Örboholm och AB Skogsegendomar


Besök vid Holmens arkiv 2009 och 2011

Holmen AB har sitt arkiv vid Hults bruk några km norr om Åby invid Norrköping. Vid Hults bruk tillverkas numera yxor (Agdor) i en fabrik ägd av Hultafors AB, medan Holmen äger skogen kring bruket. Arkivarien gick i pension vid utgången av februari 2009 och har tyvärr inte ersatts av annan arkivarie.

Holmen köpte 1943 AB Skogsegendomar från Svenska Tändsticks AB (STAB). Man övertog då Skogsegendomars arkiv. Bolaget bildades 1916 och köpte då ett antal stora skogsegendomar, främst Ryningsnäs i Kalmar län och Örboholm i Västerljung.

I arkivet finns handlingar som rör bolaget själv, d v s bolagsstämmoprotokoll, årsredovisningar, styrelseprotokoll, registreringsbevis och aktieböcker.

Härutöver finns handlingar som gäller egendomarna där jag intresserat mig främst för syneprotokoll, arrendekontrakt och värderingar. Det finns även lönelistor, avverkningslistor, rättegångshandlingar, fastighetstaxeringar samt rapporter från jordbruken.

AB Skogsegendomar

Den första aktieboken är en vanlig blå linjerad skolskrivbok.

Bolaget bildades med 2000 aktier à 100 kr. Ursprungliga aktieägare var

Ingenjör Krister Littorin 1000 aktier

Advokat Ivar Engellau 997 aktier

Forstmästare John Sederholm (VD) 1 aktie

Revisor Sigurd Henning 1 aktie

Kassör Carl Wessman 1 aktie

Man kan notera att Henning och Wessman var bolagets revisorer, det vore idag inte helt etiskt korrekt att åta revisorerna vara aktieägare.

1919 fördubblades antalet aktier, samtliga tecknade av Littorin.1920 utökades med ytterligare 2000 aktier, samtliga tecknade av Littorin. 1922 överfördes alla Littorins aktier utom en till Ivar Kreuger, varefter de 1923 överfördes till STAB. Även Engellaus aktier överfördes 1923 till STAB.

Jag kan se två skäl till att privatpersoner ägde aktierna i början, det ena är man ville belöna Littorin och Engellau med en aktievinst, det andra att Littorin/Engellau tjänade som bulvaner för Kreuger/STAB.

De största fastigheterna i bolaget var Ryningsnäs, inköpt för 770.000 kr samt Örboholm, inköpt för 650.000 kr. Härutöver fanns ytterligare åtta mindre fastigheter så att den sammanlagda köpeskillingen uppgick till ca 2,7 mkr. Det egna kapitalet var 200.000 kr, återstoden var lånefinansierat med bl a ett lån från STAB om ca 1 mkr.

Bolaget tycks ha gått bra, redan första verksamhetsåret 1917 var vinsten 247.000 kr, av vilken 200.000 användes till att fördubbla aktiekapitalet 1919 medelst fondemission.

På våren 1932 efter Kreugers självmord genomfördes en extra bolagsstämma vars enda syfte var att byta ut revisorerna, in kom den mera seriöse P.O. Öhrling. I revisionsberättelsen för 1931 anmärker Öhrling på att bolaget lånat ut säkerheter mm till andra koncernbolag. För 1932 redovisas en förlust om 253.000 kr, men det är svårt att bedöma om denna beror på revisorns anmärkningar eller den svaga konjunkturen.

Av Kreugerkraschen märks inte mycket i bolagets handlingar, dock finns ett styrelsebeslut den 16/11 1932 där bolaget beviljar STAB betalningsanstånd genom att underteckna ”Memorandum” av den 22/8 1932 och ”Modification of Memorandum” av den 25/8 1932.

Vid starten hade bolaget enligt mantalsskrivningen sju anställda på huvudkontoret med adress Smålandsgatan 18 i Stockholm. Bolaget flyttade senare till ”Tändstickspalatset” på Västra Trädgårdsgatan 15, det hus som fram till i höstas disponerades av Carnegie. Efter kraschen flyttade bolagets kontor tillsammans med STAB till Jönköping. Bolaget hade vid försäljningen till Holmen 1943 fyra anställda på kontoret. John Sederholm, född 1890, var hela tiden bolagets VD.

Enligt en förteckning innehade bolaget 1/1 1926 15.434 hektar, varav Örboholm ingick med 2.781 ha. Skogsvolymen uppgick till 548.000 kbm, varav Örboholm 88.500 kbm.

Värdering 1943

Skogsegendomar värderade bolaget vid försäljningen till Holmen enligt nedan:

Fastigheter

726 ha åkerjord à 800:- 580.800

766 ha betesmark à 300:- 229.800

7.168 ha produktiv skogsmark à 60:- 430.080

1.308 ha impediment

15 ha tomtmark à 2000:- 30.000

Verk och inrättningar 290.000

584.261 fm3 skog å rot à 4:50 2.629.174:50

Lös egendom

Levande inventarier 74.000

Åkerbruksredskap 15.000

Skörd 35.000

Skogsinventarier, sågverk, bilar 68.000

Virke i lager och köpt på rot 175.272:82

Kassa, bank, fordringar 90.000

Summa tillgångar 4.647.127:32

Skulder 2.191.190:52

Aktiernas värde 2.455.936:80

Köparen gjorde en värdering som låg ca 800.000 kr lägre, varav hälften avser värdet på skogen och resten på övriga fastigheter. De framgår inte av handlingarna vad den slutliga köpeskillingen blev.

Arealen uppgick enligt ovan till 9.983 ha, att jämföra med den ursprungliga om 15.434 ha. Stora försäljningar hade således genomförts under den tid som STAB ägde bolaget. Trots detta är skogsvolymen större 1943 än 1916, vilket tyder på att man i första hand sålt jordbruksmark.

Örboholm

Örboholm köptes från vice häradshövding Knut Tillberg som hade ägt fastigheten endast en kort tid, han köpte både den och Tureholm 1915 från familjen Bielke.

Knut Tillberg, född 1860, var en stor svensk finans- och industriman som är förvånansvärt okänd idag. Han var direktör i malmfälten i Norrbotten samt var med och grundade Norsk Hydro, dessutom var han riksdagsman i första kammaren. Han byggde och ägde den s k Grünewaldska villan i Saltsjöbaden samt den Tillbergska villan vid Djurgårdsbrunnsviken, senare ägd av Axel Wenner-Gren och den försvunne finansmannen Carl Björkegren. Han verkar ha förlorat sin förmögenhet under 20-talet.

Enligt fastighetsregistret fanns en ägare till Örboholm mellan Tillberg och Skogsegendomar, en Gottfrid Gustafsson, men han förekommer inte i bolagets handlingar.

1924 gjordes en värdering av jordbruket på Örboholm enligt nedan. I denna värdering finns även en förteckning över byggnaderna och deras skick.

Areal Värdering Anm.

Örboholms huvudgård 125 ha 82.500 kr

Yttervik 14 17.000

Lilla Tofsö 8,5 9.000 Sålt 1929 till J. Friberg

Stora Tofsö 8,5 10.000 Sålt 1929 till G. & K. Åblad

Gunnarbol 3 5.500

Båtsvik 1,25 4.000 Sålt 1932 till John Strandberg

Timmerudden 0,5 1.000

Guldtistel 5 6.000 Sålt 1929 till A. Eriksson

Bromdal 2,75 5.000 Sålt 1934 till E. Anderssion

Viksnäs 4,25 7.000 Sålt 1936 till Lars Severin

Folkvik 6,5 9.000 Sålt 1929 till E. Nilsson

Mättinge Norrgård 4 6.000

Mättinge Södergård 3 8.000

Strömmingstorp 1 2.000

Tryldalen 6,5 8.500

Lillsjötorp 8,5 11.000 Sålt 1936 till K. Eriksson

Lillsjötorpstugan 2.000

Blackkärr 7,5 10.500

Hagstugan 8,5 12.000

Humlekärr 8,5 9.000

Kärr 14,5 14.000

Stora Kärrstugan 1,25 2.000

Herrvreten 5 4.500

Sörhagen 2,75 5.000

Bredalen 6,25 5.000

Löfdalen 5 6.000

Löfdalsstugan 2.000

Stenhult 1.500

Svalkärr 8 10.000

Tofsnäs 2,5 5.000 Sålt 1932 till Göran Kalling

Lilla Kärrstugan (husen ägs ej av bolaget, tomten värd 500)

Vretlunda 1.500

Luckbol 16 18.000 Sålt 1929 till I. Andersson

Norrgården 2.000

Bergströms 2.000

Piparholmen (skogvaktarbostad) 6.000 Sålt 1936 till Gust. Karlsson

Sågen inkl. Noaks Ark (barack) 33.000

Uppgifterna om försäljning är hämtade ur två PM om undantag vid fastighetsförsäljningar. Med säkerhet har flera fastigheter sålts men sannolikt då utan undantag.

I en förteckning från 1928 ingår Västankärr, Granhusa, Hammarstugan, Vackbol och Kungsbol i egendomen, dessa måste ha inköpts efter 1924.

Syneprotokoll från husesyn

Husesyn gjordes i första hand då man bytte arrendator. Man gick genom alla brister på byggnader mm och satte ett pris på dessa som avträdande arrendator antingen skulle åtgärda eller betala ägaren. Den tillträdande arrendatorn kunde sedan åtgärda kvarvarande brister och få betalt av ägaren. Vid synen deltog representant för ägaren, tillträdande och avträdande arrendator samt vittne.

Protokollen ger en mycket god bild av vilka byggnader som fanns på gården vid synetillfället med längd, bredd och höjd på byggnaderna, vägg- och takmaterial mm. Följande syneprotokoll finns i arkivet:

Aflebro 1913

Berg 1863

Bergstugan 1912

Bredal 1908

Bromdal 1918

Båtsmanstorpet 130 Källberg 1904

” 136 Lidman 1896

Djupvik 1893

Folkvik 1867 och 1919

Gisekvarn och Gise hemman 1911 och 1917

Gjershagen 1913

Granhuset 1851

Gildtistel 1901

Gunnarbol 1919

Gökbacken 1890

Hammarstugan 1885

Herrvreten 1904

Hafwersvreten 1813

Kolbygget 1891

Kungsbohl 1856

Kråkvik 1897

Kärr 1914

Lillsjötorpstugan 1909

Lillsjötorp

Luckbol Södergård och Norrgård 1911

Löfdal 1913

Mosstorp 1882

Mättinge Norrgård 1896, 1919

Mättinge Södergård 1881

Norrhagen 1904

Nysätter 1874

Puttstugan 1915

Römorö Södergpård 1877

Römorö Norrgård 1907

Romarö 1919

Skötselbacken 1887

Snutan 1904

Solbacken 1873, 1919

Båtsmanstorpet 199 Lund (Stenbacken) 1907, 1919

Svalkärr 1914

Svartvikstugan 1884

Södra Klacka 1887

Sörhagen 1911, 1919

Lilla Tofsö 1902

Stora Tofsö 1842

Torfsnäs 1914

Tryldal 1878

Vackbol 1914

Westankärr 1908

Hembygdsföreningen har kopior av samtliga protokoll.

Arrendekontrakt

I arkivet finns endast ett kontrakt, upprättat för Hammarstugan 1869. Kopia finns.

Editerad av: Leif Appelgren (2018-11-02 08:50:13)