Skräddaregårdens historia


Skräddaregården i Hovs by

Bottenvåningen på Hofgården är från 1500-talet. Man har på gårdens kyrkogård (den nuvarande kyrkogården) funnit Eskilstunakistor vilket vittnar om att det har varit en stormansgård. Många av dessa kistor kom att användas vid byggandet av den nuvarande stenkyrkan vilken ersatte den ursprungliga träkyrkan. Det fanns fogde kvar i Hov på 1500-talet. Förr var åkermarken lövskog med ek och hassel (som Klosterorlundaängen).

Hovsbyn växte fram eftersom det behövdes arbetare på denna stormansgård. Gårdarna byggdes efter en bygata. Alla gårdar hade sina uthus utmed vägen och boningshusen låg innanför. Skräddaregården finns utmärkt på en karta daterad 1638. I samband med laga skiften tog en del med sig sina hus andra byggde nytt.

Image
Hovs bykarta från 1718. Skräddaregården är pos. 8.

Skräddaregården är den enda byggnad som ligger kvar på sin ursprungliga plats av denna första bebyggelse efter laga skiften. Laga skifte var i Hov 1832-1833.

Bostadshusets äldsta del är uppfört under tidigt 1700-tal och bestod från början av ett rum (västra nedre rummet mot logen). Det hade troligtvis torvtak som var vanligt vid denna tid. Ett kök byggdes till och Skräddaregården blev en enkelstuga i ett plan med farstu, kök och rum. Stuga betyder kök med spis. Murstocken var efter ena långsidan.

Därefter byggdes ett plan på. Byggnaden fick tegeltak i samband med detta. Vindsgolvet täcktes troligtvis med björknäver och ovanpå lades torv för att skydda mot fukt. Möjligen kan en stock som märkts 1776 datera den första påbyggnadsfasen.

Image
Skräddaregården c:a 1910. Karl står i mitten.

Slutligen byggdes stugan ut till en Parstuga (2 rum) troligen i mitten av 1800-talet. Köksingången på baksidan kom då till. Parstugan är hög och smal och typisk för östgötaslättens jordbruksfastigheter från denna tid.

I finrummet förvarades kistor med kläder. Sedan avväggades finrummet med klädkammare. Klädkammaren har legat där nuvarande köksgången är. Spegeldörren i salen nere är från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet. Detta ser man på att översta spegeln är störst och den mittersta minst.

Innan man började med tapeter var väggarna putsade med bruk och målade med limfärg. Befintliga tapeter är av sen 1800- eller tidig 1900-tals karaktär. Taken inomhus bestod före 1850 av släta brädor. Efter 1850 började man med vitmålade spända tak. Vindsrummet uppe var ett kallrum för förvaring och saknar fönster in mot trädgården.

Ytterdörren mot vägen är en ockragul pardörr från mitten av 1800-talet. Fönstren är från mitten av 1800-talet då träspröjsen kom. Tidigare var fönstren mindre och blyspröjsade. Innanfönster kom på slutet av 1700-talet men blev vanliga på landet först på mitten av 1800-talet. En köksfönsterbåge har 1700-talsbeslag, övriga har 1800- och 1900-talsbeslag.

Fasaden har breda brädor och rundad locklist, panelad efter 1850. Utstickarna i knutarna sågades då av och vit knutpanel sattes på. Från slutet av 1700-talet panelade man med stående brädor. Bultarna som syns på panelen är till för att hålla ihop stockarna när huset byggdes på. Hängrännor i trä kom sent 1700-tal dock senare på landet. Dessa är ersatta med rännor i plåt.

Huset står på murad torpargrund, obearbetad fogad fältsten. Skorstenen är murad av stortegel och lite utkragad upptill. Det enkupiga handslagna tegeltaket ligger på öppen läkt, understruket med kalkbruk och saknar nockbräda. Taknocken är endast putsad med kalkbruk.

Image
Befintligt uthus, kallat brygghuset. Foto från 2012.

Befintligt uthus finns med på skifteskartan 1832-1833. Detta har varit brygghus. Murstocken är riven. Kan tidigare ha varit fähus. Det friliggande dasset är uppfört 1987. Det äldre dasset finns i brygghusets sydvästra hörn. Befintlig loge har haft tillbyggnader(ladugård). Logen har varit nerplockad och flyttad 2 gånger. Sista gången troligtvis i samband med laga skiftet 1832-1833.

Image
Befintlig loge under omläggning av sticketaket 2012. Foto: Johan Karlsson.

Dessutom har det funnits 2 flyglar. Den östra flygeln innehöll handelsbod. Denna låg på nuvarande Karlslundstomten(grannfastigheten) Den revs runt 1930-talet. Grundstenarna till västra flygeln syns vid björkarna på planen framför huset. Västra flygeln revs på 1950-talet. En bit av en nockås från västra flygeln finns bevarad på kallvinden. Den är daterad 1781och torde väl ange flygelns byggnadsår.

Image
Skräddaregården från öster där man kan se de två flyglarna.

Image
Skäddargården Västra Flygeln 1939 

Förr omgavs gården av hassel buskar och rönnar. Tidigt 1900-tal sågades dessa ner och ersattes med björkar efter vägen. Dessa planterades av Reinhold Johansson från Vinbärsgården. I trädgården finns många fruktträd. 3-4 av dessa är väldigt gamla fruktsorter. Ett av äppelträden kan ha anor från Linnés lärjunge Mathias Wallberg på Klosterorlunda. Detta träd står i närheten av farstukvisten och kallas citronäpplen. Jasminebuskarna är planterade av Asta (den sista privata ägaren till gården). Enen intill brygghuset är planterad någon gång mellan 1915 och 1920. Asta grävde upp plantan i Hovgårdsskogen och planterade den i trädgården. Ornäsbjörken planterades 1987 som Riksträd.

I sydöstra trädgården finns gårdens hundar begravda. Platsen är utmärkt med några liggande plattor. Den stora stenen intill björkarna vid Bjälbovägen har varit arbetsplats för makadamkrossning. Här arbetade en man från Ålderdomshemmet, som bara hade en brukbar arm sedan födseln, med att krossa sten till vägunderhåll .

Skräddaregården donerades av Astrid(Asta) och Gunnar Kajling 1982 till Hovs Hembygdsförening, vilken bildats 2 år tidigare. Gården hade då stått obebodd sedan 1947 och var i väldigt dåligt skick. Renoveringsarbetet pågick under 12 år och invigningen kunde ske 1994. Skräddaregården byggnadsminnesförklarades i juni 2009.

Gården har bebotts av Astas släkt i rakt nedstigande led sedan 1690-talet då stamfadern Sacharias kom till Hov från Harstad, Väderstad. Gården har varit en liten jordbruksfastighet. Ägarna har även varit aktiva i sockenarbetet som skattemän, nämdemän och kyrkvärdar. Senast 1896 startades även en handelsbod på gården av Astas föräldrar Karl och Lovisa Eriksson. Den var inrymd i den östra flygeln som revs runt 1930. Handelsbodsverksamheten bedrevs till 1928 då flygeln såldes till Olle Larsson, som i sin tur sålde vidare till Oskar Svensson 1931.

 

Editerad av: Gert Gilstring (2019-04-10 16:45:42)