Soldattorp nummer 61 under Fagerslätt: Kartposition N: 6408270 O: 1410140.

Soldattorpet tillhörde kompani 1 Livkompaniet vid Jönköpings Regemente.

Ingen bostad i Hakarp hade ett skönare läge än Fagerslätts soldattorp. Hela södra den av Vättern låg i blickfånget. Från sin bostad uppe på hakarpshöjderna kunde soldatfamiljen, vid klart väder, tydligt utskilja de olika byggnaderna inne i staden Jönköping. Gårdar, ängar, bördiga åkrar och grönskande skogar gav variation åt utsiktsbilden och solnedgångarna över Vättern var fantastiska.

Militära mönstringsrullor talar om för oss att den förste soldaten för Fagerslätts rote hette Lars Olufsson, och han hade blivit antagen som soldat 1681. Med all säkerhet slutade han sina dagar i Tyskland. Om soldaten hade familj vet man inte. Man vet heller inget om hans efterträdare, som hette Jöns.

Den förste Fagerslättssoldaten som är omnämnd i kyrkans böcker är Pär Larsson Fagergren. (Soldatnamnet anknyter till gårdens namn). Han gifte sig i maj månad 1718  med änkan Elisabeth Arfvidsdotter. I september samma år fick han lämna hustrun och torpet för att, tillsammans med övriga soldater vid Jönköpings Regemente, marschera mot
Norge.

Efter "hjältekonungens" död vid Fredrikshald kom Pär hem till Hakarp igen. Senare fick han följa med galäreskadern till Finland. Efter hemkomsten därifrån var han inte så kry, och i november 1744 fick han avsked. Han var då 46 år gammal och hade varit i Kronans tjänst 28 år. Han hade blivit änkeman året innan, men redan några månader senare var han omgift. Hans andra hustru hette Maria Nilsdotter. Soldattorpet var ju tjänstebostad och det gällde för den avskedade soldaten att se sig om efter en annan bostad. Fagergren och hans familj flyttade då till torpet Tillsynen under Göransberg.

Fagergrens efterträdare blev Lars Hultman, som tidigare burit namnet Jönsson. I oktober 1747 vigdes han med änkan Sara Johansdotter. Enligt Gunnar Gadolin var Hultman
borta på olika kommenderingar, men tydligen var han hemma hos hustrun dess emellan, eftersom makarna fick barn 1748, 1751 och 1753. Hans hustru Sara avled, 46 år gammal, år 1758. Soldaten blev omgift samma år, och hans andra hustru hette Kerstin Johansdotter. År 1764, vid mönstringen i Jönköping, antecknades att "Lars Hultman var liten och oansenlig". Dessutom hade han blivit sönderskavd på höften vid fästningsarbete i Kristianstad. Han beviljades avsked från soldattjänsten. Hultman och hans familj flyttade senare till torpet Fintorp under Stora Råmmarp. Den avskedade soldaten fick anställning som kyrkoväktare i Hakarp och innehade tjänsten till sin död 1798.

Nästa soldat på Fagerslätts soldattorp var Göran Elversson. Om honom vet man inte så mycket mera än att han var i tjänst fyra eller fem år.

Han efterträddes 1770 av Lars Slättman, som var 28 år gammal vid tillträdet. (Även namnet Slättman skulle väl anknyta till gårdsnamnet Fagerslätt). Han avled i juni 1783, men troligen inte i hemorten - han kan nämligen inte återfinnas i Hakarps dödbok.

Efter Slättman blev Johan Falk antagen som soldat nr 61. Han fick sin död redan i november 1788 - troligen i Finland.

Nästa soldat bar samma förnamn och även samma efternamn som företrädaren - han hette alltså Johan Falk och var född sju år senare än sin namne. Efter fyra år tjänstgöring fick den senare Johan Falk avsked vid mönstringen i Skillingaryd 1793. Omdömet löd: "svag, mindre dugelig får avsked". Han drabbades av lungsot och avled 1795.

Fredrik Tjäder, som blev nästa soldat för Fagerslätts rote, blev skickad till Pommerska kriget 1805-1807. Troligen var han också med i striderna mot ryssarna 1808-1809. Kriget mot Napoleon några år senare blev hans sista äventyr. Han slutade sina dagar i Tyskland 1814. Han hade då avancerat till korpral och fått medalj för tapperhet i fält.

År 1815 tillträdde Carl Quick tjänsten som soldat nr 61. Han var 35 år gammal när han kom till vår socken och redan efter tre år fick han lämna tjänsten. Han fick då flytta som inhysning till backstugan Ekåsen, som låg på Stensholms marker - nära nuvarande Jutaholms-området.

Nu hade det blivit fredstid och soldaten Anders Rolph som tillträdde 1819 behövde inte gå ut i krigsäventyr. Han var i tjänst i tre eller fyra år. Därefter blev han torpare på Uddebo under Hakarps säteri. Senare blev han hälftenbrukare i Hulustorp och från 1838 var han åbo i Vassarp.

Som efterträdare till soldaten Rolph antogs Petter Larsson Göth. Han hade redan bott i soldattorpet några år när han, enligt mönstringshandlingarna, blev officiellt antagen 1826. Han tjänade i tio år och erhöll avsked 1836; endast 37 år gammal. Göth och hans hustru bodde kvar som inhyseshjon under Fagerslätt resten av sin levnad.

Carl Johan Larm, som blev efterträdare till Göth, flyttade in i soldattorpet 1838. Han var soldatson och bar sin fars efternamn, men år 1844 begärde han och fick tillstånd att kalla sig Svärd. Han tjänstgjorde i trettio år och var säkerligen en känd person i vår socken. Femtiotvå år gammal erhöll han avsked år 1868. Omdömet om honom var att han hade "tjänat väl". På äldre dagar bodde han och några familjemedlemmar i Nyelund - en undantagsstuga tillhörande Fagerslätt. Äldre hakarpsbor med gott minne har berättat att Svärd spelade dragspel och gärna ställde sig till förfogande vid danstillställningar på Broholms åbro.

Nästa soldat (som också blev den sista) var Carl Magnusson Eng. Han var född på torpet Lunden under Hakarps säteri. Förmodligen var han Hakarps längsta soldat; han mätte 6 fot och 1 1/2 tum i strumplästen, vilket är lika med 182 cm. Han utnämndes till korpral 1875 och var i tjänst till 1895. Därefter bosatte han sig med sin familj på fastigheten Fagerberg, som senare blev sommarhemmet Klippan och som numera kallas Egnahemsvägen 2.

Eftersom det militära indelningsverket var på avskrivning anställdes ingen ny soldat efter Carl Eng. Soldattorpet ingick i den stora ägostyckningen som skedde 1903, sedan Huskvarna Egnahemsförening inköpt Fagerslätts gård. Vid den avstyckning som då skedde erhöll soldattorpet en areal av 4,89 hektar och fick beteckningen Fagerslätt 1:52. Den gamla soldatstugan finns inte länge kvar - den har tjänat ut och blivit ersatt av en annan byggnad (nuvarande Solhemsgatan 8).

Höjdplatån hundra meter söder om den plats där soldattorpet legat kallas fortfarande "Ängaslätta" - som minne av Fagerslätts sista soldat. De nuvarande villorna utmed Solhemsgatan är uppförda på det gamla soldattorpets mark.

av Ragnar Karlsmo i 1995 års Hakarps Krönika.