Kanalstugan, den gamla sluss- och brovaktarstugan från år 1820.

Enligt äldre arkivalier i kanalbolagets arkiv, (som numera finns på Landsarkivet i Vadstena), synades huset 1827 och bestod då av förstuga med spis och bakugn, ett mindre kök och kammare, samt en vindskammare. Huset är 8,3m långt, 5,9m brett och 3,6m högt. På sedvanligt sätt hörde ladugård och uthus till bostället, men de är numera rivna. Ladugårdsbyggnaden var dels timrad, dels av restvirke, täckt med spån, inredd till fähus, loge, foder lada och höskulle. Längden var 10,8m, bredden 7,3m  och höjden 3,4m.

Huset är av sten, ljusgul spritputs, vita knutar samt vita och gråmålade fönsteromfattningar. Tak av enkupigt tegel. Huset ägs av Borensbergs hembygdsförening.

Den förste sluss- och brovaktaren som flyttade in i stugan var Nils Nilsson född 1786 i Skeda församling utanför Linköping. Han flyttade in år 1826 då stugan var klar. Boställssyn var alltså året efter. Han kom till Husbyfjöl redan år 1816 och fick anställning av Kanalbolaget som förrådsdräng. Han ingår äktenskap 1827 med Greta Lisa Jonsdotter f. 1803 i Brunneby församling. Med åren fick de 7 barn, 2 av dem dog vid unga år. Men en av barnen som överlevde ungdomsåren var Gustaf Fredrik  f. 1836, han blev sedermera bro- och slussvaktare efter sin far i Husbyfjöl, närmare bestämt den 1 april 1858. Gustaf Fredrik ingick äktenskap 1861 med Helena Sofia Jonsdotter född i Östra Harg 1839. De får 4 barn i sitt äktenskap, bland annat sonen Vaste född 1882. År 1913 den 1 april övertar han bro- och slussvaktarsysslan efter sin far. Den tjänsten hade han fram till den 1 april 1944 då han gick i pension.
Här har vi alltså 3 generationer som har varit bosatta och verksamma som bro- och slussvaktare i Husbyfjöl eller Borensberg som det numera heter. (Folke Svensson)