Lunden under Hakarp: Kartposition N: 6409880 O: 1409350.

Längst bort år nordväst på Säteriets domäner låg torpet Lunden. På en sida mötte Smedstorps marker och på andra sidan låg Rosendala ägor.

Vid Lunden fanns, en gång i tiden, ett järnåldersgravfält med minst fem högar, alla nu bortodlade. Det var inte ovanligt att det fanns en offerlund nära forntida begravningsplatser. Det är tänkbart att området och torpet fått sitt namn efter en offerlund, belägen på den platsen. En bautasten stod i en av åkrarna så sent som 1920, men den föll offer för en nitisk odlare som tyckte att stenen hindrade ett rationellt brukande av jorden.

Hakarps kände hembygdsforskare Ivar Meurling uppgav att det före mitten av 1700-talet skulle ha funnits två torp på området. Längst ner i slänten skall torpet Backen ha legat (även kallat Slätten). Längre upp låg Lunden. I kyrkböckerna har vi inte hittat några noteringar om Backen eller Slätten. Däremot har vi funnit anteckningar om en stuga som kallades Plätten (1840).

Kyrkböcker från 1688 och 1695 talar om för oss att det fanns en torpare som hette "Michael på Lunden". Sedan dess har många generationer torpare gått den långa vägen fram till herrgården för att göra sina dagsverken; den siste var Walfrid Karlsson som flyttade från Lunden 1899. Därefter sammanlades Lundens jordbruk med Stora Klevens.

Lantbrevbärare Höglund och hans familj var de sista som bodde i stugan. År 1903 revs boningshuset och virket användes då man uppförde lantarbetarebostaden Fridhem  framme vid Säteriet. Numera hittar man inga spår efter torpets byggnader.

På de marker där Lundens torpare odlade sin gröda ligger nu ett attraktivt villaområde med en hänförande utsikt över södra Vätterbygden. Vintertid är här en livlig verksamhet; nedre delen av den alpina skidbacken är en del av torparens branta åkermark.

av Ragnar Karlsmo i 1997 års Hakarps Krönika.