Fagerslätt


Karta. Andra boställen på gården: Fagerslätts torp, Nyelund och Soldattorp nr 61.

Fagerslätts gård, om ett halvt mantal, hörde under gamla tider till det stora Stensholmgodset. I mitten av 1800-talet friköptes gården från Stensholm, tillsammans med ytterligare ett markområde (Stensholm 1:81). Mangårdsbyggnaden för den "ursprungliga" gården Fagerslätt (Kartposition N 6408090 O 1410400) låg 150 meter öster om nuvarande "Ängaslätta", på den plats där Karl-Erik Friberg bor (Fagerslättsvägen 27).

av Axel Forsström i 1990 års Hakarps Krönika.

Fagerslätt, 1/2 mantal frälse, tillhörde 1543 Johan Turesson Tre Rosor. År 1580 hör gården till fru Cecilia till Haga, gift med herr Gustaf Johansson Tre Rosor. Från 1640 är hemmanet rå och rör under Stensholm. Från 1628 tillhörde det Nils Claessons arvingar. Enskilda tjänaren Måns Björnsson besitter det fritt 1651. Till gården hörde en kvarn, var på ägosyn 1636 begärdes av Jacob Skyttes gårdsfogde, Knut Hansson. I anledning av soldattorpets förflyttning till Brunnstorp blev ägorna avmätta av N Esping 1781.

("År 1660 begär Måns Björsson, fullmakt på Fru Annas vägnar, det Fru Karins fullmäktige må komparera att svara på en Crone-mjölqvarn, vilken Fru Anna menar vara henne tillhörig". Sven Ljunggren, född 1728, är antecknad här 1764).

av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika

Fagerslätt 1/2 mantal frälse

Den 27 maj 1992 kan framstå som en märkesdag i en gammal hakarpsgårds historia. Då undertecknades ett köpeavtal mellan ägaren till Fagerslätt, Karl-Johan Hjertstedt, och Jönköpings kommun, där kommunen köper merdelen av gårdens totala areal. Mangårdsbyggnaden, liksom de övriga husen med tomtområde, samt hela skogsområdet mot söder, kvarstannar i Hjertstedts ägo. Det Fagerslätt som genom detta köpeavtal sönderdelas, tillskapades så sent som 1855 genom att dåvarande prosten P A Almqvist i Hakarp och hans hustru Carolina Printzensköld förvärvade 1/2 mantal Fagerslätt och 1/6 mantal mark från Stensholm, och lade samman detta till en jordbruksenhet, det "Nya Fagerslätt".

Gamla Fagerslätts marker sträckte sig i väster från Huskvarna Norrgårds gräns och utmed Huskvarnaån i söder fram till Fagerslättsbäcken i öster.

Gårdens bebyggelse låg där i dag Svarvaregatan mynnar ut i nya Fagerslättsvägen.

Hur Fagerslätt 1/2 mantal frälse en gång i tiden har bebyggts, odlats och blivit ett eget hemman, kan ej utrönas. Gården har sannoligt funnits långt innan densamme först nämns i jordeböcker eller arvskifteshandlingarna. Dess historia försvinner in i medeltiden, kanske med något av klostren som grundare och ägare.

Hur det än må vara med tidigare besittare av Fagerslätt, så kan dock Johan Turesson, son till Ture Jönsson (Tre Rosor) på goda skäl kallas den förste med visshet kände ägaren till gården. I de äldsta bevarade jordeböckerna för Småland från åren 1543-1545, står på Hakarps socken Johan Turesson som innehavare av en gård Esterlunda, två gårdar Redishella samt Fagerslätt och Husqvarnen.

Det kan nämnas att år 1527 ingick Johan Turesson äktenskap med änkan efter Sten Sture den yngre, Kristina Nilsdotter Gyllenstjerna. I samband med bröllopet, som firades på Lindholmens slott med konung Gustaf bland gästerna, gav han sin hustru som morgongåva, Esterlunda och Redishella, samt ett tjugotal andra gårdar i trakten.

Fagerslätt var allt från denna tid införlivad med Stensholm (Esterlunda och Redishella) och dess historia, och bytte ägare samtidigt med huvudgården. Därför finns väldigt lite att finna, annat än spridda anteckningar, om just Fagerslätts historia från sexton- och sjuttonhundratalen.

1567 när danskarna under fältherre Rantzau härjade i Hakarp, råkade Fagerslätt illa ut. I skattelängden för 1568 står det att gården är "röfvad" och att Peder i "Farslet" är brukare. Men redan 1571, vid uttaxering till Älvsborgs lösen, antecknas Fagerslätt för 5 kor, 4 kalvar och 10 får. Kanske var det så att ryktet om danskarnas plundringsutflykter nådde befolkningen i så god tid att den hann driva bort boskapen i socknens djupa skogar.

Johan Turessons och Kristina Gyllenstjernas son, Gustaf Johansson (Tre Rosor), friherre till Lindholmen, greve till Enköpings stad, som ärvt gårdsinnehavet i Hakarp, avlider 1566. Hans hustru i andra giftet, Cecilia Stenbock, "Fru Cecilia till Haga", lever ännu 1613, och av fräsle- och rusttjänstlängden Småland detta år framgår, att hon förutom "Räshella" och Fagerslätt äger ytterligare sex gårdar i socknen. I längden för uttaxering till Älvsborgs lösen 1614 står antecknat; "Nils i Fagerslätt inkieldrade ägor under Stensholm". Uttrycket "inkilade ägor under Stensholm" kan betyda, att Fagerslätt vid denna tid inte betraktades som ett självständigt hemman.

Fru Cecilia avled 1626, och före henne hade såväl hennes ende son Sten, som dennes likaså ende son Johan Stensson avlidit. Johans efterlevande änka, Gunilla Gyllenstjerna, som ingått äktenskap med amiralen Nils Claesson Bjelkenstjerna, gjorde 1617 ett större gårdsbyte med sin mans farmor, och blev då ägare till Stensholm med underlydande hemman.

Gunilla Gyllenstjerna levde ytterligare endast ett knappt år efter detta jordförvärv, och därmed tillträder maken Nils Claesson Stensholms frälse, och har under detta 3 sätesgårdar samt 15 1/2 hemman under "fredsmilen". Av denna egendom låg 9 1/2 hemman i Hakarps socken, däribland Fagerslätt.

Endast få år överlevde Nils Claesson sin maka, och närmaste arvinge var hans och Gunillas enda barn, dottern Anna, som vid faderns död endast var fyra år gammal. I Jönköpings läns räkenskaper för 1627 kan man utläsa att "jungfru Anna" var ägare till "Rässela" (Stensholm) i Hakarp. Anna var då 10 år. Vem som förvaltade hennes egendomar framgår ej.

Jungfru Anna växte upp och blev i sinom tid gift med Jacop Skytte, friherre och president vid Svea Hovrätt.

År 1640 pågick en rättstvist mellan kronan - ägare till Husqvarna Norrgård - och Jacop Skytte, som nu regerade på Stensholm dit Husqvarna Södergård och Fagerslätt hörde. Sakfrågan gällde om Husqvarna och Stensholm "med rätta voro eller borde vara rå och rör under säteriet Stensholm". Tvisten gällde dock egentligen vem som ägde nedre delen av Husqvarnaån och likaså hade rätten att utnyttja vattenkraften där.

Vid ting med "Tveta härads menige allmoge" i Rogberga socken den 23-24 september nämnda år avgjordes tvisten, och av protokollet från dessa förhandlingar kan bland annat utläsas: "Kronoombudet Lars Nilsson hävdar den meningen att Husqvarna och Fagerslätt icke äro byggda på Stensholms ägor, eftersom de äro gamla hemman. Svaranden anför, att efter båda äro gamla hemman under en rågång, och av ålder lytt under Rädzla och aldrig därifrån skilda med någon titel, borde dessa vara okvalda".

Därefter vittnar flera gamla ortsbor om gamla gränser mellan gårdarna, och om hur deras förfäder berättat om gårdarnas uppbyggnad.

Domslutet fick följande lydelse: "Uti den tvistiga sak mellan inspektorn Lars Nilsson å kronans vägnar, klagande, och Jacop Skytte, vars fullmäktige var äreborne och högvise Lars Bohm, Kunglig Sekreterare i Hofrätten, svarande, om tvenne hemman Husqvarna och Fagerslätt med rätta äro eller böra vara rå och rör under säteriet Stensholm är häradets dom den 24 september 1640: Husqvarna och Fagerslätt ha med rågång af ålder legat och lytt under Stensholm, av dess byamål fordom med jord-ägandenas minne upptagne, träffade och nu till dags possiderade utan laga byaskillnad, dömes Husqvarna och Fagerslätt under rå och rör till Stensholm såsom af forna tider varit hafver".

Därmed var det rättsligt fastlagt att Fagerslätt var en del av Stensholm. Under rättegången kunde det klargöras hur Husqvarna Södergård blivit uppbyggd, men frågan om Fagerslättsgårdens tillkomst fick förbli obesvarad. Här fick gammal hävd fälla avgörandet.

Anna Bjelkenstjerna och Jacop Skytte hade tre söner. Den äldste, Gustaf, blev "för sina äventyr och illbragder" arkebuserad i Jönköping 1662. Samtliga söner dog barnlösa. Anna avled 1663, och året därpå ingick en av dem fem döttrarna, Sofia Beata, äktenskap med överste Erik Slatte. Nu fogas ett nytt namn till Stensholms och Fagerslätts historia.

Erik Slatte dog på Stensholm 1673, och änkan Sofia Beata avled 1695. Vid kommande arvsskifte tillerkändes gårdsinnehavet äldsta dottern, Anna Maria, gift med hovrådet  Gustaf Queckfeldt. Tvist uppstod emellertid om arvet. Äganderätten stannade dock hos Anna Maria och hennes man.

Äldsta sonen, Erik Gustaf Queckfeldt, blev nästa ägare. Han var med Carl XII på krigstågen mot öster, vid kalabaliken i Bender, och vid kriget i Norge. Han avancerade under tiden till generallöjtnants grad. Hemkommen från sina irrfärder gifte han sig med Birgitta Margareta Hammarfeldt.

Queckfeldt var stridens man även som jordägare, och låg ofta i fejd med sina grannar om ägogränser. En sådan tvist angående Fagerslätts och Stensholms gränser mot Hakarpsbyns gårdar avgjordes vid en förrättning den 4 juli 1753, då den gränsdragning fastställdes som i dag fortfarande gäller mellan Fagerslätt och Hakarps säteri. Hakarpsgårdarna fick avstå cirka 15 hektar mark med torpen Lyckorna till Queckfeldts domäner.

Erik Gustaf Queckfeldt dog 1776 på Stensholm.

Genom testamente hade Erik Gustaf bestämt att äldsta sonen skulle efterträda fadern på Stensholm. I testamentet heter det, att Samuel Gustaf, assesor vid Göta Hovrätt, gift med Maria Cristina Bergman, "skulle hava Stensholm säteri, 3 hela hemman, med där underlydande Rå och Rör". Inom Stensholms "rå och rör" hörde Fagerslätt enligt 1640 års tingsdom, vilket också omnämns i bouppteckningen.

Samuel Gustaf överlevde endast med 10 år sin fader, och vid arvskiftet 1786 ärvde ende sonen, överstelöjtnanten Erik Gustaf Queckfeldt, gift med Christina Elisabeth Gyllenbåt, äganderätten till hela det Queckfeldtska gårdsinnehavet i Hakarp, omfattande Stensholm, Fagerslätt, Tokarp, Svineryd, Båckamålen och Kikstorp 1/4 mantal.

Överstelöjtnanten avled barnlös 1820. Alla systrarna var vid hans frånfälle döda, och endast en av dem, Eva Magdalena, gift med major Axel Printzensköld, hade efterlämnat barn, fem söner och fem döttrar. Dessa tio syskon Printzensköld blev nu arvtagare. Inom denna syskonkrets stannade gårdsinnehavet i mer än 25 år.

Den yngsta systern Printzensköld, Carolina, var gift med prosten Per August Almqvist i Hakarp. 1846 förvärvade en svåger till henne, hofpredikanten och kontraktsprosten J M Almqvist i Skärstad och dennes hustru Fredrika Engström, Stensholms säteri med pappersbruk, tvenne mjölkvarnar och såg. I köpet ingick även 1/2 mantal Fagerslätt, 1/5 mantal Lilla Tokarp, 1/2 mantal Svineryd, 1/2mantal Hökhult och 1/4 mantal Kikstorp.
Köpebrevet är dagtecknat den 29 oktober 1845, och den överenskomna köpesumman anges till 75.400 Riksdaler riksmynt. Men några eller någon av syskonen Printzensköld godkände tydligen inte köpeavtalet, och vid andra uppbudet i häradstinget fastställdes köpeskillingen till 97,500 Riksdaler riksmynt.

Innan en lagfart beviljades, var ansökan framme för behandling i häradstinget vid tre tillfällen, vilket kallades för 1:a, 2:a och 3:e uppbudet. Däremellan kungjordes köpet vid högmässan i respektive sockenkyrka, och därigenom gavs berörda intressenter möjlighet att anföra besvär.

Köpekontraktet innehåller flera förbehåll, varav ett berör Fagerslätt och gäller ett kontrakt från 8 juli 1830 där A. Printzensköld lämnar sockenskomakaren Jonas Ljungqvist och denns maka tillstånd att i "deras lefnad bebo och disponera en af dem å hemmanet Fagerslätts ägor uppförd stugbyggnad med villkor, att densamma efter deras död skall tillfalla Stensholms ägare".

J M Almqvist erhöll lagfart på hela den köpta egendomen den 15 juni 1846.

Den mer än 300-åriga arvsföljden till det gamla säteriet var nu slut, och därmed inleddes en ny epok i gården Fagerslätts historia.

Prosten i Skärstad och hans hustru behöll den förvärvade egendomen i cirka 10 år, med undantag för pappersbruket, som såldes 1847 till bröderna Carl Frans Lundström och Johan Edvard Lundström för 8.000 riksdaler. Under denna tid tycks Almqvist haft vissa ekonomiska bekymmer, och begäran om nya inteckningar behandlas ofta vid häradstinget.

När J M Almqvist 1855-1856 avyttrar hela egendomsinnehavet visar det sig att han har gjort en god affär. Brodern Per August Almqvist i Hakarp och hans hustru Carolina köper då Fagerslätt med inventarier och djurbesättning, samt gårdarna Svineryd och Hökhult, jämte från Stensholms säteri avsöndrad jord, som i köpebrevet av den 14 september 1855 beräknas till 1/6 mantal sv Stensholms 3 hela mantal. I avsöndringen ingick torpen Stora och Lilla Lyckorna med tillhörande "åbyggnader och lägenheter".

Den totala köpeskillingen utgjorde 33.800 riksdaler riksmynt, och tillträdesdagen var den 14 mars 1856.

Gränserna för 1/6 mantal Stensholm beskrivs i köpekontraktet enligt följande: "från Stensholms säteri afsöndrad jord vars gränser mot söder skall gå ifrån Husqvarna å uti det dike som skiljer gamla och nya åkerjorden i Jutagärdet från vars östra ända rågången drages år öster utmed därvid ligande Bergskulle, och vidare i riktning mot sydvestra hörnet af den odlade jorden i Kohagsgärdet längs denna åker till den punkt som ligger midt i det från Djurgårdsmossen anlagda afloppsdiket, vilket kommer att utgöra östgräns".

Genom denna affärstransaktion och sammanläggning av 1/2 mantal Fagerslätt och 1/6 mantal Stensholm, tillskapades en bärkraftig jordbruksenhet; Nya Fagerslätt.

Samma dag som PA Almqvist beviljades lagfart på sin förvärvade egendom, den 5 november 1856, erhöll Patron B G Westberg från Rosendala lagfart på 2 5/6 mantal Stensholm med kvarn och såg, som han köpt från J A Almqvist för 120.000 riksdaler riksmynt.

Fagerslättsvägen

Vägen förbi Fagerslätt tidigt en förbindelseled till kyrkan för de sockenbor som bodde nere i Huskvarnadalen. Härom vittnar anteckningar från en syneförrättning 1702, som hölls med anledning av en gränstvist mellan ägarna till Norggården respektive Rosendala. Tvisten gällde bland annat några åkerlyckor belägna ovanför nuvarnade Järnvägsparken.

Vid förrättningen, vilken hölls "på ort och ställe", påstår Peder Gudmundsson Strömberg, ägare till Norrgården, att det varit "öppen fädrift ut med berget från lyckorna till skogen, och där var då vägen mellan lyckorna uppför berget".

Ett av vittena anför: "När landsvägen röddes på sörsidan åen vid Husqvarna, gärdes driften av dem i Rosendala igen mot berget, och vägen i Klefven lades öde".

Vägen från Huskvarna upp till Hakarp gick således uppför berget till nuvarande Egnahem fram till kyrkan. Hakarpsvägen upp mot Petersberg (Östra Holavägens nya sträckning) skulle ha tillkommit i början av 1600-talet. De i Rosendala tycks ha menat att den gamla vägen över berget upp till Hakarps kyrka då inte behövdes längre. De hägnade helt enkelt igen den.

Fagerslätts kvarn

I gamla 1600 och 1700-talshandlingar talas det vid flera tillfällen om Fagerslätts kvarn, och man frågar sig var denna kvarna var belägen. I Ragnar Lindstams Huskvarna Krönika står bland annat att läsa om Fagerslätt 1/2 mantal frälse: "Till gården hördeen kvarn, varå ägosyn 1636 begärdes av Jacop Skyttes gårdsfogde Knut Hansson".

Vid Kungliga Kvarnkommissionens undersökning av den 11 oktober 1697 antecknas: "Under Fagerslätt 1/2 mantal frälse, en qwarn i Husqvarnaån; kunde brukas årligen men hålles eej wid macht som sig böör" och dessutom "2:ne sliphus, som nyttjas av knifsmeder i Jönköping emot 2 1/2 dal.smt." (daler silvermynt).

På en karta upprättad 1753 över Gevärsfaktoriet Södra Husqvarna av Carl Edberg finns Fagerslätts kvarn medtagen. Enligt denna karta skulle kvarnen varit belägen strax ovanför den plats där Smedstorpsgatan nu mynnar ut i Ådalsvägen.

Troligt är att dett vattenfall som finns närmast ovanför Ebbes Kraftstation då utnyttjades till drift av kvarn och slipstenar.

Nya Fagerslätt

Redan 1857 var det dags för nya Fagerslätt att byta ägare. P A Almqvist med makan Carolina säljer då gården till Johan Johannesson och dennes hustru Maria Andersdotter från Häljaryd i Rogberga socken. Köpekontraktet från den 23 feburari nämnda år, omfattar inte bara Fagerslätt med 1/6 mantal Stensholm, utan även Svinerydd och kronoskattegården Hökhult.

Almqvist behöll dock den del av fagerslätt som han ansåg vara särskilt värdefull. Köpekontraktet berättar: "Från detta köp undantages såsom säljarens everdeliga egendom och tillhörighet, det närmaste Husqvarna ägosträng och i Fagerslätts ägo varande vattenfall jemte stranden från vattenfallets början till Husqvarna ägosträng med därtill liggande jord 2ne tunnlands vidd". Detta område blev avsöndrat och redovisas sedan som egen fastighet.

Säljaren gjorde många förbehåll i köpekontraktet, varv några kan återges: "Äfvenså förbehåller jag följande att mot 50 pf. Riksmynt årligt arrende under min tienstetid och möjligen blifvande nådårstid såsom pastor i Hakarp frå behålla den till Hakarps prestgård hittills brukade ägo Bråtåker kallad. Enligt  mitt köpekontrakt med förre säljaren tillhör det köparen låta vägen öfver Djurgårdsmossen vara öppen till kyrkvägen, veremot han äger rätt till utfartsväg öfver Stensholms Jutagärde när han sjelf vill hålla grinden".

Vägen över Jutagärdet hade i huvudsak använts för transporter mellan Stensholm och Fagerslätt, men var också Fagerslätts utfartsväg till Östra Holavägen. Den sträckte sig från gamla Fagerslätt ned över bäcken och fram till nuvarnade Jutevägen. Den fortsatte sedan snett över Jutagärdet fram till landsvägen, vilken den korsade där Barnavårdscentralen nu liger. Efter Ådalsvägens tillkomst lades vägen samman med åkermarken.

Prosten Almqvist var tydligen mån om sina underlydandes väl. Om detta vittnar följande passus i köpehandlingen: "Tjänstefolket bibehålles vid sina villkor och förnöjes genom särskild överenskommelse. Torparen i Svineryd njuta sina kontrakter till godo äfvenså Åboen Israel Abrahamsson i Hökhult hvilken dessutom befrias från husröta å hemmanets åbyggnader och erhåller å dess ägor stugplan vid sitt afträde om han så fordrar".

Köpekontraktet berättar vidare: "Med detta köp följer såsom inventarier 15 i Fagerslätt varande kor, 3 par oxar, 1 tjur och 10 får samt öfriga lösören som finns  upptagna i Rättarens inventarielista, äfvensom kvarn och tröskverk. Antalet kor och oxar vittnar om att gården 1857 hade ganska stor åkerareal, likaså gott om ängsmark till djurerns sommarbete.

Det fanns tröskverk och kvarn, men det framgår inte vad slags verk och kvarn det var fråga om. Man vet dock att det under 1800talets senare hälft fanns ett vattenhjul strax nedanför den plats där gamla Fagerslättsvägen passerar bäcken. Detta vattenhjul tjänade som drivkraft till tröskverket i en särskild trösklada som fanns närmast bäcken. Möjligen fanns även en kvarn på denna plats.

Under senare delen av 1800-talet fanns en kvarn i Fagerslättsbäckens nedersta del, cirka 50 meter före utloppet i Huskvarnaån. Det kan också vara denna kvarn som åsyftas i köpehandlingen. På samma plats anlades senare Jutaholms kvarn, vilken ödelades vid en brand 1917.

Under den korta tid Fagerslätt och 1/6 Stensholm var i prosten Almqvists ägo skedde ingen förändring av gårdsbilden. de gamla bostadshusen och fähusen utnyttjades på såväl Fagerslätt som på torpen Lyckorna. Jordbruket sköttes av anställda, delvis i sambruk med Stensholm.

Först efter att 300 år av Fagerslätts historia hade passerat, fick gården nu i Johan  Johannesson en ägare, som själv var bosatt på gården, och därmed började en hel del hända inom det nya hemmanets ägor.

Boningshusen var gamla och dåliga. Redan året efter köpet påbörjade Johannesson uppförandet av en ny mangårdsbyggnad, vilken förlades strax söder om torpen Lyckornas boningshus. Gamla försäkringspapper berättar att bygnaden, som stod färdig 1859, var: "ett bostadshus av trä, täckt av tegel, längd 13,3 meter, bredd 8,6 meter, höjd 4,2 meter; bestående av 2 vångingar och 6 rum". Efter en del inbyggnader har huset alltsedan tjänat som mangårdsbyggnad på Fagerslätt.

Någon gång under 1860-talet bosätter sig Johan Johannesson* på Bredgården, nuvarande Hakarps säteri, och äldste sonen Anders, som bildat familj flyttar 1869 med hustru Matilda och dottern Ester till Djuvarp i Svarttorp, och näst äldste sonen Carl Viktor, som endast var 16 år gammal, fick överta ansvaret för gårdens skötsel. Carl Viktor var dock inte ensam, som regel fanns det 4 drängar och 2 pigor i tjänst på gården. Enligt husförhörslängden 1871-1878 hade under denna tid 16 drängar och 11 pigor haft tjänst på Fagerslätt.

I ovan nämnda husförhörslängd nämns för första gången Jutaholms Schoddyfabrik. Schoddy var namnet på den ull eller flock, som framställdes genom att med hjälp av roterande taggtrummor sönderriva gamla ylle- eller linnekläder.

Johannessons familj står angivna som ägare, och fabriken måste ha anlagts någon gång under den tid som husförhörslängden omfattar.

Fabriken låg på en halvö vid Jutaholm, där senare byggdes en fångdamm för vattnet till Ebbes kraftstation. Vid samma falltröskel hade också anlagts en benstamp och kvarn för framställning av benmjöl, ett jordförbättringsmedel innehållande fosforsyra.

Familjen Johannesson stannade på Fagerslätt i 23 år. Vid arvskifte efter Johan Johannesson, som avled 1877, hade äldste sonen Anders och hans hustru Matilda, samt dottern Johanna med maken Sven Nilsson löst sig till hela gården med schoddyfabrik och benstamp. 1880 säljer de till Jonas Magnus Gustafsson från Gunnestorp i Hakarp.

Köpebrevet från den 11 mars 1880 har en del att berätta: "Vi undertecknade upplåter härmed och försäljer till Hemmansägaren Jonas Magnus Gustafsson i Gunnestorp vårt i Hakarps socken belägna 1/2 mantal frälse Fagerslätt och 1/6 mantal Stensholm säteri mot en köpesumma stor Trettiofyratusen kronor och villkor som följer:

För den i köpet åtföljande lösegendomen och Jutaholms Schoddyfabriks hus och maskiner med benstamp samt den i Hypotekslånet skedda amorteringen jemte andel i reservfonden som tillfaller köparen erlägger han tiotusen kronor. 2 Den å ägorna varnade schoddyfabriken med benstamp och byggnader jemte vattenfall, maskiner och inventarier äro hälften förbehållna till gagnade i trettio års tid mot årligt arrende till jordägaren fem kronor, till denna fabrik åtföljer hälften jorden nedom Jutagärdet, denna fabrik med jord skall under nämnda trettio år gagnas gemensamt af oss säljare och köpare".

Av köpekontraktets andra förbehåll kan utläsas att schoddyfabrik och benstamp var en så lönande verksamhet att säljarna inte ville avhända sig den helt. 1886 redovisade rörelsen en omsättning på 7.306 kronor, med en vinst å hela 2.959 kronor.

Gårdens fähus och lador var gamla och otidsenliga, och omgående tog Jonas Magnus itu med förberedelser för ett ladugårdsbygge. Det var dåligt med vuxen skog på Fagerslätt, varför Jonas Magnus vid försäljningen av Gunnestorp förbehöll sig rätten att avverka en post timmer där för att använda till ny ladugård på Fagerslätt. Timmer forslades även från Djuvarp i Svarttorp socken.

1881 stod den nya ladugården färdig inrymmande fähus, lador, loge, drevhus, stall och vagnbod. Bygnaden var 78,3 meter lång och 10,7 meter bred. Därmed kunde ekonomibyggnaderna på Gamla Fagerslätt avvecklas, och hela djurbesättningen flyttas till gårdens nya plats.

1890 byggdes ett hus avsett som bostad för gårdens anställda, en drängstuga, innehållande 4 rum jämte potatiskällare under huset. Samtidigt gjordes en tillbyggnad av det gamla magasinet, som under Johannessons tid försetts med vällingklocka. Magasinet och den så kallade Nyströmastugan, är de enda hus som ännu 1997 finns kvar från torpen Lyckornas tid. Båda husen bär märken av 1700-tal.

Vattenkraften i Huskvarnaån började i och med elektricitetens intåg att bli eftertraktad för moderna kraftverksbyggen. Fagerslättsgården ägde vattenrätten i halva åfåran, ifrån översta fallet och ner mot Huskvarnagränsen. Redan 1873 köpte Laurenius och Engberg, ägare till Ebbes Bruk, en lägenhet med tillhörande vattenfall mitt emot bruket. Det var samma fall som 100 år tidigare utnyttjades av Fagerslätts kvarn och knivsmederna i Jönköping.

Nästa spekulant på en del av Fagerslätts vattenrätt i ån blev Husqvarnafabriken, och i april 1889 skrev Jonas Magnus Gustafsson kontrakt om försäljning av åfårans nedre del till Husqvarna Vapenfabriks AB. Köpet omfattade sträckan från den till Ebbes Bruk avsöndrade fall-lägenheten ned till den av prosten Almqvist undantagna lägenheten närmast Huskvarnagränsen. I köpet ingick också den till Fagerslätt hörande stranden till en bred av 30 meter inåt land. Priset var 5.000 kronor.

Tio år senare var det dags för nästa försäljning av vattenfall. Denna gång var det övre delen av åfåran som bytte ägare. Köpekontraktet av den 29 december 1898 berättar bland annat: "Undertecknad J M Gustafsson upplåter och försäljer härmed till Munksjö Aktiebolag en från det mig tillhöriga i Hakarps socken, Tveta härad, Jönköpings län belägna ett sjettedels mantal Stensholm No 1 afsöndrad lägenhet, innehållande enligt en af Herr A Bengtsson i Jönköping år 1898 upprättad karta, femtiotre (53) ar 20 qvadratmeter, jemte tillhörande andel i därtill befintliga vattenfall i den så kallade Husqvarnaån och vattenrätt mot en köpeskilling af trettiotusen/30,000/kronor".

Av köpekontraktet kan också utläsas att bland de på den försålda marken belägna byggnaderna fanns, förutom schoddyfabrik och benstamp, även en mjölkvarn. Samtliga byggnader skulle rivas och bortföras av säljaren. Mjölkvarnen återuppfördes senare i Fagerslättsbäcken.

I och med denna försäljning avyttrades den sista delen av 1/2 mantal Fagerslätts vattenrätt i Huskvarnaån.

Avsöndringar från den ganska nybildade jordbrukarenheten skulle fortsätta. Redan i augusti 1899 skedde nästa stora delning, då Jonas Magnus lät avstycka ett område på 10,35 hektar från Fagerslättsdelen och 2,33 hektar från Stensholmsdelen till en ny fastighetsbildning: Jutaholm 1 och Jutaholm 2. Avstyckningen sträckte sig från gamla Jutaholmsvägen i öster, över Fagerslättsbäckens ravin och den så kallade Ådalsskansen, fram mot Huskvarnagränsen i väster. 1903 avsöndrades ytterligare 2 hektar mark från 1/6 mantal Stensholm, som lades till Jutaholm 1.

På Fagerslätts marker fanns mer än åravinens forsar som kunde ge människor skönhetsupplevelser. Sluttningen mot Huskvarna, där man hade och har en vidunderlig utsikt över hela södra Vätterbygden, blev snart en efterfrågad plats för egnahemsbyggare. Här låg endast det gamla knektatorpet. Fagerslätt hade, allt sedan roteväsendet infördes på 1680-talet, till sammans med Brunstorp och Kämparp utgjort rote nummer 61 vid Jönköpings livkompani. Fagerslätt var stamrote, varför torpet förlades dit. Sista knekten på torpet Carl Eng, och hans hustru, Stina Catarina, köpte 1882 en 13 ar stor tomt på sluttningen och blev därmed de första att planera för ett eget hem på mark som sedan kom att kallas Egnahems-området. Flera följde efter, och före 1890-talets slut hade ytterligare ett tiotal nybyggare etablerat sig här.

För Huskvarna Egnahemsförening, som bildades 1901 och till uppgift hade att stödja egnahemsbebyggelse, föll det sig därför naturligt att ta kontakt med ägaren till Fagerslätts gård i sin strävan efter att säkerställa markbehovet för bostadsbygnation.

Kontakterna resulterade i ett köpeavtal, där Egnahemsföreningen för en köpesumma på 14.000 kronor förvärvade 7/16 mantal från 1/2 mantal Fagerslätt. Kvarvarande 1/16 mantal Fagerslätt och 1/6 mantal Stensholm säljer Jonas Magnus Gusafsson samtidigt till herr Gustaf Petersson från Jönköping för 25,000 kronor. Båda köpebreven är dagtecknade den 27 feburari 1903.

Gustaf Petersson var troligen fastighetsmäklare, och redan den 1 mars 1903 undertecknades köpebrev med slaktare Frans Steen, som friköpte cirka 4 hektar Lilla Ekeberg (Stensholm 1:48), och med Hakarps församling, som friköpte Stora Ekeberg (Stensholm 1:50) från Fagerslättsgården. Frans Steen hade sedan 1880-talet, och Hakarps församling sedan 1890, haft besittningsrätt på respektive markområden.

Det krävdes säkert tid med alla lagfarter och servitut efter dessa omfattande fastighetsförsäljningar, men den 14 mars 1904 sålde Gustaf Petersson den kvarvarande jordbruksenheten, 1/16 mantal Fagerslätt och 1/6 mantal Stensholm, till Karl Fritiof  Johansson från Poarp i Lekeryd socken.

Karl Fritiof Johansson var änkling med fyra barn, det äldsta nio år gammalt, när familjen bosatte sig på Fagerslätt. Karl Fritiof gifte sig den 13 juni 1908 med Ida Kristina Aronsson från Rogberga socken.

Familjen stannade på Fagerslätt i 21 år, och under denna tid skedde en del nyodlingar med utökning av djurbesättning och djurstallar som följd. Bland annat uppfördes en större ekonomibyggnad 1911, innehållande svinhus, snickarstuga och tvättstuga.

När och hur husen på Gamla Fagerslätt bortfördes har inte gått att utröna, men troligen revs dessa i takt med att det byggdes på Nya Fagerslätt, och rivningsvirket kom till användning där. Fritiof Johanssons familj, där sönerna Gustaf, Arvid och Vitus, hade  antagit namnet Fagerstrand, sålde gården den 18 mars 1925, och ny ägare blev Arvid Nilsson och hans hustru Emmy Märta född Larsson från Skärstad. Nu byter gården ägare tre gånger på mindre än sex år.

Nästa försäljning sker den 5 maj 1928 då köparna heter Carl August Johansson och hans hustru Edit. Efter två och ett halvt år var det dags för nästa ägare att träda till, och det blev Karl Hjertstedt med hustru Hanna Persson. De kom från gården Grälebo utanför Gränna. Köpebrevet är dagtecknat den 29 november 1930.

Under en kort period 1930 står köpmannen Karl Adolf Martin Adolfsson som ägare till Fagerslätt. Familjen bodde en tid på gården även efter att köpet hade upphävts.

Familjen Hjertstedt kom till Fagerslätt vid en tid då det svenska jordbruket verkade under krisartade förhållanden. Denna familj blev dock den ägare som stannade kvar på gården längre än vad någon hade gjort tidigare. Fagerslätt utvecklades till ett av Hakarps större jordbruk, och 1945 fanns åp gården 6 hästar, 25 nötkreatur, 15 ungdjur samt svin. Det fanns mjölkmaskinsanlägning i ladugården, ett modernt tröskverk, och man kunde ståta med en Fordsson traktor. Arealen var cirka 69 hektar, varav 40 hektar åker.

Vid skifte av dödsboet efter Karl Hjertstedt den 25 feburari 1957 blev sonen Karl-Johan ägare till den anrika gården. Karl-Johan drev jordbruket i egen regi ett antal år, men därefter har åkerjorden varit utarrenderad till andra lantbrukare i socknen. Under arrendatortiden har det inte funnits egen djurbesättning på Fagerslätt, varför ladugården fick tjäna som lagerlokal.

Den 110 år gamla ladugården blev lågornas rov den 25 april 1990 vid en brand orsakad av några barns lek med elden.

Vid 1990-talets början planerade Jönköpings kommun en utökning av byggnadsplanen för Fagerslättsområdet till att omfatta stora delar av Fagerslättsgården. För att säkerställa mark till blivande byggnation, upptogs förhandlingar med Karl-Johan Hjertstedt om förvärv av hela gården. Förhandlingarna ledde inte till någon frivillig överenskommelse.

För att inte ytterligare fördröja möjligheten att bebygga fastigheterna, beslutade kommunfullmäktige den 22 november 1990 att bemyndiga fastighetsnämnden att ansöka om expropriationstillstånd för Fagerslätt 1:16, 1:20, 1:51 (kvarvarande del av gamla Fagerslätt) samt Stensholm 1:81 och 1:27 (tidigare 1/6 mantal Stensholm). Det var inget enhälligt fullmäktige. Mot beslutet reserverade sig moderaternas ledamöter.

Efter nya kontakter och förhandlingar träffas till sist en övernskommelse den 27 maj 1992 om förvärv av Fagerslätt 1:16, 1.20 och 1:51, samt en del av Stensholm 1:81, tillsammans cirka 46 hektar. Kvar i Hjertstedts ägo förblir samtliga gårdbyggnader med ett större tomtområde omkring husen, samt hela skogsområdet mot Jutaholm och  Ekeberg, tillsammans cirka 23 hektar.

I och med undertecknandet av detta köpeavtal skrevs slutakten i en månghundraårig gårds historia - Fagerslätt 1/2 mantal frälse.

av Rune Gustafsson i 1997 års Hakarps Krönika.

*Johan Johannesson var kyrkvärd i Hakarps kyrka under tiden 1861-1867. I kyrkans minnesskrifter 1944 och 1994 anges namnet vara Johansson. Men i här angiven köpehandling framgår att efternamnet var Johannesson.

En komplett  redovisning av vilka människor som varit bosatta på Fagerslätts gård innan husförhörslängderna började föras går inte att åstadkomma. Men vid studie av äldre handlingar, såsom jordeböcker, mantalslängder, rättegångshandlingar, Elfsborgs lösen, med flera, liksom av kyrkans ministralböcker hittar man namnen på en del av dem som varit bosatta i Fagerslätt före 1764. Efter det årtalet har vi ju husförhörslängderna, och därefter församlingsböckerna, som värdefulla källor:

Titel Boende år och namn född död
__________   __________ __________
 

Nämnd 1542 och 1548

   
  Martinn    
       
 

Nämnd 1568

   
  Peder    
       
 

Nämnd 1571

   
Nämndeman Per    
       
 

Nämnd 1613

   
  Nils    
       
 

Nämnd 1618

   
  Brodde    
       
 

Nämnd 1628-1639

   
Rättare Håkan    
       
 

Nämnd 1642-1651

   
Rättare och enskilda tjänaren Måns Biörsson    
       
 

Nämnd 1668

   
  Måns    
       
 

Nämnd 1680

   
  Johan Nilsson    
       
  Nämnda 1680-1690    
Rättare på Stensholm Johan Svensson    
hustru Sara Olovsdotter    
dotter Maria 28/10 1680 /2 1681
dotter Maria 9/4 1682  
dotter Sofia 20/1 1684  
son Erich 20/8 1686  
son Daniel 4/11 1688  
dotter Elisabeth 1/5 1690  
       
Johan Svensson var rättare på Stensholm. Dottern Maria gifter sig den 30/10 1704 med Peder Linneroth.
       
  Nämnd 1690    
Änka Ingrid ca 1630 18/5 1690
       
  Nämnd 1696    
Hustru Brita   1696
       
  Nämnda 1706    
  Abram    
son Esaias   30/9 1706
dotter Rebecka   14/10 1706
       
 

Nämnd 1712-1714

   
  Nils Svensson    
       
 

Nämnd 1730

   
Brukare Mån's änka    
       
 

Nämnd 1735

   
  Anders Andersson    
  Maria Andersdotter    
       
 

Nämnd 1748

   
  Gabriel Larsson    
  Sigrid Svensdotter    
       
 

Nämnd 1754

   
Trädgårdsmästare Lars Lindelöf    
       
 

1764-1782

   
Brukare M Sven Ljunggren 1728  
hustru Britta Christina Blidberg 1732  
son Håkan Svensson 14/9 1755  
son Carl Ludvig Svensson 16/2 1757  
son Niclas Svensson 20/3 1762  
son Per Svensson 19/3 1765  
son Gabriel Svensson 6/1 1770  
son Per Svensson 2/5 1774  
       
 

1783-1798

   
  Gustaf Pehrsson 1738  
hustru Sara Gustafsdotter 1738  
dotter Maria 1771  
       
 

1799-1829

   
Brukare Nils Larsson 20/12 1767  
hustru Catharina Gustafsdotter 20/2 1777  
dotter Maria 27/1 1797  
dotter Stina 13/2 1801  
son Johannes 13/7 1805  
son Gustaf 6/5 1809  
       
dotter Lena Catharina 1/6 1813  
dotter Johanna 4/10 1815  
       
 

1830-1835

   
Brukare Jöns Larsson 2/5 1792  
hustru Stina Johansdotter 1796  
son Johan Magnus 23/12 1824  
       
 

1836-1851

   
Brukare Gustaf Nilsson 6/5 1804  
hustru Lena Andersdotter 21/12 1814  
dotter Johanna Cathrina 1/6 1839  
dotter Mathilda 23/10 1843  
       
drängen Gustaf Pettersson 3/11 1813  
hustru Maja Jonasdotter 24/4 1807  
son Gustaf 16/6 1844  
       
 

1851-1856

   
Statdrängen Nils Nilsson Klar 9/11 1823  
hustru Sofia Svensdotter 10/7 1825  
dotter Hedvig 26/2 1856  
dotter Matilda 14/6 1858  
       
 

1857-1859

   
  Gamla Fagerslätt, från 1860 Nya Fagerslätt.    
       
Ägare och Brukare Johan Magnus Johannesson 28/5 1816  
hustru Maria Andersdotter 17/12 1814  
dotter Anna Lena 4/9 1840  
dotter Johanna 20/1 1842  
son Anders Johan 6/7 1845  
son Carl Wiktor 9/7 1853  
son Gustaf Henning 10/10 1859  
       
Johannesson var bosatt på Bredgården några år under 1860-talet, men flyttade åter till Fagerslätt 1870.
       
 

1866-1868

   
Arrendator Anders Johan Johansson 6/7 1845  
hustru Maria Andersdotter 3/10 1843  
dotter Ester 16/1 1868  
       
 

1877-1878

   
Arrendator Carl Wiktor Johansson 5/9 1853  
hustru Sofia Johannisdotter 21/6 1853  
       
 

1880-1903

   
Ägare och Brukare Jonas Magnus Gustafsson 29/3 1837  
hustru II Augusta Christina Carlsdotter 5/1 1850  
       
  Barn i första giftet:    
dotter Dorotea 1/10 1870  
son Efraem 29/1 1872  
dotter Johanna Ottilia 17/1 1873  
son Gustaf Salomon 30/1 1874  
dotter Brita Elisabet 30/10 1888  
       
  Barn i andra giftet:    
dotter Ida Kristina 15/1 1881  
dotter Signe Maria 15/8 1883  
son Carl Emil 27/1 1886  
dotter Sofia Charlotta 14/5 1888  
       
 

1908

   
Ägare och Brukare Karl Fritiof Johansson 30/11 1859  
hustru II Ida Kristina Aronsdotter 29/9 1868  
       
  Barn i första giftet:    
son Karl Johan Gustaf 10/3 1895  
son Arvid Hugo Fritiof 16/9 1896  
son Vitus Henric Efraem 19/1 1898  
dotter Hanna Dorotea 9/4 1901  
       
 

1925

   
Ägare och Brukare Karl Arvid Nilsson 5/12 1899  
hustru Emmy Märta Maria Larsson 18/5 1900  
son Alf Bernhard 10/12 1926  
       
 

1928

   
Ägare och Brukare Karl August Johansson 6/2 1878  
hustru Edit Maria Larsson 1/2 1878  
son Anders Martin Natanael 29/12 1904  
dotter Britta Alica Maria 8/9 1907  
dotter Greta Margit Viola 30/1 1910  
son Nils Ebbe Wallentin 31/5 1918  
dotter Stina Edit Ingeborg 15/8 1923  
       
 

24/10 1930

   
Ägare Karl Fritiof Adolfsson 28/7 1888  
hustru Ester Elin Andersson 29/8 1887  
son Karl-Gustaf Sven 9/3 1918  
son Karl-Martin 2/11 1919  
dotter Sara Ulla-Britt 19/7 1921  
       
 

1/12 1930

   
Ägare och Brukare Karl Wilhelm Hjertstedt 21/7 1878  
hustru Hanna Kristina Persson 7/10 1880  
son Karl Erik 6/6 1909  
son Karl-Johan Alexander 12/3 1918  
Förening:

Hakarps Hembygdsförening

Skapad av: (2012-08-21 21:30:56) Kontakta föreningen
Ändrad av: Hakarps Hembygdsförening (2020-08-28 15:56:33) Kontakta föreningen