Ebbes kvarn under Stensholm: Kartposition N: 6407680 O: 1410380 och torp kartposition N: 6407650 O: 1410290.

Varför kvarnen kom att heta Ebbes Kvarn är ett spörsmål som forskare inte lyckats få svar på. Någon har framlagt en teori om att kvarnen fått namn efter en dansk befälhavare, Ebbe, som (enligt sägnen) tillsammans med sin truppstyrka störtades utför berget och ner i Jutehålan omedelbart nedanför kvarnen. Enligt den sägnen skulle Jutaholm, Jutegärdet och Jutehålan fått sitt namn efter en drabbning mellan svenskar och danskar. Naturligtvis kan det ha varit så att danskarnas befälhavare hette Ebbe; men vem håller reda på vilket namn en stupad fiende bar ?

Någon har framlagt teorin att kvarnen fått namn efter den förste mjölnaren, medan någon annan har gissat att kvarnens byggmästare hette Ebbe. Något klart besked i den frågan lär vi inte få.

När kvarnen byggdes är inte känt. Inga handlingar om kvarnbygget har påträffats. Inte heller har vi hittat Ebbes Kvarn på de äldre kartor vi studerat.

I Kungliga kvarnkommissionens inventering 1697 är inte Ebbes Kvarn omnämnd, medan flera andra kvarnar i ån är uppräknade.

Den tidigaste uppgiften vi träffat på där Ebbes Kvarn har namngivits är i Hakarps församlings dödbok 1775; där hittar vi noteringarna:

20 maj 1755. Unge drängen Israel Larsson från Ebbes qvarn olyckligen drunknad, 16 år och 3 månader gammal.

11 maj 1760. Byggmästare Lars Nilssons hustru Ingeborg - - - på Ebbes qvarn 60 år och 7 veckor gammal, frossa.

Den unge drängen som drunknade var son till byggmästaren Lars Nilsson. Om man vill  spekulera kan man tänka sig att Lars Nilsson var byggmästaren som byggde Ebbes Kvarn eller kanske gjorde en grundlig renovering. Men det finns inga belägg för att dessa spekulationer har med det verkliga förhållandet att göra.

I Hovrättens arkiv i Jönköping finns ett testamente, upprättat 1760, som berör byggmästaren och hans hustru, boende i Ebbes Kvarn: Ett emellan Lars Nilsson och dess hustru Ingeborg Pärsdotter i Ebbes kvarn upprättat inbördes Testamente inlämnades till Tingsrätten och blivit uppå begäran uti Protokollet intagit, lydande som följer:

I anseende därtill vi undertecknade Lars Nilsson och Ingeborg Pärsdotter, under vårt äktenskap ej blivit av Gud begåvade med några barn och livsarvingar, hava vi för kärlek och endräktighets skull som alltid oss emellan varit, och intill vår död, genom Guda nåd vara skall.

Hava vi med sunt förstånd och moget betänkande å ömse sidor beslutat, såsom vi ock härigenom nu fastställa att vilkendera av oss Herren skulle tänkas först ifrån denna usla värld hädankalla, så skall då den som efterlever intill sin död uti vårt lilla bo och egendom. Den vi med våra egna anletens svett och igenom Guds välsignelse i vårt äktenskap oss förvärvat haver må sitta fri och orubbad av den avlidnes arvingar, så att ingen eho det vara må, skall hava något av den efterlevande att fordra eller bekomma evad den sedermera i annat äktenskap träder eller ej.

Detta vårt inbördes Testamente haver vi desto mera för säkerhet skull låtit gode män underskriva och bevittna.

Som skedde vid Ebbes kvarn 29 dagen i april månad 1760.

Lars Nilsson ----- Ingeborg Pärsdotter

-- Bomärke ----------  Bomärke

Såsom vittnen: Guds ords medtjänare i Hakarp

Joachim Bergman

Hans Hackberg organist och klåckare

Hustrun Ingeborg Pärsdotter avled 11 maj 1760 - två veckor efter testamentets upprättande

Lars Nilsson var alltså byggmästare. Den förste mjölnaren som nämns i Hakarps kyrkböcker är Per Jönsson som gifte sig annandag jul 1760. Sedan dess har mer än tjugofem mjölnare arbetat i Ebbes Kvarn och haft sin bostad i den tillhörande torpstugan som låg lite längre upp på sluttningen, 75 meter väster om kvarnen.

I juni månad 1873 drabbades kvarnen av eldsvåda, och brann ned till grunden. En av ortstidningarna berättar att två svinkreatur innebrändes. Tidningen uppger att kvarnens försäkringsbelopp var lågt, endast 2.240 kronor, trots att den hade genomgått en ombyggnad för 10 000 kronor år 1868. Enligt tillgängliga uppgifter kommer den att byggas upp igen, slutar tidningen.

Kvarnen blev uppbyggd och brukades ett kvarts sekel ytterligare. Sedan stundade nya tider med andra planer för vattenfallet. Brukspatron Friedländer vid Ebbes Bruk hade köpt in vattenrätten och överlät den 1898 till Munksjö Bolag i Jönköping som ämnade bygga en elektrisk kraftstation, och därmed hade kvarnen inte längre någon framtid, eftersom vattnet skulle ledas i en tunnel till kraftstationen, tre hundra meter längre ned i åravinen.

Kvarnen blev nedriven, omkring sekelskiftet, och där mjölnarens bostad legat byggde Ebbes Bruk en större arbetarebostad, kallad Kvarnalyckan. Numera är även den  byggnaden spårlöst borta, men ruinen efter kvarn och såg syns fortfarande nedanför Ådalsvägens övre bro.

av Ragnar Karlsmo