Byske kyrkstad förening verkar för att främja och bevaka kammarägarna i Byskes gemensamma intressen samt bevara och levandegöra kyrkstadsseden. Föreningen äger en visningskammare i kyrkstaden som är öppen för visning för allmänheten ett antal gånger per år. Visning kan också bokas via styrelsen.

Kyrkstäder, med sina tillfälliga bostäder för långväga kyrkobesökare, är en världsunik företeelse för norra Sverige. Byske kyrkstad från 1870-talet är Västerbottens läns yngsta bevarade kyrkstad och har i hög grad behållit sin ursprungliga karaktär. Kyrkstäder finns belagda sedan omkring år 1600. Med husförhör och kyrkoplikt följde nödvändigheten att ta sig till kyrkan några gånger per år, även om man hade långt dit. I Sverige har det funnits ett sjuttiotal kyrkstäder, varav sexton idag finns bevarade. 

Tillkomsten av Byske kyrkstad hänger samman med att den nordligaste delen av Skellefteå socken blev egen församling 1875. Innan dess tillhörde man Skellefteå socken och hade då sina kyrkstugor i Skellefteå kyrkstad, Bonnstan. Ursprungligen planerades i Byske en kyrkstad med 89 kyrkstugor, kyrkstallar för 246 hästar och ett torg. I själva verket blev det aldrig mer än nio stugor med 49 kammare. 

Byggandet av kyrkstaden reglerades strikt. En byggnadsordning fastställdes av landshövdingen 1875 och behandlade allmänna principer som kostnadsfördelning, rättigheter, anvisningar för gator och gränder, stall, hemlighus, brunnar, brandsäkerhet, men också hur kyrkstugorna skulle byggas. Man lade stor vikt vid kyrkstadens utseende och strävade efter likhet, rätlinjighet och ordning. Fyra av kyrkstugorna har en våning med inredd vind. Dessa uppfördes på platsen omkring 1878. Ytterligare fyra kyrkstugor har två våningar. Dessa flyttades till Byske från Skellefteå kyrkstad 1876 –1880 och är troligen byggda någon gång efter 1835. Nybyggda hus skulle ligga vid stora gatan och de hus som flyttades hit skulle ligga vid bakgatorna eftersom de utseendemässigt inte stämde med reglerna. Slutligen finns en envånig kyrkstuga som uppfördes eller flyttades hit mellan 1910-1915. Husen var redan från början rödfärgade och fönster, fönsterluckor och dörrar vitmålade. Utvändiga panelbeklädnader har tillkommit senare liksom plåttaken. 

Kyrkstugorna användes under 1900-talet även som övernattningsbostäder för kringboende industriarbetare, för de som deltog i kommun- och kyrkostämmor och för konfirmationsundervisning m.m. Byske kyrkstad började förlora sin betydelse under mellankrigstiden. Orsaken var bland annat att nya kommunikationsmöjligheter minskade behovet av övernattning. De marknader som hölls på torget upphörde under slutet av 1920-talet och från 1930-talet berättas att många kyrkstadshus var i dåligt skick. Vid samma tid revs kyrkstallarna som låg nordost om kyrkstugorna. Även en av kyrkstugorna har senare rivits, idag återstår alltså åtta stugor.