Stora och Lilla Bäckastugan (Fattighemmet / gamla fattigstugan) under Ingelycke: Kartposition N: 6409280 O: 1413080.

Gården Ingelycke ägdes under tidigt 1700-tal av Arvid Hägerflycht, innehavare av de båda säterierna Hakarp och Göransberg, med ett antal underliggande gårdar. Efter hans död 1751 ärvdes domänerna av yngsta dottern, Helena Hägerflycht, gift med hovmarskalken Johan Theet.

Det ålåg varje jordägare att draga försorg om de anställda sedan de åldrats och inte länge orkade arbeta. Denna omsorg omfattade också torparna. Jordägarna skulle hålla dem med bostad och vedbrand, medan socknen skulle bestå med mat och kläder, om det var absolut nödvändigt. Behövande kunde genom socknens försorg få hel eller halv fattigstat. En del änkor och åldringar kunde bidraga till sin försörjning genom att utföra enklare arbete, medan andra fick tillstånd att gå omkring och tigga.

Som fattigbostad åt det "Theetska godset" uppfördes Bäckastugan på Ingelyckes marker år 1783. (Vid bäcken, i närheten av nuvarande fastigheten Nyhem). Stugan innehöll endast ett enda rum, med en stor öppen spis.

Här var bostad åt en stor skara - änkor, barn och orkeslösa åldringar. Tidvis var det mycket trångt, och när stugan inte kunde rymma flera uppfördes ytterligare ett hus. De båda stugorna kallades Stora och Lilla Bäckastugan, och ibland skrev prästen Fattighemmet eller Gamla Fattigstugan. Den senare benämningen blev allt vanligare sedan socknen, år 1875, byggt ett fattighus på Prästgårdens mark.

Av kyrkans husförhörslängder är det svårt att utläsa vilka som bott i Stora, respektive Lilla Bäckastugan. Omsättningen på åldringar, i de båda stugorna, var stor och många bodde där mycket kort tid. Flera namn är överstrukna så att de är oläsliga. Förteckningen över vilka som bott i de båda stugorna är därför inte komplett.

Lilla Bäckastugan, det äldsta av de båda husen revs 1873 och det större blev nedrivet tre år senare. Numera kan man inte finna några spår efter de båda Bäckastugorna.

av Ragnar Karlsmo i 1998 års Hakarps Krönika.