Donationshuset i Harlösa


Brödbak i Donatiosnhuset Klicka på knappen så öppnas filmen.

Donationshuset, som ligger mittemot kyrkan i Harlösa by, stod färdigt 1824. Det berättar om äldre tiders socialvård och följer en tradition som går tillbaka till 1600-talet då godsägare lät bygga fattigstugor eller ålderdomshem, ibland kallade hospital, för sina underlydande.

Ägaren till Hjularöds gods, friherre Carl Gustav von Schwerin skrev i sitt donationsbrev för huset att "Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som skall årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa Säterier".

En ny sorts hus för socknens fattiga

Det centrala läget nära kyrkan och prästgården och utformningen visar på husets speciella roll i byn. Huset skilde sig redan från början från byns bondgårdar och de traditionella längorna genom sin kvadratiska grundplan, kraftiga tak och tegelmurar. Från början stod tegelväggarna oputsade och taket täcktes av tjärat spån. Möjligen kan den ovanliga byggnadstypen ha varit inspirerad en ny sorts arbetarbostad som kom till Sverige efter engelska förebilder i början av 1800-talet och som till exempel byggdes i brukssamhället Höganäs. En inskriptionstavla i sten, placerad på gaveln mot vägen, minner om husets speciella funktion och har en text som anger ålderdomshem, byggherrens namn och byggår.

Fyra lägenheter för åtta personer

Huset var från början inrett med fyra små lägenheter med plats för två personer i varje. En stor murstock i mitten av huset fungerade som värmekälla. Murstocken utgjorde också eldstad för matlagning, en för var och en av lägenhet, samt som gemensam bakugn. Till bränsle användes mestadels torv. Lägenheten i den sydöstra delen har en ståtlig sättugn som troligen har flyttats hit vid ett senare tillfälle. Till att börja med hade rummen stampat lergolv och först på 1880-talet lades ett trägolv. Intressant att notera är att taken tidigare var mörkfärgade. Enligt uppgift skulle de vara målade med blod som togs tillvara från slaktdjur, troligtvis för att motverka den nedsmutsning som sotet från eldstaden orsakade men även för att få en slags impregnering. Vindsutrymmet användes för att hänga tvätt och för förvaring.

Uthuset på tomtens västra del är från slutet av 1900-talet och ersätter ett av de två rivna uthus, som förr hörde till donationshuset. De var från början inredda med dass och torvförråd. Till huset hörde även köksträdgård och de inneboende hade höns, kaniner och i vissa fall även en gris.

Småsysslor för att stärka den egna kassan

De inneboende stod själva för de dagliga sysslorna. Godsägaren svarade för att byggnaden underhölls. Mindre arbetsinsatser som vedhuggning för kyrkans och prästgårdens räkning samt klockringning kunde ge en välkommen inkomst. Några av de boende ägnade sig också åt snickeriarbeten och stenknackning.

Huset var bebott fram till 1970. På 1980-talet renoverades bygganden och två av lägenheterna iordningställdes som museum, en präglad av 1800-talet och en med 1940-talsinredning. Stiftelsen Harlösa Donationshus är ägare till huset.

Källa: Länsstyrelsen

Sven Stridsberg berättar om Donatiosnhuset

Förening:

Frosta Härads Hembygdsförening

Skapad av: Ingrid Bergquist (2018-05-06 15:57:52) Kontakta föreningen
Ändrad av: Ingrid Bergquist (2021-03-20 11:29:42) Kontakta föreningen