Tyskängen under Stensholm: Kartposition N 6406890 O 1410460.

Gamla rättegångshandlingar kan ibland ge upplysningar som man inte kan finna i kyrkböckerna. Ragnar Lindstam återger (i Huskvarna Krönika, sid 72) delar av en rättegång på 1700-talet.

Det var tvist om var gränsen mellan Huskvarna Södergård och Stensholm skulle gå. Rättegångshandlingarna ger besked om hur det gick till när torpet Tyskängen byggdes:

Maria Jönsdotter född 1684 i Huskvarna, och dotter till Jöns Hansson, som uppbyggde Tyskängstorpet inom gärdesgården i ängen och till och med bar varje stock till denna torpstuga, säger, att han tog timret runt omkring och på ägorna. Då var då öppen mark och mulbete till Abrahamstorp. Jöns Ek, beredare, (född 1683), hade bott i Huskvarna sedan 1702. Han visste ingen gränsskillnad mellan Huskvarna Södregård och Stensholm, utan Huskvarna hade opåtalt nyttjat utmarken och skogen till Abrahamstorp med mulbete. Tyskängstorpet var då ännu ej uppbyggt, ej heller funnos flera torp å ägorna än Abrahamstorp och Brostufvan.

Någon Jöns Hansson som byggde torpet Tyskängen har vi inte lyckats finna i kyrkböckerna. Vid den tiden fanns inga husförhörslängder i Hakarp, och födelse-, vigsel- och dödböckerna, som börjar 1680, är ganska ofullständiga.

Den förste torpare vi funnit var Anders Johansson som bodde på Tyskängen 1715. Torpets originella namn har vi inte någon förklaring till; förmodligen fanns benämningen tyskängen innan torpet uppfördes. Ängens benämningen skulle då ha givit namn åt torpet.

År 1841 gjordes ett märkligt skattfynd i en sandkulle på torpets marker, nära ladugården. Torparen Sven Larsson grävde och hittade en skatt bestående av 431 silvermynt och 22 kopparmynt. Av mynten var 13 från Karl XI:s tid, 7 från Karl XII:s, 12 från Fredrik I:s tid, 21 från Adolf Fredriks tid, 3 danska mynt och en rysk silverrubel från Peter I:s tid. Silvermynten inlöstes av staten, och torparen fick ett välbehövligt tillskott i sin säkerligen magra kassa.

Den siste torparen på Tyskängen var Nils Nilsson Klar. Han brukade torpet till 1888, då Tyskängen sammanlades med Broholm och en större enhet bildades. Den gamla torpstugan finns inte kvar, den har blivit ersatt av en nyare byggnad.

av Ragnar Karlsmo

 

Bosatta på torpet

Nämnda 1713-1738

Torpare Anders Johansson, född 1677, död 30/4 1738
hustru Rangel Simonsdotter

dotter Kierstin, född 27/9 1713
son Anders, född 4/6 1715
son Johan, född 21/6 1717
son Petter, född 21/9 1721
son Jacob, född 15/12 1723, död 26/8 1726

Nämnda 1739-1740

Torpare och ryttare Nils Larsson Widerberg
hustru Kerstin Abrahamsdotter

son Lars, född 16/4 1740
dotter Margareta, född 24/12 1743

1744-1784

Torpare Sven Pärsson, född 22/2 1715
hustru Maria Jonsdotter, född 22/5 1717

son Jonas, född 18/7 1744, död 30/1 1757
son Bengt, född 17/1 1750

Sonen Bengt övertog torpet 1784.

1784-1796

Torpare Bengt Svensson, född 17/1 1750
hustru Kerstin Arvedsdotter, född 15/7 1742

son Jonas, född 13/2 1774
dotter Ingrid, född 1776
dotter Maria, född 16/10 1777
dotter Britta, född 29/4 1782
son Sven, född 1784

Bengt hade övertagit torpet efter sin far, men bodde även tidvis på torpet Lilla Lyckorna under Stensholm, där de tre döttrarna föddes. På ålderdomen bodde Bengt och makan på Norra Glasberga som också tillhörde Stensholm.

1796-1820

Torpare Cornelius Persson, född 7/5 1751, död 26/3 1819
hustru Sara Johansdotter, född 12/11 1766, död 21/3 1842

dotter Stina, född 6/6 1790, död 26/8 1808
son Sven, född 6/6 1792
dotter Cathrina, född 18/1 1795
son Johan, född 19/11 1804, död 18/8 1808

Persson hade tidigare varit mjölnare i Ebbes Kvarn.

1820-1846

Torpare Sven Larsson, född 10/3 1789
hustru Maria Månsdotter, född 5/1 1793

dotter Stina, född 7/10 1816
dotter Maja Lena, född 6/3 1819
son Lars Magnus, född 22/8 1821
dotter Catharina, född 22/4 1824
dotter Lena, född 12/9 1827
son Johannes, född 1/7 1831
dotter Sara, född 26/3 1834
dotter Johanna, född 19/8 1837

Torpare Larsson var född i Rogberga (F) socken. Det var Sven Larsson som gjorde det märkliga skattfyndet 1841. Han slutade sina dagar som inhyses på torpet Bron 1870.

1846-1850

Torpare Carl Andersson, född 21/10 1812
hustru Sara Magnidotter, född 6/3 1811

dotter Anna Britta, född 30/5 1837
dotter Charlotta, född 7/6 1839
son Johannes, född 25/8 1844
son Carl Gustaf, född 10/2 1847

Carl var född i Ölmstad (F) socken och hustru Sara i Gränna (F) socken. Familjen hade tidigare bott på Abrahamstorp och där var barnen Charlotta och Johannes födda. Familjen flyttade till torpet Bron.

1850-1864

Torpare Carl Johan Svensson, född 2/8 1821
hustru Sara Gustafsdotter, född 18/12 1822

son Sven August, född 4/8 1843
dotter Christina, född 27/11 1845
son Johan Alfred, född 7/10 1848, död 28/5 1852
son Edvard, född 9/8 1851
son Anders Johan, född 21/12 1852
son Carl Gustaf, född 16/10 1855
son Per Alfred, född 15/9 1858
son Otto, född 4/7 1861
son Carl Edvard, född 23/1 1864

Torpare Svensson var född i Järsnäs (F) socken. Hustru Sara, Sven August och Christina var födda i Lekeryd (F) socken. Johan Alfred var född på Fällan under Stensholm. Familjen flyttade till Rogberga (F) socken år 1864.

1864-1902

Torpare Nils Nilsson Klar, född 19/4 1823, död 18/2 1902
hustru Sofia Cathrina Svensdotter, född 10/7 1825, död 9/1 1894

dotter Mathilda, född 14/6 1858
son August, född 27/1 1861
son Carl Johan, född 5/6 1863
dotter Josefina, född 5/6 1863
dotter Clara Sofia, född 19/10 1865

Torpare Klar och hans hustru var födda i Skärstad (F) socken. Dottern Mathilda var född på Fagerslätt. Familjen hade tidigare bott på Sörskogen under Göransberg och där var de fyra yngsta barnen födda. 1886 var det auktion på Tyskängen, eftersom Klar upphörde som torpare. Då såldes  ”ett par vackra oxar om 12 qvarter och tre goda mjölkkor samt diverse jordbruksredskap”. Sonen Carl Johan kallade sig Valström, han utvandrade till USA 1888. Makarna bodde kvar på Tyskängen under återstoden av sin levnad.