Ope och Optand


Det kvarnrika Ope

Ope är ett av brunflobygdens förhistoriska namn av obestämbar ålder. Idag förknippas Ope med Ope Gård, lantbruksskola här i länet åren 1862-83 och lantmannaskola åren 1884-1908.

År 1346 framträder två gamla män i Brunflo. Den ene är öjulf a Ope, “å på Ope”. Det är första gången byn omtalas. Vid 1400-talets början uppträder ofta Sigfrid i Ope. I ett brev från 1547 omtalas Opeaan, Förleden Op innehåller ordet Op, som finns i fornisländskan och betyder skrik. Ortnamnsforskaren Bertil Flemström skriver, att ånamn liksom sjönamn innehåller ord, som uttrycker läte, buller, men Opeån förefaller inte så högljudd av sig i nutidens Ope. Bakom namnet döljer sig det oväsen ån skapade för de människor, som bodde vid åns mynning.

På 1600-och 1700-talen finns vattendrivna kvarnar  och sågverk på inte mindre är 23 ställen i Ope. Än idag finns en vacker 1700-tals skvaltkvarn bevarad. Den har stått i Vibäcken, som rinner öster om Ope gård och bildar gräns mot Optand. Den står inte långt från den milhälla, som berättar, att till Ope är det 1 mil från residenset i Östersund. Milhällan är ett vackert kulturhistoriskt minnesmärke från 1800-talet med texten“1 Mil Landshövding John Ericsson”.

Nästan alla byar i Brunflobygden har haft en kvarn i Opeån. År 1540 nämns Håkansta-och Grytanskvarnarna näst ovan Gärdekvarnen. År 1547 omtalas kvarnställen för Gusta och Berge mitt för Bölegården. År 1553 köper Lasse Danielsson i Lunde ett kvarnställe för 3 mark ovanför Vamstahuset. Vattendrivna kvarnar finns belagda från 1100-talet. De har således mycket hög ålder.

Nere vid Storsjöstranden där åarna rinner ut finns ett praktfullt gravfält. Odlingsterassen antyder bebyggelse redan i förhistorisk tid. Ortnamnet förmedlar jämte gravhögarna viktig information till oss om dåtidens Opebygd. Förleden Op kan än idag berätta, att ån då liksom idag för oväsen.

Ope är en intressant bygd. Dess människor och öden kan vi följa släktled efter släktled fram till våra dagar från 1400-talets Sigfrid i Ope till dagens Opebor genom de skriftliga källorna.

I Opeåns mynning fanns ursprungligen en stor kvarn i tre våningar. Den flyttades i slutet av 1800-talet och fick bilda stomme till Brunflo Hotell. Förutom kvarnar fanns det sågar i  Opeån. Väster om Lantbruksskolan låg på 1700-talet en såg, där bräder till kyrkbygget på 1770-talet sågades. Jämtlands äldsta kända gravfält dokumenterat redan 1685 återfinns vid sjöstranden i Ope.

Bebyggelsen längs gamla byvägen-Karl Johansvägen - är till stor del bevarad. Gårdarna ligger i rad och bildar gårdstun mot bygatan. Huvudbyggnaden ligger i regel på krönet mot odlingsmarken med uthusen som flygelbyggnader. Typiskt för Ope är de många trädrader och alléer, som kantas av stengärdsgårdar med vackra grindstolpar  av sten. Miljön med gårdarnas gruppering och växelspelet med vegetation och odlingsmark är säregen.
Ope gård, skapad genom sammanslagning av flera gårdar i Ope och tidigare lantbruksskola i Jämtland, 1862-1908, har idag två vindkraftverk, som också sätter sin prägel på bygden.

I Ope, finns idag ett stationssamhälle, där tidigare Ope station anlagd 1923 låg. Affär fick Ope redan 1894 och skola uppfördes 1926. Den togs i bruk med lokaler för små-och folkskola från 1 juli 1932. Trots högljudda protester stängdes Ope skola 2014. När den sista kullen elever lämnade skolan påbörjade kommunen arbetet med att skapa en ny detaljplan för att möjliggöra byggandet av ett nytt bostadsområde. Den nya detaljplanen blev klar 2015. Östersunds kommun har 2021 sålt Ope skola med tillhörande byggnader till Arvesund Living AB som tillsammans med Bearpeak som har för avsikt att bygga ett bostadsområde. Planen är att riva alla gamla fastigheter och bygga både parhus och radhus.

Missionshus uppfördes och invigdes 1902 men är nu sålt till privata ägare.

Ope har fäbodar norr om  Opesjön. De första fäbodarna i Ope låg på avradslandet Kälen och brukades 1653 av sex bönder i Optand och två från Ope samt ¼ av prosten Drake i Lund. 1829 anläggs fäbodar i Storbrännan, norr om Malmdrolsflon. Väster om Ribbåsbrännan norr om Opesjön ligger Småbodarna, där bönderna i Ope alltjämt har sina fäbodar.Vittran trivdes bra i Opes fäbodar och tvingade bönderna att flytta sina vallar från Gammelbuvallen till närmare Opesjön.

I Ope möter oss Opeätten, en kognastisk gren av Skankeätten från Hackås. Skankeföreningen Sverige bedriver sedan 2013 ett DNA-projekt där stora framgångar har gjorts med att (år 2023) verifiera Verdalslinjen bak till Lorentz Christian Schanke född 1699 i Trondheim.

En annan släkt i Ope är Åsksläkten på gården Ope 5.

Alléer och grindstolpar utgör pittoreska inslag i Opes miljö. Redan under medeltiden blir byn känd genom sin pilgrimskälla, som enligt traditionen besöktes av heliga Birgitta. Byns åldriga historia brusar i namnet, under 1700-talet genom sina kvarnar och sågverk i den mäktiga Opeån. Lantbruksskolans tillkomst på 1860-talet gör Ope känd liksom i våra dagar Ope IF, som bildades 1922. Ope IF är idag Jämtlands största ungdomsförening med kansli på Furuparken i Torvalla.

Det som lockar flest människor till Ope idag är Kjell Jonsson i Östersund AB. Företaget säljer trädgårdsmaskiner från slåtterbalkar och motorgräsklippare till släpvagnar och snöskotrar.

I Ope blandas gammalt med nytt såsom Birgittakällan vid stationsområdet med vindkraftverket i det gamla Ope. Till detta kan läggas att Brunflobygdens äldste kände person, bonden Öyulfer, omnämnd 1346,  föddes på 1200-talet i Ope.

Optand
Byn med de många torpen, musikanterna och fäbodarna.

Det ursprungliga Optand utgörs av bebyggelsen längs den s.k. byvägen - Karl Johansvägen. Åkermarken är huvudsakligen av kambrosilur berggrund. Bergarterna domineras av kalksten och lerskiffrar, som är lättvittrade.  Av detta bildas kalkrik moränlera, som ger goda odlingsegenskaper.

Optand har vuxit fram som en utveckling av bebyggelsen i Ope. Härigenom har tre ensamgårdar skapats måhända först genom att svedjande förekommit. Byn Optand är liksom Ope och Torvalla tillkommen under vikingatidens slutskede. Den gamla gårdsbebyggelsen  låg i äldre tid närmare sjön. De fem gravhögarna från vikingatiden antyder 2-3 gårdar.  Två  är registrerade på nuvarande Optand 2 och två på Optand 4 samt en gravhög på Trutsgård, nuvarande Optand 6.

Ortnamnet Optand är ett naturnamn, Opotand 1428, JHD I 195 med förleden op. Namnet är svårtolkat. Tand kan tolkas i betydelsen höjd, men även något udda, vasst som i en tand. Op kan betyda övre. Inga fynd finns från Optand, men gravhögarna antyder, att den första bebyggelsen tillkommit under vikingatiden, sannolikt som kolonisation från gården Ope. Ett belägg från 1492 visar, att man svedjar i Brunflobygden.

Ett märkligt namn i Optand är Trutsgård, sannolikt en förvanskning av personnamnet Truls Hemmingsson, som ärvde gården 1508, Gården hette då Henriksgård. I slutet av 1600-talet har man glömt upphovet till namnet.

En ofta nämnd person är Gudmund Jonsson verksam i Optand som sigillbeseglare  1533- 1543. Två av Jämtlands rikaste släkter återfinns i Optand vid medeltidens slut. Optand är år 1568 satt till 8 mantal för 8 hemman enligt tionderegistret. Jordeboken för 1611 visar, att byn då är satt till 9 mantal, 7 i Västra och 2 i Östra Optand.

Olof Gudmundsson i Optand är tolvman i Brunflo Tingslag 1645 och blir en av jämtlänningarna, som undertecknar trohetseden och fredsdokumentet vid freden i Brömsebro 1645.

Jämtlands siste indelte soldat, Sven Olov Wikén bodde i Optand.

Det äldsta belägget på ordet  fäbod i Brunflo kommer från Optand. År 1597 sker ett ägobyte i Optand. Gudmund Larsson byter bort 1/4 av Spinkels gård i östra Optand med allt som till gården hör alltsedan gammal tid, nämligen skog och mark, fäbod och fiskerätt, hus och jord, åker och äng. Bönderna i Optand nyttjade som tidigare nämnts avradslandet Kälen.

Vid lagaskiftet består Optand av åtta hemman. Antalet hemmansdelar är nu 13. Bortsett från Trutsgård, så består Optand av fyra skattehemman och tre kronohemman. Gårdarna är förlagda till sex bebyggelselägen, parvis grupperade. Undantaget utgör Trutsgård.

Frikyrkorörelsen har haft ett starkt fäste i Optand alltsedan 1850-talet. Genom Sven Olsson, Optand 2, kanaliserades den jämtländska baptismen kring Östersundsområdet. Brunflo Lutherska Missionsförening bildades 1894. 1908  bildas en ungdomsförening , som får namnet De Ungas Förbund, D.U.F. 1913 invigs Optands Missionshus och den verksamhet som tidigare var knuten till Brunflo Lutherska Missionsförening kommer nu delvis att övertas av föreningen i Optand. Föreningen som tidigare hette EFS Missionsförening i Brunflo bär idag namnet Equmenia Brunflo.

Nykterhetsrörelsen har också periodvis haft ett fäste i Optand. Här bildades 1907 logen Stjärnbaneret genom utbrytningar från logerna 324 Kärlekens Hem i Grytan och 340 Torsborg i Torvalla.

Optand drabbades liksom många byar i Brunflo av utvandring till USA.  Redan 1868 utvandrade bondsönerna Paulus Andersson och Erik Eriksson. Några av alla som utvandrar återvänder tillbaka på 1900-talet.

Optands krigsflygfält nr 26(27) anläggs i Optand åren 1939 -1943 med 10 hangarer och 24 skyddsvärn. En del nyttjades sedan som Optands Flyg och Lottamuseum, som byggdes upp åren 1992-94 och 1998-99. På flygmuséet fanns idag ett 15-tal flygplan och är ett av landets största flygmuséer. Här finns idag också Östersunds Segelflygklubb. Idag bedrivs dessa verksamheter inom Teknikland som beskriver sin verksamhet enligt nedan. 
"Teknikland är en retroteknisk värld av mitlitärhistoria, fordon och annan kul gammal teknik. Här väcks minnen till liv hos den som upplevt vår 1900-talshistoria. För oss är besökare i alla åldrar lika viktiga och vi har därför byggt lekmiljöer för barnen i alla utställningar. Teknikland drivs mestadels ideellt av medlemmar i våra ägarföreningar med stöd av Stiftelsen Jamtli. På Teknikland finns något att göra för alla. Tekniklands utställningar ska inte ses utan de ska genomföras. I alla utställningar finns aktiviteter för alla åldrar. Vi har satsat extra mycket på att barnen ska hitta aktiviteter överallt. Därför har vi bland annat elbilar för de minsta och digitalt pistolskytte för de större."

Historia Teknikland
Teknikland ligger vid Optands flygfält som är ett levande flygfält med många olika aktörer, bland annat modellflygare och flygklubbar. Flygfältet har en historia som hemlig flygbas under Kalla Kriget och har använts som flygfält sedan 1940-talet. Sveriges första civila fallskärmsklubb finns också på flygfältet.

1995 öppnade Flyg och Lottamuseet vid Optands flygfält. Museet visar jämtlands flyghistoria genom ett trettiotal flygplan, civila och militära samt relaterade föremål. I Flyg o Lottamuseet finns också en Lottautställning som visar främst flyglottornas verksamhet.

Tillsammans med Flyg och Lottamuseet, Militärmuseiföreningen och Jemtlands veteranbilklubb skapade Stiftelsen Jamtli 2007 ett nytt aktiebolag, Optand Teknikland AB. Det nya bolaget byggde genom ett EU-projekt upp Teknikland. Den 5 juni 2010 öppnade Teknikland portarna.

Efter en konkurs 2012 på grund av återtagna EU-stöd skapade man ett nytt bolag. Jämtland Teknikland AB som nu driver Tekniklands verksamhet vidare.

Teknikland ingår i nätverket för statens försvarshistoriska museer SMHA.
Ägare och samarbetspartners: Teknikland drivs som ett aktiebolag med elva stycken ägare: Stiftelsen Jamtli, Militärmuseiföreningen i Jämtlands län, Jämtlands fältartilleri, Jemtlands radioamatörer, Järnvägsmuseiföreningen i Jämtland, Jemtlands veteranbilklubb, Curt Sillström Entreprenad och fastighet AB, Östersunds flygklubb, Östersunds fallskärmsklubb, Östersunds modellflygklubb och Svensk flyghistorisk förening Jämtland/Härjedalen.

Det finns en hel del hantverk och småindustrier i Optand. Inom bilbranschen möter oss Optands Bilelektriska.och åkeriföretag. Ett intressant företag är DEsolver, som utför avancerade elektroniska datoriserade lösningar inom tågbranschen. Optand fick sin första affär 1899.

Fäbodarna har i Optand haft stor betydelse för bönderna. Främmerbodarna anlades under 1800-talet. Boskapsskötseln har varit byns huvudsakliga näring. Genom lagaskiftet förändrades byns ägostruktur. Liksom i Ope och Torvalla finns idag en stor sommarstugubebyggelse i Optand.

Under 1800-talet  fanns i Optand många fältmusikanter. Även idag flödar musikintresset.

I Optand blandas gammal och ny bebyggelse. Den gamla bykärnan ger ett gediget burget intryck med sina storslagna gårdar. Optand är idag dock mest känt genom sitt flyg och lottamuseum och företaget Desolver, som satt Optand på världskartan. Optand har också brunkullor i stor mängd. Främmerbodarna, ängsmarker och hägnader utgör pittoreska inslag i Optand liksom de många torpen.

I bykistan finner vi en snöplogklubba, som visar, att de två byarna Ope och Optand haft gemensamt snöploglag alltsedan 1862.

Förening:

Brunflo Hembygdsförening

Skapad av: (2016-05-07 16:37:41) Kontakta föreningen
Ändrad av: Brunflo Hembygdsförening (2023-01-15 02:39:09) Kontakta föreningen