Båtar och färdleder med Gunilla Larsson


Torsdagen den 25 april träffades 38 personer i Danmarks bygdegård vid Danmarks kyrka. Värdar var Danmarks hembygdsförening, vi vill också tacka för ett gott fika.

Vi samlades för att lyssna till arkeolog Gunilla Larson som berättade om innehållet i sin doktorsavhandling, Ship and Society, Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden.

Det var ett ett väldigt intressant och lärorikt föredrag vi fick oss till livs. Speciellt när Gunilla berättade hur stockarna klövs för att få fram plankor som var väldigt tåliga. Man klöv stocken i två delar sedan fortsatte man att klyva delarna till dess att man fick fram en del som var så tjock som man ville. Därefter användes en tväryxa för att planhugga  virket till en planka. Att framställa virket på detta sätt ledde till att virket blev väldigt elastiskt och att båtarna därmed följde med i vattnets rörelser på ett smidigt sätt. Dessutom blev båtarna lätta eftersom man inte behövde ha så tjocka plankor.

Om du vill lyssna på föredraget så finns en film längst ner på denna sida.

Om du vill ladda ner Gunillas avhandling kan du klicka på nedanstående länk

Ship and Society : Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden (diva-portal.org)

Image

 Bild 1. Danmarks hembygdsförenings ordförande Jonas Segersam hälsade alla välkomna.

Image

 Bild 2. Britt-Louise Pettersson berättar om bygdegården och Danmarks socken.

Image

 Bild 3. Gunilla Larsson berättar att vanligt folk inte hade lika avancerade båtar som folk högre upp i hierarkin. Även dessa båtart visade upp en hög grad av   hantverkskunnande. 

Image

 Bild 4. Efter föredraget serverades fika. De som ville kunde köpa en bok.

Image

 Bild  5. Fikat var uppskattat och samtalen flödade.

Nedan följer de bilder som Gunilla visade och berättade till. Foto: Tommy Svensson.

Image

 Gunilla berättar om sin doktorsavhandling från 2007 och var den kan laddas ner för den intresserade.


Image

 Det var viktigt var man placerade gravgåvor i båten. Vid och på den döde placerades vapen. Strax bakom, akterut, placerades hästar, hundar och ibland en jaktfalk. Längst bak lades färdkosten. 

Image

 Vi fick höra om olika exempel på båtar som byggts, tex Viksbåten. Viksbåten var väldigt lätt den vägde bara 500 kg. Det gjorde att den var lätt att dra på land.

Image

Efterledet -drag förekommer mest efter ostkusten till och med Gästrikland. Dess betydelse är 'land mellan två vatten, där man måste dra båten'. -ed betyder "passage mellan eller utmed vatten"

Image

 Ortnamn med 'bor', kan tolkas som 'passage mellan eller utmed vatten'. Tex Borlänge, "Den långa bärsträckan".

Image

 Bilden visar de vidsträckta färdleder som användes i handeln.

Image

 Gunilla berättade att många båtar var utomordentliga att använda i grunda vatten.

Image

 Gunilla berättar om hundare och hur de har vuxit fram. Liksom hur ansvaret fördelades mellan olika gårdar och byar.

Image

 Behovet av större båtar för att kunna bära mer last och även för att kunna bära många kanoner och män ledde fram till nya båtar.

Image

 Fynd av mynt visar med vilka har handlat. Från England till det Bysantiska riket och Georgien.

Om du vill se filmen klicka på  ►-tecknet.

 

Förening:

Arbetsgruppen Långhundraleden

Skapad av: Bosse Wesslén (2024-04-26 11:12:38) Kontakta föreningen
Ändrad av: Bosse Wesslén (2024-05-04 09:35:28) Kontakta föreningen