade av konstnären. En stor del av Carlssons verk finns i privat ägo, många målningar finns fortfarande kvar i Malmslätt. Han är även representerad i samlingarna på Östergötlands museum.

Café och skomakeri

 

Fastigheten "Bleckhornet" återkommer i många Malmslättsbors berättelser. Från början var här Café och matsal. Filip Kihlman var skomakare och öppnade ett skomakeri i detta hus på 1920-talet. Specialiteten var stövlar och halvsulning. Sonen Harry tog över efter sin far. Huset låg längs Lagerlundavägen inte långt från vakten till flyget, inne på kronans mark. Byggnaden liknade ett stort bleckhorn, därav namnet.

    

 

Watz cykel och sportaffär: Här låg Malmslätts enda bensinstation med smörj och tvätthall i slutet av 1950-talet. Adressen var Södermalmsvägen.

 

 

Högstorp (Ekmanska gården)

 

Högstorp. (Ekmanska Gården) låg vi korsningen Carl Cederströms Gata och Lägergatan. Gården bestod av flera byggnader varav den ena var från 1600-talet. Ett av husen var officersbostad. Det förstahuset revs redan på 1920-talet, de övriga år 1979. Under en period ägde änkan Kristina Ekman gården. Hon hade också en liten matservering här. Till gården hörde även hus för höns och grisar. På Högstorp levde som mest fem familjer.

Snickeriverkstaden

 

Denna byggnad användes som snickeriverkstad fram till slutet av 1970-talet. Byggnaden ägdes av byggmästare Nils Magnusson och hans bröder. Firman hade som specialitet renovering av kyrkor, kyrkbänkar och andra finsnickerier. Byggnaden till vänster användes till att förvara bränsle till bilarna samt fotogen till den fotogenkamin som användes för uppvärmning av lokalen. Det fanns även en liten del mekanisk verkstad. Byggnaden används idag som garage.

Biblioteket

Burlin håller tal

 

Det första finansierade biblioteket startades 1906 i en lokal i det nya skolhuset. Erik Svensson var under många år ordförande i Kärna kommuns biblioteksstyrelse. Hannes Burlin var folkbibliotekarie och arbetade för att bibliotekslokalen i skolan skulle få större lokaler. Burlin avslutade sin deltidstjänst efter 17 år 1973. Det fanns tankar på att bygga ett folkets hus med bibliotek, men idén dog ut. Biblioteket kom 1962 istället att förläggas till fastigheten Segertorp vid järnvägsbron, bilden ovan. På bottenvåningen fanns lekskola med lekrum, kök, syrum, hall, tvättrum, expeditionslokaler m.m. Det nuvarande biblioteket ligger i Kärna Centrum sedan 1985.

 

 

Selvin

 

På specerifronten kan också nämnas specerihandlare A.E Båge vars affär låg snett emot flottiljvakten. En period ägdes affären av Helga Nilsson som tagit över efter sin far och som hade bröd och mjölk som specialitet. Hon riktade sig mot gårdarnas folk då hon även exempelvis sålde porslin. Det berättas att hon alltid gick omkring i vit rock. Helga hede hjälp av sin man Erik Nilsson. Han stod för transporterna i en Chevrolet med sufflett. Under olika perioder hade Helga anställda , såsom Allan (frikyrkopastor), Sune (fanjunkare) och Einar (tjänsteman). De slutade med affären 1938 då specerihandlare Selvin tillträddeoch han drev affären vidare fram till 1969. I dag ligger villor på platsen. Tidigare hade Selvins affär legat i ett hörnhus intill Allévägens järnvägsövergång. När järnvägsbron tillkom 1918 revs de gamla kåkarna och Selvins köpte ovan nämnda affär av helga Nilsson.

Villa Segerhult låg på Carl Cederströms Gata. Fastigheten är i dag riven. Byggnaden ersattes med det så kallade Posthuset.Posthuset kom att inrymma ett Postkontor och en Polisstation och två lägenheter på det andra planet. Det ryktas om att det fanns en kvinna som jobbade på postkontoret som kallades Svea på posten, hon visste allt som stod på vykorten som skickades till byn.

Villa Solliden.

Villa Solliden ligger på Furubackavägen 5 på Malmslätt och var Civilingenjören/ Flygingenjören Henry Verner Kjellsons bostad. Villa Solliden hade han ritat själv och han var sin egen byggmästare. Han ritade till och med möblerna till huset. Sonen och skådespelaren Ingvar Kjellson och hans hustru Meta Velanders tog så småningom över bostaden efter faderns död och användes som parets sommarresidens under många år.

 

Text och bilder är tagna ur boken Malmslätt-Rätt och slätt. Skriven och utarbetad av Hans Nilsson och Marie Ohlsén.  Andera bilder och berättelser kommer efter sökningar på Internet.