Nedanstående text är kopierad ur Mattias Gäreskogs rapport från Arkeologisk undersökning av fornlämning L1941:4751, RAÄ Ärentuna 6:1.
Han skrev den i maj 2021.
Kolje gravfält ligger beläget vid Björklingeån, som är ett biflöde till Fyrisån, 2 kilometer från Valsgärde gravfält med sina berömda båtgravar och 4 kilometer ifrån Gamla Uppsalas kungshögar. Längs med gravfältet löper en väg som passerar Björklingeån över den enda bron i området. Vägen är förmodligen väsentligt äldre än de äldsta direkta beläggen på ägodelningskartan från 1691 (Fig. 1). Att runstenar ofta har varit resta längs vägar är välkänt. En ännu äldre indikation på vägens ålder är de stora högarna inom gravfältet och placeringen invid ett vattendrag. En motsvarighet i närheten är kung Skutes hög vid Lövstalöt, som ligger ca 1,7 km uppströms. Detta samband mellan stora gravhögar och färdleder antyder att de senare bör ha funnits åtminstone sedan yngre järnålder.
Bild 1. Ägodelning 1691.
Kolje gravfält är outgrävt och består enligt fornsök av 19 kända fornlämningar. Åtta högar (en kungshög och resten jarlahögar), nio runda stensättningar, tre rektangulära stensättningar och en skeppsformig stensättning (totalt 21!). I dag syns endast fem högar samt spår efter en sjätte hög som blivit överodlad efter 1871. Samtliga fornlämningar på gravfätet ämnas att undersökas. Numera står även en runsten (U1021) i anslutning till gravfältet. I samband med flytten av denna runsten så skrevs en arkeologisk förundersökning (Göthberg 2015). Runstenarna i området anses vara daterade kring 1000 e. Kr. då vissa är ristade av Öpir och andra av en förmodad lokal runristare som verkar efterlikna Öpirs ristningsteknik. På området ligger en sten med mått som överensstämmer med mått på runstenar i området (140x90x50cm). Kan detta vara en okänd runsten? Kolje, som närliggande by heter, har fått sitt namn efter gravhögarna och har sitt äldsta belägg ”Kologhum” från 1369 (Ferm et al.1982: 214; Rahmqvist 1996: 80). Gravfältet sägs vara i bruk under yngre järnålder (500 - 1100 e. Kr.) och den största högen (32x27m, 7,5m hög) närmast ån kallas för Valanders hög i inventeringarna från 1979 men Kung Kols hög i folkmun.
Kung Kol är en svensk sagokung vars existens betvivlas. Han skall ha regerat någon gång kring 1000-talet. Enligt den isländska genealogin Langfeðgatal skall han ha hetat Kol men kallats Erik Årsäll av svearna. Namnet Årsäll skulle komma från att det under hans tid skall ha varit goda växtår i landet. En teori är att Erik Årsäll är identiskt med Erik Segersäll som var sveakung ca år 970-993 och stred i ett berömt slag vid Fyrisvallar. I närheten finns Fyrisvalls gård.
Bild 2. Laga skifte 1871.
Ägodelningskartan från 1691 (Fig.1) visar att gravfältet varit dubbelt så stort under den tiden, inga högar var utritade men texten beskriver att området innehåller ättebackar och gravar. Storskifteskartan från 1764 visar att gravfältet nu halverats och ersatts med åkermark. Kvarvarande område benämns som beteshagar med ättebackar uti. På laga skifte från 1871 (Fig.2) är sex gravhögar utritade där fem av dessa fortfarande finns kvar. Den ekonomiska kartan från 1950 anger att det centrala området av gravfältet är betesmark som varit åker. Den ekonomiska kartan från 1979 visar att vägen har flyttats ut från gravfältet och att en ny bro har byggts.