Årby - Aktiv bondby blir en stillsam idyll


Denna text är kopierad ur Storvretabygden 1996, sid.  23 - 35

Årby - Aktiv bondby blir en stillsam idyll
av Helmer Wallner.

LANDHÖJNINGEN FÖRÄNDRAR LANDSKAPET.

Vid landets fortgående höjning efter istiden smalnade sunden i skärgården, östersjövattnet försvann och arkipelagens öar förenades till ett sammanhängande fastland. Ett sund i väster fick alltmer strömmande vatten och Fyrisån var född. Det blev naturligt att de tre byar, som så småningom bildats, Ekeby, Storvreta och Årby efterhand vidgade sina marker ner mot ån. Den blev byarnas västra gräns. Den utgjorde t.o.m. senare under lång tid  häradsgräns. Likadant med Husbys marker på västra sidan ån. Sundet på norra sidan av vår skärgårdsö fick så småningom Ängeby på norra sidan och Årby på den södra.Image
       Fig 1. Skärgårdstid, 2000 f.Kr. Bild från Upplandsmuseet.

ÅRBYS NORRA GRÄNS.

Naturligt skulle ha varit att den ur havet sedan länge uppstigna marken nedanför Årby helt automatiskt gått in i denna by även i norr på samma sätt som skett på västra sidan. Om 1734 års lag hade gällt redan då skulle det ha blivit resultatet. Men så blev inte alls fallet. Det blev i stället en ytterst komplicerad lösning.

Området utanför den linje, som kom att bli Årbys norra gräns, togs egendomligt nog in i Ängeby by. Denna by omfattade eljest marker, som under skärgårdstiden legat norr om sundet. Till Årby kom i stället att höra ett lägre liggande ängsområde vid Fyrisån längre norrut.

Hur den här uppdelningen av den gamla havsbottnen gått till vet man inte. Någon lagstiftning om sådana frågor fanns inte före 1734. Någon myndighet, som kunnat medverka, fanns inte heller före 1628, då lantmäteriet tillkom. Normalt blev det nog fråga om ockupation. Långt senare, 1691, kom uppdelningen av havsbotten ändå att framgå av en karta, som detta år upprättades för beskattningsändamål på uppdrag av länsstyrelsen. Kartan skulle omfatta Årby by och Flats hemman. Se mer om den längre ned, fig 4. Att området utanför Årby bys norra gräns hörde till Ängeby ansågs tydligen vid kartläggningen klart. Det hävdades väl så.

På kartan redovisas dessutom en för sig lägre och längre norrut liggande område ute på ängarna vid Fyrisån. Där fanns tydligen anspråk från flera byar och hemman förutom Årby och Flat, även Ängeby och Björck. Uppdelningen dem emellan verkar väl planerad och förefaller ha skett i ett sammanhang. Möjligen kan en klargörande omdelning ha företagits i samband med 1691 års kartering. I varje fall blev ägofördelningen mellan byar och gårdar tydligt redovisad.

Området invid Årby norra gräns, som tillhörde Ängeby, togs givetvis vid laga skiftet på Ängeby by 1855 in i detta skifte. Nu hände något intressant. När frågan om utflyttning togs upp vid laga skiftet på Ängeby blev det bestämt, att Uppsala akademis gård Ängeby nr 4 skulle flytta ut från byn söderut till det område, som kommit att höra till byn utanför Årby by.

Image

 Fig 2. Namnet Kihlsgärde är nämnt 1748 på det område, som avgränsar Årby. Det kan grunda sig på, att området kan ses
           som en kil inklämd mellan Årby-gränsen och ån. Lantmäteriet.

I beskrivningen kallades detta gärde Kilsgärdet.
Namnet "Kjlsgärde" finns för samma område också på gamla kartor över angränsande Årby. På en karta 1748 över ”Upp-Årbys gårdstomter och beteshagar” står antecknat ”Ängeby Kihlsgärde” (se fig 2). Vid storskiftet på Årby 1764 antecknades på samma område ”Ängeby Kihls Änge och Gärde här."

Här kan man sannolikt spåra namnet Kilsgärdes uppkomst. Kilsgärde tycks sedan gammalt ha varit namnet på detta gärde. När vid laga skiftet på Ängeby 1855 en bondgård som nämnt flyttades ut ur bykärnan tvärs över det förutvarande havssundet till Kilsgärdeområdet måste den behålla sitt officiella namn Ängeby nr 4. I sen tid har akademien sålt gård med tomtplats till enskild ägare, Tomas Lindgren. Avstyckad heter den Ängeby 4:4. Det blev helt naturligt i privata sammanhang att gården kom att få gärdets gamla välkända namn, Kilsgärde. Praktiskt är det privata gårdsnamnet Kilsgärde väl användbart. Gården ligger ju inte ens i närheten av Ängeby by. Här har vi ett tydligt exempel på bybegreppets dubbla innebörd. Gården, som kallas Kilsgärde, anses praktiskt ingå i Årby by men hör kameralt till Ängeby by. Kilsgärde blev också namnet på järnvägshåll-platsen i Årby. Därmed blev Kilsgärde ett officiellt namn. Järnvägen anlades 1874. Det blev senare naturligt, att Kilsgärde gav namnet åt norra delen av huvudvägen genom Storvreta samhälle, Kilsgärdevägen. Namnet Kilsgärde finns inte upptaget i Ortnamnsarkivets register. Hållplatsen Kilsgärde låg invid en banvaktsstuga. ( Klicka här så kan du läsa om Bygdens järnvägsstationer och anhalter, reds anm.) Kartbeteckningen för en sådan (BV) finns upptagen på gamla generalstabskartan. Hållplatsen låg alltså nära den plats där gång- och kotunneln under järnvägen nyligen anlades i Årby.

I sammanhang med den nu nämnda frågan om fördelning av gammal havsbotten är det av intresse att den mark som i hemmanet Flat steg upp ur havet ungefär samtidigt som Söder-Årby. Marken togs i anspråk och bebyggdes av någon företagsam person efter havsvattnets tillbakadragande och omnämndes såvitt känt första gången 1344. Gården uppgavs då höra till Uppsala domkyrkas byggnadsfond. Den blev senare ett militieboställe.

Image

Fig 3. Gården Flats läge norr om Årby enligt 1859 - 1863 års Häradsekonomiska karta. Lantmäteriet.

I 1775 års jordebok redovisades Flat som sergeantboställe vid Rasbo Compagni.

I 1842 års jordebok står: ”Varit förr krono, skattlagt till lön och boställe åt sergeanten.” Senare blev gården frälse, d.v.s. adlig. Gården Flat ingår inte i någon by och utgör alltså ett s.k. enstaka hemman. Gården Flats läge norr om Årby, se fig. 3.

Flats ägor gränsar till Årbys marker. Årby by och Flathemmanet blev som nämnt gemensamt föremål för kartläggning och skattläggning år 1691 (fig. 4). I handlingarna till kartan står under rubriken ”Beskrifning av Flaat” följande:
ett ”hemman anslaget till 2-dra Corporalen under H: Cruses Companie.”Hemmanets ägor redovisas i ett skifte under litt A och B.
Redan på denna karta från 1691 redovisas vidare till Flat ett mindre område under litt C ute på ”Engen bestående af hårdvall belägen i Engeby af Årby-Engien.”

På uppdrag av länsstyrelsen blev Flathemmanet vidare kartlagt 1837. Det uppgavs då vara ”Sergeants-Boställe vid Uplands Kongl. Regemente.” Någon skog hörde inte till hemmanet. Gårdens militära karaktär har givetvis upphört.

Vid gården Flat har efter hand tillkommit ytterligare tre byggnader, dock inte på Flats ägor. En gård i Skogs-Årby på hemmanet Årby nr 4, litt Da (fig 10) hade rivits och såldes av Mattssons för 1000:- kr. till den till trakten inflyttade dalmasen Karl Olsson som byggde upp ett jordbruk som granne till Flat. Karl Olssons jordbruk är nu förfallet. Därinvid har byggts två bostadshus, varav ett helt nyligen. (Omkr 1995 red:s anm). Vägkurvan på slätten strax norr om Flat har länge, i varje fall förr, kallats Myrskroken, måhända en antydan om markens historia från havsbottentid. Enligt lagaskifteskartan över Ängeby var kurvan mycket tvär, nästan rätvinklig. Nu är den som bekant en lång runda.

ÅRBY BY.

Den äldsta kända anteckningen om Årby är från 1316. Då antecknades att fyra hemman i Årby hörde till kyrkan. 
Första gången byn blev kartlagd var, som nämnts, 1691 när Årby och hemmanet Flat togs upp på samma karta (fig.4), som upprättats för beskattningsändamål. Den är synnerligen detaljerad.

Bondgårdarna var fem. De är på kartan bara angivna med numrerade tecken, en punkt omgiven av en liten cirkel. Bybildningen framträder dock tydligt. Till kartan hör en beskrivning med redovisning figurvis av ägoslag och värden. Årby by har förut under seklet ansetts vara uppdelad i två byar. På kartan från 1691, fig 4, kallas de Norr-Åhrby (med hemmanen nr 1. och 2) och Söder-Åhrby (hemmanen nr 3-5). I handlingama till kartan står namnen ”Up-Årby och Neder-Årby.” Denna uppdelning hade både en geografisk och funktionell bakgrund. Enligt 1691 års karta (fig 4) verkar den naturlig. Alla gårdarna 3 - 5 låg väster om vägen lågt i terrängen. Gården till nr 5 ligger numera sedan lång tid tillbaka högt och vackert placerad på en kulle, kallad Vikingabacken (karta).

Image

Fig 4. Karta över Årby och Flats hemman, upprättad 1691 för skattläggning. Byns placering är tydlig, den ligger helt väster
          om vägen. Lantmäteriet.

En grundläggande orsak till splittringen i denna fråga, om det rörde sig om en eller två byar, är historisk. Norr-Årby ansågs långt tillbaka ingå i gemensam by med Husby (se härom artikeln i denna bok av Hans Göthberg och Eva Hjärthner-Holdar (sid. 13-21) (Den artikeln är fn inte digitaliserad, reds anm) . Detta upphörde i tidig medeltid eller tidigare. Andra orsaker till splittringen mellan Norr- och Söder-Årby uppkom efter hand. Det ansågs vara viktigt, att gårdarna i norra gruppen var rusthållar-hemman med skyldighet att hålla krigsmakten med dragon och häst. Det ansågs vara något särskilt med det. Det talas t.ex. i skiftesprotokollet om ”de dyra dragonhästarna”.

I Årby blev skiftesverksamheten sällsynt tilltrasslad med intryck från skilda håll. Här förekom tex inom ramen för en enda förrättning ”Hus, Tomtdelning, enskifte och storskifte” något ytterst unikt i svensk historia.

Ett komplicerat storskifte berörde Årby under 1750- och 1760-talen. Det tycks till en början ha avsett rustningshemmanen i norra Årby (Årby nr 1 och 2). Karta och handlingar från detta skifte finns inte tillgängliga. Detta skifte började troligen 1757 och räckte ett par år. Därefter pågick storskifte på södra Årby ett par år, 1761 - 1762. Från denna förrättning finns karta men inga handlingar.

Av kartans rubrik framgår, att förrättningen 1761 - 1762 börjat och genomförts som storskifte på Neder-Årby. Kartrubiken har därefter kompletterats med uppgift, att på kartan ”inconnecterats” (inritats) resultatet av ett år 1757 påbörjat storskifte på Upp-Årby. Senare har skifteshandlingar och karta, troligen rätt ofullständiga, kommit in till härads-rätten, som betraktat de verkställda skiftesåtgärderna tillsammans, från 1757 till 1762, som ett enda storskifte på Upp- och Neder-Årby. Den 16 januari 1764 fastställde härads-rätten detta  storskifte.

Från 1815 finns förrättningshandlingar som anger en annan tilltrasslad skiftesverksamhet. I början av beskrivningen hänvisas till en år 1801 fastställd ”HusTomt Delning”, nämnd ovan. Rubriken på kartan anger, att åkermarken till ”Upp- och Neder- Årby” blivit enskiftad och ”öfrige marker storskiftade” 1815. Skogen till Neder-Årby lämnades odelad.

Image

Fig 5. Bybebyggelsen1815, omfattande åtta gårdar. Lantmäteriet.

I delningsbeskrivningen till detta skifte redovisades fyra lotter i Upp-Årby under litt. A, B, C och D med angivande av att de var rusthåll och fyra i Neder-Årby, litt. E, G, F och I, alltså sammanlagt åtta bondgårdar, se fig 5.

På sid. 29 - 30 finns en förteckning över lotter som lades ut vid laga skiftet 1865 på ÅRBY med dåvarande ägare och med anteckning om skyldighet att ut flytta. Därefter uppkomna förändringar har införts med kursiverad stil. (Se nedan under rubriken Förteckning över lotter som lades ut vid laga skiftet 1865. Reds anm.)

LAGA SKIFTET.

Laga skiftet på Årby blev den första rediga skiftesförrättningen som berörde Årby. Den blev också mycket genomgripande.
Skiftet kom att omfatta hela Årby by och genomfördes 1860-65. Det söktes av delägare i Södra Årby. Delägare i Norra Årby bestred skiftet. De ansåg sig inte ingå i gemensam by med bönderna där.

Efter omfattande utredningar och debatter blev det bestämt, att norra och södra Årby tillsammans utgjorde en enda by, som i sin helhet skulle ingå i laga skiftet.

Lantmätaren tog dock vid skiftesläggningen den hänsynen, att de båda bydelarna fördelades så, att hemmanen nr 1 och 2 (rusthållarna) förlades samlat i norra delen av byn och de övriga hemmanen, nr 3 och 5, samlat i södra delen. Det gällde både inägor och skog. Antalet  jordbruk hade nu, före laga skiftet, som nämnts, ökat ytterligare från de åtta, som fanns 1815 till tio. Hemmanen nr 1, 2 och 4 var uppdelade.

Bybebyggelsen var fortfarande före laga skiftet delad i två grupper. Det framträder tydligt, se fig 6. Så vitt känt har Årby efter laga skiftet allmänt uppfattats som en enda by.

Image

Fig. 6. Bybebyggelsen när laga skiftet började 1860. Tio gårdar. Lantmäteriet.

Av de tio fastighetema i laga skiftet blev hälften skyldiga att flytta ut från bycentrum. Bykäman hade blivit alltför tät. De fem gårdarna var de som vid skiftet betecknats med litt. Ab, Ac, Da, Db, och Dc. På kartan (fig.7) har nu dessa littera skrivits in med stor, fet stil för att tydligt visa de platser dit de skulle flytta. På samma sätt redovisas den efter utflyttningen kvarstående, samlade byn, betecknad Aa, Ba, Bb, C och E (se fig 8). De tre första kom att ligga tätt samlade. Den olägenheten undanröjdes redan 1873, när Aa och Bb genom köp kom i en ägares händer. Han rev då mellanliggande gård (litt Bb). På fig 8 har därför Bb satts inom parentes. Per Pettersson, som 1873 köpte gård ”Bb”, har på en stor grundsten i ladugårdsmuren ristat in ”Q 1873 F PPS”, väl synligt.

På samma sätt förbättrades ägoindelningen av att släkten Mattsson med stamfadern akademibonden i Husby Mats Jansson i spetsen köpte in nästan alla hemmansdelar i södra Årby.

Karta och förteckning över lotter som lades ut vid laga skiftet och uppgift om dåvarande ägare och om skyldighet att utflytta: Uppgifter om därefter uppkomna förändringar har införts med kursiverad stil.

Image

Fig 7. Lagaskifteskartan i förminskning. Vid skiftet skulle fem gårdar flyttas ut till de platser där här på figuren med fet stil
          textats litt. Ab, Ac, Da, Db och Dc. Förstorad bild av bycentrum med kvarboende gårdar, se fig. 8. Lantmäteriet.


Förteckning över lotter som lades ut vid laga skiftet 1865.

1:2 - litt.Aa, rusthåll A.G. Lagerstedt. Mangårdsbyggnaden byggdes om genast efter skiftet, se fig. 9. Ägs nu av Ingemar Bennemark. ( omkr 1995 reds anm.)

1:3 - litt Ab. Rusthåll. Akademibonden Jan Petter Jansson i Ängeby utflyttar till Skogs-Årby där läget senare jämkades närmare vägen. Fastigheten ägs nu av bröderna Leif, Tommy och Ulf Grehn. Gårdstomten är avstyckad och ägs av Rickard Grehn. Ulf har byggt en stuga (1: 7) för sig.

1:4 - litt Ac. Rusthåll. Eric Lindblad utflyttar till Skogs-Årby. Ägs nu av Svante Gustafsson, som byggt ny villa.

2:2 - litt Ba. Rusthåll. Matts Olsson. Mangårdsbyggnad ombyggd 1921, fig 9. Nuvarande ägare Ingegerd Jansson och Viola Bjurlerstam.

2:3 - litt Bb. Rusthåll. Jan Petter Jansson d.ä. Fastigheten köptes 1873 av ägaren till Aa, P Pettersson. Bostaden revs. Uthus kvar: Ägare Ingemar Bennemark.

3:1 - litt C. Akademibonden Matts Jansson i Husby. Kvar i släktens (Mattssons) ägo till nutid när HSB köpte. Då revs mangårdsbyggnaden. Anders Liljefors köpte bondgårdstomten av HSB och byggde där 1981 en villa. I kvarstående uthus finns stall och motorverkstad, fig 9. Ägs sedan 1990 av Maria Karis och Mattias Stolt.

4:2 - litt Da. Eric Lindblad. Denna gård och litt Ac hade samma ägare och lades vid laga skiftet invid varandra. Egendomligt nog utflyttade båda gårdarna. Litt Da ingick senare i Mattssons egendom. Husen (Fig 10) blev då överflödiga och revs (grundstenarna ännu synliga). Virket såldes till den inflyttade Karl Olsson, som byggde upp ett jordbruk invid Flat. (se ovan under rubriken Flat och nedan vid fig. 10).

4:3 - litt - Db. Akademibonden Matts Jansson skulle utflytta. Huset blev inte uppfört. Vid skiftet kom Db:s lott att läggas invid litt. C, som hade samma ägare och var bebyggd. Fler hus behövdes inte.

4:4 - litt Dc. Nils Jansson utflyttar till en tomt som nu ligger i Storvreta samhälle öster om järnvägen. Gården tillhör Löfstrands dotter Torborg och hennes man Roine Bergqvist och blev nyligen ombyggd.

5:1 - litt E. E.O. Andersson. Familjen Mattsson har ägt hemmanet sedan 1860-talet men sålde utom gårdstomten till HSB 1966. Gården på Vikingabacken är äldst i Årby, byggd på 1790-talet med väggmålningar kvar från den tiden. Den är nu restaurerad med bibehållen traditionsrik stil, fig 9. Gården ägs nu av Hjördis Mattsson och hennes man, Christer Johansson.

(Ovanstående ägarförhållanden och andra namngivningar gäller förhållandena under åren 1994 och 1995 då artikeln skrevs av Wallner. Mycket kan ha hänt sedan dess. Reds anm.) 


Familjen Mattsson ägde sedan mitten av 1800-talet alla bondgårdar med jord och skog i Södra Årby, bortsett från Löfstrands.

Familjen Mattsson var också politiskt verksam. Per Gustaf (född 1847) och Gustaf Adolf  (född l 874) var ordförande i kommunalnämnden för Lena socken och hade inrett ett rum i bondgården för kommunala ändamål, ett rum som numera används som tvättstuga. Vid utredning om Lena sockens kommunala verksamhet finns här säkert mycket av intresse.

Utflyttningen vid laga skiftet ledde till att den sammanhållna byn kom att bestå av fem gårdar. Lotterna Aa och Bb kom, som nämnts, att förenas i samma hand. Det ledde till att gården Bb revs. Den centrala byn omfattar alltjämt fyra går dar, alla villor, fig 9.

Image

Fig 8. Den efter laga skiftets utflyttning kvarstående Årby samlade by, först fem gårdar, snart fyra sedan Bb
          rivits 1873. Lantmäteriet.

Vid laga skiftet lades också ut lotter för två dragontorp och ett soldattorp: Dragontorpen litt. K och I i Skogs-Årby (se fig. 7). Husen på dem är numera sommarställen (Årby 1:5 och 2:6). Dragontorpen har under 1800-talet enligt uppgift flyttats eller utvidgats med marker ungefär 300 meter uppåt i skogen. De kallas Eremitens torp och Rostorpet. En artikel om de båda torpen finns i 1994 års hembygdsbok, sid. 85. Soldattorp litt. L invid vägen från Storvreta (se fig 7). (Den artikeln är ännu inte digitaliserad. Reds anm). Någon byggnad fanns inte där vid laga skiftet 1865 och finns inte där nu heller. Förteckning över dragoner och soldater se bilaga (sist i artikeln).

I bygden uppfördes också några enstaka bostadshus, dock inte i bycentrum. De byggdes utanför byn, se fig 11. De flesta nämns här.

Äldst är den gård som senare fick namnet Ektomt (Årby 5:4). Den ligger alldeles invid och väster om den nya järnvägsviadukten norr om samhället. Från början var det ett arrendetorp som upplåts den 14 mars 1878 till arbetaren J.G. Wenström (gammal stavning) och hade jord på tre ställen. Torphusen byggdes då.

Bostadshuset står kvar och har nyligen renoverats. Wenström ville 1927 köpa den del av torpet, där byggnaderna låg (1,72 hektar), och sökte ensittarförrättning för att lösa. Jordägaren Hulda Maria Mattsson hade inte något att erinra mot det. På förslag av Mattssons har backen på andra sidan om vägen, Vänströms backe, fått sitt namn efter honom. På gamla dagar ägnade sig Vänström åt stickning på beställning av kunder.

Lägenheten Johannelund (Årby 5:3) uppläts och bebyggdes 1924. Den ligger alldeles invid och öster om den nyss nämnda norra järnvägsviadukten. Byggnaden har under senare år renoverats.

Skräddarens stuga kallas ett torp på ofri grund som fortfarande finns kvar bakom en hög betongmur invid den nybyggda vägen drygt ett hundratal meter norr om Johannelund. Skräddaren Gustaf Pettersson hade förut hyrt bostad i bondgården litt. Da på skogen, (se foto nedan fig 10), där han och hans stora familj finns med till höger på bilden, som är tagen ungefär 1920. De flyttade sedan ned till torpet närmare samhället och kunderna, Torpstugan är gammal. Den byggdes före 1860. Den är nämligen med på lagaskiftes-kartan, som upprättades då.

(Efter laga skiftet har successivt här i trakten skett stora förändringar. Många av dem kan ses på en aktuell karta över samhället).Image
Nr 1. Litt. Aa. Ingemar Bennemark.

Image

Nr 2. Litt. Bb, Ingegerd Jansson

Image

Nr 3. Litt. C. Mari Karis och Mattias Stolt.

Image

Nr 5. Litt. E. Hjördis Mattsson och hennes man Christer Johansson.

Fig. 9. (nr. 1, 2, 3 och 5) (Bilderna ovan. Reds anm.)

Torpet Stenhem (Årby 4:5) köptes 1894. I köpehandlingen angavs, att det köpta området låg i Stubbledshålet. Där byggdes då ett rätt litet bostadshus, som nu är under reparation. För några år sedan byggdes på fastigheten en stor, modem tvåvåningsvilla. Fastigheten ligger på ömse sidor om den byväg, som just vid gården fortsätter in i skogen till Dyorna.

Image

Fig. 10. En typisk gammal bondemiljö. Gården utflyttad ur byn vid laga skiftet, senare riven (grunderna kan ses). Den uppfördes därefter vid gården Flat.

Två villor har nyligen byggts vid Stenhem. l skogskanten mellan Stenhem och uppfartsvägen till Skogs-Årby byggdes 1975 en sommarstuga (Årby l:7) av Uno Grehn, som tillsammans med sina bröder ärvt stamfastigheten, Årby 1:3, se ovan.

Om gamla tider påminner namnet Roparhällarna i skogen bortom Stenhem. Det har bevarats på nu gällande kartor. Här blir vi påminda om en lite dramatisk händelse då barn gick vilse i ”den stora skogen” och ropade högljutt och länge for att få hjälp. Hur den kom vet vi inte.

Ett namn med mystik i, som bevarats i bybors minne och genom att vara redovisat på allmänna kartor, är Kapellbacken mitt i Årby centrum, se fig 11. Backen anses ha en förhistorisk bakgrund med fornminnena nr 158 och 169.

I byinvånamas minne finns ett rykte om, att här skall en gång i tiden, okänt när, ha legat ett kapell. I minnet lever också kvar att det skulle ha kallats Lenbo. (Om kapellbacken finns information i Hans Göthbergs och Eva Hjärthner-Holdars artikel i dernna bok om ortens förhistoria, sid. 13 - 22). (Artikeln är inte digitaliserad ännu. Reds anm)

Image

Fig.11. Aktuell karta över Årby med omnejd. I själva byn ligger nu fyra villor. Tidigare var här en jordbruksby med som mest
            10 bondgårdar. Lantmäteriet.

EN NY TID HAR BRUTIT IN

Byn Årby har förut varit en gammal, omfattande jordbruksby, som utvecklats från fem gårdar på 1600-talet till tio bondgårdar i nyare tid. Den har tidigare ansetts bestå av två byar - norra och södra Årby. Årby by har helt ändrat karaktär. Den har blivit en stillsam och lugn boendebygd med mycket begränsad trafik, enbart lokalt inom byn. Vägen genom Årby har avstängts för  genomfartstrafik sedan järnvägsviadukten och ny väg byggts öster om järnvägen 1995, en stor fördel för Årbybygden.
Vägen genom byn är nu enskild väg. För underhållet svarar en bildad vägsamfällighet som leds av Hjördis Mattsson som ordförande.
Men byn ligger i nära anslutning till Storvreta samhälle, vilket ju också kan ha sina fördelar samtidigt som den berikar samhällets miljö.
Årby innefattar nu fyra bostadshus, fig 9, och en del spridd bebyggelse, mest uppåt Skogs-Årby, vilket tydligt illustreras på kartan fig 11.

Storvreta samhälle har, som nämnts, utvidgats in på Årby bys marker, Ett stort skogsområde mellan Adolfsberg och Stenhem är vidare planerat för bebyggelse. Sker detta så kommer samhället att hänga samman med bebyggelsen i Skogs-Årby.

Norr om byn har byggts en kotunnel under järnvägen, väl användbar även för vandrare.

JÄRNVÄGSHÅLLPLATSEN KILSGÄRDE mitt i byn är naturligtvis sedan länge försvunnen, likaså banvaktsstugan (Bv på kartan). Var de låg framgår av kartan fig 11. Jordbruksföretagen i Årby har lagts ned. Jorden brukas i huvudsak av närliggande storjordbruk. De gamla bondgårdarna har blivit bostadsfastigheter eller rivits. HSB har sedan 30 år tillbaka förvärvat ansenliga arealer inom Årby gamla jordbruksby.

Fortfarande finns många av de för den tidigare jordbruksdriften nödvändiga, med tiden traditionsrika uthusen kvar, många av timmer.

Det har bidragit till att här skapats en historiskt intressant och trivsam miljö, i hög grad en unik och värdefull tillgång i Storvretabygden.

BILAGA.

DRAGONER OCH SOLDATER I ÅRBY.

Dragontorpet Nr 64. (tidigare nr 93). Livregementets dragoner, Norra Uplands sqvadron, Årby rote.

Tillträde år:   Namn:

1801              Per Falk, f. 1784.

1826              Carl Gustaf Falk, f. 1807 (se artikel i hembygdsbok 1994, sid 77). (Den artikeln är ännu inte digitaliserad. Reds anm.)

1845              Per Gustaf Frisk, f. 1819.

1848              Anders Falk, f. l827.

1860              Per Wård, f.1830.

1886              Erik Hj. Wård, f. 1865.

1895              Johan Aug. Ålén, f. 1872

Dragontorpet Nr 65, Livregementets dragoner, Norra Uplands sqvadron, Årby rote.

Tillträde:       Namn:

1835              Pehr Pehrsson Falk, f. 1811.

1840              Carl Fredrik Seger, f. 1815 (avskedad 1848.) (Avskedad betyder inte att han fick sparken, det betyder att han slutade. Reds anm.)

1848              Carl Johan Ros, f. 1820.

1875              Johan Erik Waxin, f.1856, utskriven

1895              Dragonkorpral Carl Johan Ros, f. 1820.

Soldatrote 145. Upplands regemente, Rasbo kompani och Björks rote.

Tillträde:       Namn:

1826              Eric Crantz, f. 1792             

1850              Jan P. Krantz, f. 1824.

1865              Jan Erik (Hillström) Krantz, f. 1838

1879              Jan Fredrik Eklund, f.1860.

 

Förening:

Storvreta Ärentuna Kultur & Hembygdsförening

Skapad av: Storvreta Ärentuna Kultur & Hembygdsförening (2024-12-18 10:55:40) Kontakta föreningen
Ändrad av: Storvreta Ärentuna Kultur & Hembygdsförening (2024-12-22 09:56:11) Kontakta föreningen