Kolje gravfält, Kols hög och Runsten U 1021


Kolje gravfält, Kols hög och "Rostastenen" U 1021

Strax söder om Ärentuna kyrka ner mot Björklingeån ligger Kolje gravfält, RAÄ, Riksantikvarieämbete, Fornsök, Ärentuna 6:1. Gravfältet består av flera stora gravar, den största kallas Kols hög* och är ca 6 m hög.

* Kung Kol, Erik Årsäll (fornnordiska Eiríkr hinn ársæli) är en svensk sagokung vars existens betvivlas. Han skall ha regerat någon gång mot slutet av 1000-talet. Namnet Årsäll skulle komma från att det under hans tid skall ha varit goda växtår i landet. Han brukar inte upptas i regentlängder. Enligt den isländska genealogin Langfeðgatal skall han ha hetat Kol men kallats Erik Årsäll av svearna. Källa Wikipedia Kung Kol.

Image
 
 Bild 1. Vy över Kolje gravfält, sett från Ärentuna kyrka. Foto: Nils Olsson.
 

Gravfältet består av 19 fornlämningar, sex mindre högar Jarlehögar, nio runda stensättningar, tre rektangulära stensättningar och en skeppsformig. Den skeppsformiga stensättningen är tio meter lång, tre och en halv meter bred. Gravfältet är daterat till Bronsålder (1800 - 500 f Kr) och Järnålder (500 f Kr – 1050).

Här har det bott människor för flera tusen år sedan, på den tiden var Börklingeån den stora trafikleden. Fortsätter du söderut, rinner ån ut i Fyrisån alldeles innan Valsgärde och vidare till Gamla Uppsala. Färdas du uppströms så kommer du till Kung Skutes hög, RAÄ Bälinge 7:1. Står man uppe på Kols hög så kan man verkligen känna historien!

En gång i tiden byggdes en bro över ån, Rosta bro. Det gamla brofästet finns kvar, det kan du se, om du går den gamla vägen ner till ån. Längs vägen står en runsten U 1021 Nederbacka (Rosta bro).

Image

 

 Bild 2. Kols hög, runsten U 1021 Nederbacka (Rosta bro) och den gamla vägen. Foto: Nils Olsson.
 

Det finns en ganska stor hög lite längre söderut på vägen mot Fyrisvall, RAÄ Ärentuna 5:1. Den högen syns väl i landskapet när man kommer vägen från Storvreta förbi Östa, väg 695. Högen är 20 m i diameter och tre meter hög. Högens norra parti är bortschaktat.

Ute på gärdet norr om Kolje gård finns ännu en runsten Kolje U 1018. Här har tidigare funnits ett stort gravfält med gravhögar och stenlagda gravar.

Image 
Image
 Bild 3 och 4. Gravfältet är väl skyltat, det finns även en P-plats i anslutning till platsen. Foto: Bo Olsson.
 

På biblioteket i Storvreta finns det ett häfte att köpa: ”Runstenar inom Storvretabygden” med översättningar och vägbeskrivningar för en lyckad runstenssafari.

 

Historien om "Rostastenen"

Image
 Bild 5. "Vigbjörn lät resa stenen ... till minne av ...". Foto: Nils Olsson. 
 

November 2015 flyttades runsten U 1021 av Länsstyrelsen - med hjälp av Mats Wennberg - från ”utflykten” i Bälinge socken. Nu är stenen nästan åter till sin ursprungliga plats, utmed den gamla/uråldriga vägen ner mot Björklingeån. Den står nu i kanten av det nyrestaurerade järnåldersgravfältet vid Kung Kols hög i Ärentuna socken.

Image
 
 
 
Bild 6. Teckning av Johannes Bureus 1597.
 

1. Stenen är dokumenterad redan av Johannes Bureus, som levde 1568-1652 född i Åkerby Uppland, död i Uppsala 84 år gammal. Johannes reste runt i Sverige på slutet av 1500-talet och ritade av ca 200 runstenar, däribland U 1021. Bureus uppgav platsen vara: ”Vidh Rostadha konungshögdar i Ärentuna Vid broendan åt prestegården.” – ” NederBacka vid Rosta Broen.”

2. Johannes Rhezelius en av Bureus elever, reste runt i Uppland 1635-38 och ritade av runstenar och beskrev platsen för U 1021: ”Widh Rosta bro och Åån.”

3. 1677 är Johan Peringskiöld ute på en resa för att uppleta och avteckna runstenar med sig har han Johan Leitz och Johan Hardorph. ”Nederbacka är ett litet torp på Köllie ägor, nedan förbemte Kongs- och Jarlehögar, beläget wid åån och Rosta broon som löper emillan Ärentuna och Bälinge Socknar. Här wid norra änden på Ärentuna sidangent emot detta Nederbacka torps stugu dörr, och wid Landzwägen, ligger denna bifogade Ritningz uhråldriga Steen baklänges kullsunken.”

4. Nästa gång platsen nämns är av Olof Celsius 1726: ” Rostad, et litet st. på andra (norre) sidan om broen, på Ärentuna sidan, ganska afnött och förfallen samt half afbruten.”

5. Runstenen finns icke omtalad i Dybecks reseberättelser från 1866.

6. Nästa anteckning är från 16 december 1920, Urmakare G Mattsson i Isgrena meddelade att vid Rosta kvarn i Bälinge sn en runsten anträffats, vid gräfning för vattenledning. Troligen samma sten som, förr känd, förgäfves eftersöktes af Säwe i midten af 1800-talet. Åttonde januari 1921 upplyftes stenen med kran och lagts mot en backsluttning för att till sommaren resas. 1928 skriver J Eriksson att Urmakare Mattsson meddelar att en runsten är förd från Rosta bro och är lagd i grunden till Rostad kvarn, Bälinge socken omkring 1860.

7. Stenen sattes upp på kanten till infarten till kvarnen i samband med byggandet av den nya vägen 1953.

8. Runsten U 1021 Nederbacka (Rosta bro) flyttades i november 2015 av Länsstyrelsen till sin ursprungliga plats i Ärentuna socken. Stenen står nu vid Kung Kols hög vid den urgamla landsvägen mot Bjöklingeån Vägbiten ner mot ån och de gamla brofästena är en väg som "alltid" har funnits.
I samband med att runstenen flyttades gjordes en arkeologisk förundersökning. Den kan du läsa om du klickar här.

Runstenar är i de flesta fall från perioden 950 - 1050 e. Kr.

Bautastenar benämns också som resta stenar och är gravmonument vanligen från äldre järnålder. Vid dess fot under mark finns en gravgömma. Det finns också resta stenar på gravhögar från yngre järnålder. Äldre järnålder 500 f.Kr. till 400 e. Kr, yngre järnålder 400 e. Kr. till 1050 e.Kr. Vanligen förekommer de resta stenarna under tiden 200 f.Kr. till 300 e. Kr.
Men det finns ju alltid undantag/ Eva Hjärthner-Holdar.

Från slutet av 1500-talet och fram till mitten av 1800-talet reste många lärde män runt i Sverige och ritade av kyrkor, borgar, runstenar och gravfält. Många av de stenar som då avbildades har senare försvunnit, vilket gör att dessa pionjärers arbete har ett stort värde även för dagens forskare.

Det finns mycket mer att läsa på:

Föreningen har drivit frågan av restaureringen av området kring Kung Kols hög och initierat flytten av Runstenen mot Länsstyrelsen. Lennart Svanström/Länsstyrelsen har varit till stor hjälp.

Referenser:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Bureus

https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Haquini_Rhezelius

https://app.raa.se/open/runor/search På den sidan får man zooma in till Ärentuna socken för att hitta runstenarna.

http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b09_h01_text_3.pdf  Se sid 237 U 1021!

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/7209/Br%202014_3.pdf?sequence=1

http://www.raa.se/

Rapport Upplandsmuseum:
Upplandsmuseet/rapporter 2015:24: Kolje i Ärentuna–Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten

2017 placerades ett utflyktsbord på platsen så det blir smidigt att ta en fikapaus och beskåda platsen.
Bordet har bekostats av Utvecklingsrådet i Storvreta.

   
 Bild 7, 8 och 9. Plats för en engångsgrill. Foto: Ulla-Britt Söderström.

 

 

 

 

 

Förening:

Storvreta Ärentuna Kultur & Hembygdsförening

Skapad av: (2017-04-29 17:22:59) Kontakta föreningen
Ändrad av: Storvreta Ärentuna Kultur & Hembygdsförening (2022-06-03 15:39:00) Kontakta föreningen