Jöns Henriksson dog 1689 och begrovs under ett praktfullt gravmonument, en sk gravtumba, som han själv låtit tillverka. Kyrkan var inte så stor på den tiden och graven var placerad på kyrkbacken strax utanför södra entrén där vapenhuset finns idag. Monumentet var av kalksten med hel huggen sten i såväl botten, sidor och lock. Den var 3 3/4 aln (225 cm) lång och 1 5/8 aln (98 cm) bred och den såg ut som en kista där dock graven var under denna. Den pryddes av inskriptioner och bilder. På gravtumbans västra gavel uppmanar han  efterkommande att skydda detta monument från förstörelse. Så blev det dock inte utan monumentet slogs sönder i mitten på 1800-talet när kyrkan byggdes ut. Delarna användes som fyllning i trappan. När man på 1960-talet byggde till vapenhuset återfanns en del bitar av monumentet. Dessa murades in i kyrktornets norra yttervägg där de nu finns att beskåda. Alger och annat gjorde inskriptionerna svårtydda eftersom de påverkas av vädrets makter. På initiativ av föreningen har Hörby församling 2019, tack vara kyrkoantkvariskt bidrag, låtit restaurera dem. Inskriptioner och bilder syns nu igen. Man har även fyllt i en del av inskriptionerna med svart färg. Läs rapporten här.

Efterkommande präster har beskrivit gravtumban med dess texter och bilder. Nedan följer uppteckningar gjorda på en samlad bild av de äldre texterna. Detta har gjorts av Bertil Olofsson. Uttolkning av de latinska texterna har gjorts av latinprofessor emeritus Anders Piltz och infogats med kursiv stil.

Norra sidan

SPØR TU O LÆSER HVAD IÆG GØR, IÆG SØFVER ROLIG
IEG BLIFVER STOFT OCH MULD, IEG SPISER ORMER TROLIG
IEG VENTER HERRENS DOM HÆR INNAN STEEN OCH FIEL
FAR VÆL O LÆSER FROM OCH TENC GOT OM MIN SIÆL.

Södra sidan

MISUND MIG ICCE DENNE STEEN
HVORUNDER HVILER MINE BEEN
DET ÆR AL DEN FORMUE OCH SKAT
DEN IÆG HAR MIG HÆR EFTERLAT.

Verserna till norr och söder är uthuggna med runor över de danska. De är inneslutna i en oval med lagerbärskrans omkring samt en ängel på varje sida som blåser i basun sittande på en blomkruka som på södra sidan har texten: STAAR OP -  I DØDE och på norra sidan samma text i runor.

Östra gaveln

IANUS HENRICI PASTOR SALLERUP ET LANGERØD
NATUS FRIDRICIBURGI DANORUM ANNO 1622
DONATUS PALLIO ANNO 1648 DENATUS ANNO 1689
HIC OSSIBUS SUIS REQUIESCIT.

Jöns Henriksson, herde i Sallerup och Långaröd, född i danska Fredriksborg år 1622, fick manteln (prästvigdes) 1648, avliden 1689. Vilar här med sina ben.

Västra gaveln

D:O:M:A.
HOC MONUMENTUM EST UMBRA IANI HENRICI QUOD IPSE
SIBI VIVUS PONI  CURAVIT ANNO 1685 O SUCCESSORES PII
HOC MONUMENTUM AB INTERITU VINDICATE

Denna minnesvård är skuggan av Jöns Henriksson. Han lät uppföra den under sin livstid, år 1685. O pietetsfulla efterkommande, värna det mot förstörelse!

Norra sidan på locket

TENDIMUS IN PATRIAM
IN MORTE TRIUMPHO

Vår väg till hemlandet går genom segertåget i döden.

Södra sidan på locket

SIC ITUR AD ASTRA
PULVIS ET UMBRA SUMUS

Så går man till stjärnorna. Vi är stoft och skugga.

Östra gaveln på locket

SEQUERE
RESURGAM

Följ mig, jag skall stå upp.

Västra gaveln på locket

COELUM:
TERRA VALE

Himlen. Jord, farväl!

Lockets översida

Lockets översida visar en dödskalle med tvenne korslagda ben samt därunder två ormar som slingrar sig om ett naket träd (kanske livets träd) vars löv de avbitit. Och dessutom dessa ord:
MEMENTO MORI.
Minns att du är dödlig.

Källor

• Prästen i Östra Sallerup Joh. W. Corvin beskrev 12 februari 1747 bl.a. gravtumban i sin del av ”Sockenbeskrivningar från Frosta härad”. Dessa utgavs 1920 av Gunnar Carlquist i bokform.
• Prästen J. Bergman skrev 1830 sina sockenrelationer som beskriver olika företeelse, däribland gravtumban.
   

Se fler bilder om gravtumban och kyrkan.