Besök vid Holmens arkiv 2009 och 2011
Holmen AB har sitt arkiv vid Hults bruk några km norr om Åby invid Norrköping. Vid Hults bruk tillverkas numera yxor (Agdor) i en fabrik ägd av Hultafors AB, medan Holmen äger skogen kring bruket. Arkivarien gick i pension vid utgången av februari 2009 och har tyvärr inte ersatts av annan arkivarie.
Holmen köpte 1943 AB Skogsegendomar från Svenska Tändsticks AB (STAB). Man övertog då Skogsegendomars arkiv. Bolaget bildades 1916 och köpte då ett antal stora skogsegendomar, främst Ryningsnäs i Kalmar län och Örboholm i Västerljung.
I arkivet finns handlingar som rör bolaget själv, d v s bolagsstämmoprotokoll, årsredovisningar, styrelseprotokoll, registreringsbevis och aktieböcker.
Härutöver finns handlingar som gäller egendomarna där jag intresserat mig främst för syneprotokoll, arrendekontrakt och värderingar. Det finns även lönelistor, avverkningslistor, rättegångshandlingar, fastighetstaxeringar samt rapporter från jordbruken.
AB Skogsegendomar
Den första aktieboken är en vanlig blå linjerad skolskrivbok.
Bolaget bildades med 2000 aktier à 100 kr. Ursprungliga aktieägare var
Ingenjör Krister Littorin 1000 aktier
Advokat Ivar Engellau 997 aktier
Forstmästare John Sederholm (VD) 1 aktie
Revisor Sigurd Henning 1 aktie
Kassör Carl Wessman 1 aktie
Man kan notera att Henning och Wessman var bolagets revisorer, det vore idag inte helt etiskt korrekt att åta revisorerna vara aktieägare.
1919 fördubblades antalet aktier, samtliga tecknade av Littorin.1920 utökades med ytterligare 2000 aktier, samtliga tecknade av Littorin. 1922 överfördes alla Littorins aktier utom en till Ivar Kreuger, varefter de 1923 överfördes till STAB. Även Engellaus aktier överfördes 1923 till STAB.
Jag kan se två skäl till att privatpersoner ägde aktierna i början, det ena är man ville belöna Littorin och Engellau med en aktievinst, det andra att Littorin/Engellau tjänade som bulvaner för Kreuger/STAB.
De största fastigheterna i bolaget var Ryningsnäs, inköpt för 770.000 kr samt Örboholm, inköpt för 650.000 kr. Härutöver fanns ytterligare åtta mindre fastigheter så att den sammanlagda köpeskillingen uppgick till ca 2,7 mkr. Det egna kapitalet var 200.000 kr, återstoden var lånefinansierat med bl a ett lån från STAB om ca 1 mkr.
Bolaget tycks ha gått bra, redan första verksamhetsåret 1917 var vinsten 247.000 kr, av vilken 200.000 användes till att fördubbla aktiekapitalet 1919 medelst fondemission.
På våren 1932 efter Kreugers självmord genomfördes en extra bolagsstämma vars enda syfte var att byta ut revisorerna, in kom den mera seriöse P.O. Öhrling. I revisionsberättelsen för 1931 anmärker Öhrling på att bolaget lånat ut säkerheter mm till andra koncernbolag. För 1932 redovisas en förlust om 253.000 kr, men det är svårt att bedöma om denna beror på revisorns anmärkningar eller den svaga konjunkturen.
Av Kreugerkraschen märks inte mycket i bolagets handlingar, dock finns ett styrelsebeslut den 16/11 1932 där bolaget beviljar STAB betalningsanstånd genom att underteckna ”Memorandum” av den 22/8 1932 och ”Modification of Memorandum” av den 25/8 1932.
Vid starten hade bolaget enligt mantalsskrivningen sju anställda på huvudkontoret med adress Smålandsgatan 18 i Stockholm. Bolaget flyttade senare till ”Tändstickspalatset” på Västra Trädgårdsgatan 15, det hus som fram till i höstas disponerades av Carnegie. Efter kraschen flyttade bolagets kontor tillsammans med STAB till Jönköping. Bolaget hade vid försäljningen till Holmen 1943 fyra anställda på kontoret. John Sederholm, född 1890, var hela tiden bolagets VD.
Enligt en förteckning innehade bolaget 1/1 1926 15.434 hektar, varav Örboholm ingick med 2.781 ha. Skogsvolymen uppgick till 548.000 kbm, varav Örboholm 88.500 kbm.
Värdering 1943
Skogsegendomar värderade bolaget vid försäljningen till Holmen enligt nedan:
Fastigheter
726 ha åkerjord à 800:- 580.800
766 ha betesmark à 300:- 229.800
7.168 ha produktiv skogsmark à 60:- 430.080
1.308 ha impediment
15 ha tomtmark à 2000:- 30.000
Verk och inrättningar 290.000
584.261 fm3 skog å rot à 4:50 2.629.174:50
Lös egendom
Levande inventarier 74.000
Åkerbruksredskap 15.000
Skörd 35.000
Skogsinventarier, sågverk, bilar 68.000
Virke i lager och köpt på rot 175.272:82
Kassa, bank, fordringar 90.000
Summa tillgångar 4.647.127:32
Skulder 2.191.190:52
Aktiernas värde 2.455.936:80
Köparen gjorde en värdering som låg ca 800.000 kr lägre, varav hälften avser värdet på skogen och resten på övriga fastigheter. De framgår inte av handlingarna vad den slutliga köpeskillingen blev.
Arealen uppgick enligt ovan till 9.983 ha, att jämföra med den ursprungliga om 15.434 ha. Stora försäljningar hade således genomförts under den tid som STAB ägde bolaget. Trots detta är skogsvolymen större 1943 än 1916, vilket tyder på att man i första hand sålt jordbruksmark.
Örboholm
Örboholm köptes från vice häradshövding Knut Tillberg som hade ägt fastigheten endast en kort tid, han köpte både den och Tureholm 1915 från familjen Bielke.
Knut Tillberg, född 1860, var en stor svensk finans- och industriman som är förvånansvärt okänd idag. Han var direktör i malmfälten i Norrbotten samt var med och grundade Norsk Hydro, dessutom var han riksdagsman i första kammaren. Han byggde och ägde den s k Grünewaldska villan i Saltsjöbaden samt den Tillbergska villan vid Djurgårdsbrunnsviken, senare ägd av Axel Wenner-Gren och den försvunne finansmannen Carl Björkegren. Han verkar ha förlorat sin förmögenhet under 20-talet.
Enligt fastighetsregistret fanns en ägare till Örboholm mellan Tillberg och Skogsegendomar, en Gottfrid Gustafsson, men han förekommer inte i bolagets handlingar.
1924 gjordes en värdering av jordbruket på Örboholm enligt nedan. I denna värdering finns även en förteckning över byggnaderna och deras skick.
Areal Värdering Anm.
Örboholms huvudgård 125 ha 82.500 kr
Yttervik 14 17.000
Lilla Tofsö 8,5 9.000 Sålt 1929 till J. Friberg
Stora Tofsö 8,5 10.000 Sålt 1929 till G. & K. Åblad
Gunnarbol 3 5.500
Båtsvik 1,25 4.000 Sålt 1932 till John Strandberg
Timmerudden 0,5 1.000
Guldtistel 5 6.000 Sålt 1929 till A. Eriksson
Bromdal 2,75 5.000 Sålt 1934 till E. Anderssion
Viksnäs 4,25 7.000 Sålt 1936 till Lars Severin
Folkvik 6,5 9.000 Sålt 1929 till E. Nilsson
Mättinge Norrgård 4 6.000
Mättinge Södergård 3 8.000
Strömmingstorp 1 2.000
Tryldalen 6,5 8.500
Lillsjötorp 8,5 11.000 Sålt 1936 till K. Eriksson
Lillsjötorpstugan 2.000
Blackkärr 7,5 10.500
Hagstugan 8,5 12.000
Humlekärr 8,5 9.000
Kärr 14,5 14.000
Stora Kärrstugan 1,25 2.000
Herrvreten 5 4.500
Sörhagen 2,75 5.000
Bredalen 6,25 5.000
Löfdalen 5 6.000
Löfdalsstugan 2.000
Stenhult 1.500
Svalkärr 8 10.000
Tofsnäs 2,5 5.000 Sålt 1932 till Göran Kalling
Lilla Kärrstugan (husen ägs ej av bolaget, tomten värd 500)
Vretlunda 1.500
Luckbol 16 18.000 Sålt 1929 till I. Andersson
Norrgården 2.000
Bergströms 2.000
Piparholmen (skogvaktarbostad) 6.000 Sålt 1936 till Gust. Karlsson
Sågen inkl. Noaks Ark (barack) 33.000
Uppgifterna om försäljning är hämtade ur två PM om undantag vid fastighetsförsäljningar. Med säkerhet har flera fastigheter sålts men sannolikt då utan undantag.
I en förteckning från 1928 ingår Västankärr, Granhusa, Hammarstugan, Vackbol och Kungsbol i egendomen, dessa måste ha inköpts efter 1924.
Syneprotokoll från husesyn
Husesyn gjordes i första hand då man bytte arrendator. Man gick genom alla brister på byggnader mm och satte ett pris på dessa som avträdande arrendator antingen skulle åtgärda eller betala ägaren. Den tillträdande arrendatorn kunde sedan åtgärda kvarvarande brister och få betalt av ägaren. Vid synen deltog representant för ägaren, tillträdande och avträdande arrendator samt vittne.
Protokollen ger en mycket god bild av vilka byggnader som fanns på gården vid synetillfället med längd, bredd och höjd på byggnaderna, vägg- och takmaterial mm. Följande syneprotokoll finns i arkivet:
Aflebro 1913
Berg 1863
Bergstugan 1912
Bredal 1908
Bromdal 1918
Båtsmanstorpet 130 Källberg 1904
” 136 Lidman 1896
Djupvik 1893
Folkvik 1867 och 1919
Gisekvarn och Gise hemman 1911 och 1917
Gjershagen 1913
Granhuset 1851
Gildtistel 1901
Gunnarbol 1919
Gökbacken 1890
Hammarstugan 1885
Herrvreten 1904
Hafwersvreten 1813
Kolbygget 1891
Kungsbohl 1856
Kråkvik 1897
Kärr 1914
Lillsjötorpstugan 1909
Lillsjötorp
Luckbol Södergård och Norrgård 1911
Löfdal 1913
Mosstorp 1882
Mättinge Norrgård 1896, 1919
Mättinge Södergård 1881
Norrhagen 1904
Nysätter 1874
Puttstugan 1915
Römorö Södergpård 1877
Römorö Norrgård 1907
Romarö 1919
Skötselbacken 1887
Snutan 1904
Solbacken 1873, 1919
Båtsmanstorpet 199 Lund (Stenbacken) 1907, 1919
Svalkärr 1914
Svartvikstugan 1884
Södra Klacka 1887
Sörhagen 1911, 1919
Lilla Tofsö 1902
Stora Tofsö 1842
Torfsnäs 1914
Tryldal 1878
Vackbol 1914
Westankärr 1908
Hembygdsföreningen har kopior av samtliga protokoll.
Arrendekontrakt
I arkivet finns endast ett kontrakt, upprättat för Hammarstugan 1869. Kopia finns.