Vallåt från Ärentuna

Under senare hälften av 1800-talet genomgick Sverige en enorm förvandling. Människor flyttade från ett urgammalt jordbrukssamhälle på landsbygden till ett nytt industrisamhälle i städerna och många kulturvärden försvann, revs, kastades, förstördes.

Artur Hazelius (1833 - 1901) lyckades i sista stund rädda en del av kulturarvet och bygga upp Skansen och Nordiska Muséet.

Det växte också fram ett ökat medvetande bland författare och konstnärer för att bevara allmogekulturen.

Anders Zorn (1860 - 1920) och Bruno Liljefors (1860 - 1939) var bland dem som värnade om det svenska kulturarvet, inte minst naturen och musiken.

Zorn som själv spelade många instrument instiftade 1910 den första riksspelmansstämman i Stockholm och designade Zornmärket som fortfarande delas ut i brons, silver och guld till riksspelmän som folkmusikens främsta utmärkelse.  Zorn var också delaktig i att sammanställa folkmusik från hela landet i häftet ”Svenska Låtar” där Vallåt från Ärentuna finns med som nr 92.

  Bild 1. Omslagsbladet på häftet. Foto Nils Olsson.

  Bild 2. Noter till vallåten. Foto Nils Olsson.

För många år sedan hörde jag riksspelman Anders Liljefors, Storvretabo med Zornmärket i guld, spela Vallåt från Kyrsta, Ärentuna, på nyckelharpa. Eftersom min mamma föddes i Kyrsta på en granngård till det som var Liljefors släktgård berörde den mig särskilt. Anders berättade också att den var Zorns favorit, ”han hade aldrig hört något vackrare”.

  Bild 3. Anders Liljefors. Foto ?.

Har sedan sökt inspelningar och information och nu äntligen hittat flera inspelningar på YouTube, Merit Hemmingson i albumet Trollskog, Vallåt från Ärentuna - YouTube och Peter Puma Hedlund i A-dur och D-dur, Vallåt från Ärentuna (A-dur) - YouTube. Det finns också en inspelning av Mälarkvartetten från 1971.

Bruno Liljefors farfar Erik Liljefors (1786 - 1857) var bonde, mästerskytt, skräddare och kronofjärdingsman i Kyrsta, Ärentuna. Han har förrättat bouppteckning för min farfars farmors far 1838 med fantastisk vacker handstil, den konstnärliga ådran fanns redan där och har sedan uttryckts på många sätt hos många av familjens ättlingar t.ex. Ylva Liljefors, en nutida välkänd designer.

Eriks hustru Anna (1789 - 1863) sjöng vallåten när korna skulle hem från bete på skogen ”ko-ho- ne, ko-ho-ne…  Sonsonen Carl har förmedlat vallåten till häftet ”Svenska Låtar”, kanske också med hjälp av brodern Ruben som var tonsättare.  Bruno, Carl, Pontus och Ruben var söner till Anders som var kruthandlare i Uppsala och ofta ute i Kyrsta med sin familj.

I sin bok ”Det vildas rike” har Bruno beskrivit hur han upptäckte naturen, djurlivet och jakten ute i Kyrsta, en plats som han föredrog framför andra både i Sverige och utomlands.
Hösten/vintern 1883/84 tillbringade han i ”en stuga” i Kyrsta och målade den stora målningen ”Duvhök och orrar” som sedan visades på Salongen i Paris och nu finns på Nationalmuseum.

Från Kyrsta har han också bl.a. målat ”Skogsladan”, min morfars lada, som låg där E 4 nu går fram, som finns på Uppsala konstmuseum. Flera andra tavlor har motiv som jag känner igen från Kyrsta. Skogsbackarna, stenarna och gärdesgårdarna i det gamla kulturlandskapet hade en alldeles särskild plats i Bruno Liljefors hjärta.

  Bild 4. Skogsladan av Bruno Liljefors. Foto Barbro Råsbrant.

Med hjälp av Olle Wennberg och hans kontakt med riksspelmannen Bo Larsson, som nyligen fick Zornmärket i guld, har Nils Olsson fotograferat häftet med Vallåt från Ärentuna, noter och text.  Noterna ligger också på internet och information om att det var Zorns favorit.  Lyssna nu på Ärentunas egen flerhundraåriga vallåt!

  Bild 5. Bo Larsson. Foto: Nils Olsson.

  Bild 6. Olle Wennberg. Foto: Nils Olsson.