Genom en tidningsnotis 1926 fick Hembygdsföreningen kännedom om att ett tråddrageri som riskerade förfall fanns att tillgå hos den då 87-årige tråddragarveteranen Emanuel Johansson i Götarp. Det var ett s.k. grovdrag, fullt utrustat och i ett skick som det en gång lämnades när arbetet upphörde. Byggnaden med inventarier köptes ”på stubben” av Hembygdsföreningens ordförande Carl Fredricsson för det facila priset av 200 kronor.

Tråddrageriet som låg vid Götarpsån nära Götarpssjön i Åsenhöga socken i Gnosjö kommun revs och flyttades våren 1928 till Apladalen.

Tråddrageriverksamhet var vanligt förekommande i trakterna kring Gnosjö där det fanns behov av kompletterande näringar till det svaga jordbruket och där det fanns tillgång till järn i trakterna, exempelvis kunde material levereras från Nissafors Bruk. I ett grovdrag som Apladalens förvandlas järnstänger genom vattenkraft till ungefär samma finhet som en strumpsticka.