Telegrafstation i anslutning till järnvägsstationen inrättades redan 1879. Det bekräftades i ett cirkulär från telegrafstyrelsen den 30/9 1898. En första telefonstation (växeltelefonstation) fick "Stora Wreta" år 1900, sedan en telefonledning byggts Uppsala-Storvreta.

 

 

Stationen förlades till den dåvarande lanthandeln i Ekeby by. Uppdraget att vara föreståndare fick enligt skriftligt kontrakt lanthandlaren. Efter J. Forslund, som var den förste, kom 1907 K.J. Pettersson, sedermera möbelfabrikant i Storvreta.

Antal abonnenter var då sju. Lanthandeln med K.J. Pettersson och hans familj i förgrunden år 1914, se fig 1.

Taxiägaren Johan Hedlund, som byggt familjens bostadshus på Hasselvägen 7 år 1917, se fig. 2, upplät rum för telefonstationen och fick kontrakt som föreståndare 1918. När han uppfört familjens nya villa på Hasselvägen 9 flyttades telefonstationen dit. Där låg den sedan ända till växeln automatiserades år 1954. Därmed lades stationen ned.

Ansvaret för växelns handhavande låg i praktiken på Johan Hedlunds fru Hilma.Hon skötte den tillsammans med dottern Henny, som började med detta redan vid sju års ålder. Efter Hilmas frånfälle 1930 övertogs kontraktet och ansvaret för telefonstationen av Henny, senare gift Olsson. Henny var aktivt engagerad som kyrkvärd och kyrkofullmäktig under 20 år och särskilt intresserad av kyrkans diakoniarbete.

 

År 1934 vidgades verksamheten. Stationen blev då "växeltelefonstation och telegrafexpedition med lyxtelegramutskrivning". Personalen ökade till åtta personer. Interiör, se fig 4.
Ett foto av Hasselvägen med telegrafstationen till vänster, se fig 3.

 

 

 

Fig. 7. Så här ser Hasselvägen 9 ut idag. Foto Nils Olsson.

 

En telefonlista från 1920 upptar 23 abonnenter. Enligt en lista från 1930 hade antalet
ökat till 34, se fig 100. År 1954 fanns 192 abonnenter.

 

Elektrisk telegraf

Redan på 1700-talet försökte man utnyttja elektriciteten för överföring av meddelanden. Med dansken H. C. Örsteds upptäckt av elektromagnetismen år 1820 gavs förutsättningen för utveckling av den elektriska telegrafen – den första praktiska tillämpningen av elektriciteten. Den amerikanske konstnären Samuel Morse lyckades år 1837 konstruera den första praktiskt användbara elektriska telegrafen. Samtidigt utvecklade han ett alfabet som bestod av olika kombinationer av korta och långa signaler, det så kallade morsealfabetet.

I Sverige började man tillverka telegrafapparater enligt Morses system och den första elektriska telegraflinjen anlades mellan Stockholm och Uppsala år 1853. Året räknas som det svenska telegrafverkets födelseår. Det Kongl. Electriska Telegraf-Werket bildades den 1 november 1853 och är ursprunget till dagens Telia. Telegrafnätet växte mycket snabbt och sträckte sig 1857 från Ystad i söder till Haparanda i norr. 1854 fick Sverige telegrafförbindelse med kontinenten via en undervattenskabel över Öresund. År 1866 knöt man samman de amerikanska och europeiska telegrafnäten med en kabel på Atlantens botten.

I Sverige använde man i början Morses system och sände tecknen för hand med hjälp av en särskild morsenyckel men på 1870-talet infördes Wheatstones snabbskriftssystem med på förhand perforerade pappersremsor för maskinell sändning av tecknen. I början på 1930-talet kom fjärrskrivmaskinerna – teletype och teleprinter var de vanligaste systemen. Efter andra världskriget infördes telex på företagen och snart blev det möjligt att koppla direkt till en annan telexapparat. Telefax, som överför både text och bild på elektronisk väg, utvecklades starkt från mitten av 1980-talet. Numera konkurrerar digitaliserade överföringar som datorpost via persondatorer med telefax.

Telegram

Telegram var ofta bärare av viktiga meddelanden och förmedlingen av telegram garanterades från avsändare till dess att adressaten kvitterade meddelandet. Tjänstemännen hade tystnadsplikt. Telegrammet var en juridisk handling på samma sätt som det rekommenderade brevet.

Telegram som meddelande levde vidare till april 2002 då tjänsten avvecklades. Antalet telegram per år var då lite drygt 9 000, att jämföra med 1,3 miljarder SMS-meddelanden under 2002. (Tekniska museet, 2021).

Telefonen var komplement till telegrafen

År l853 invigdes den första elektriska telegraflinjen Stockholm-Uppsala. Den elektriska telegrafen ersatte militärens optiska telegraf, som etablerats längs kusten på l790-talet.

1877 startade Sveriges två första telefonförbindelser, i Stockholm: en mellan gasklockan och gasverket på Vasagatan, och en mellan handlaren H T Cedergrens butik och bostad på Drottninggatan.

På Telegrafstyrelsen såg man först telefonen enbart som ett komplement för övervakning av det kraftigt utbyggda telegrafnätet och ville inte satsa på telefoni för allmänheten. Några telegrafkommissarier fick rätt att starta telefonstationer i privat regi.

1880 öppnades på Västerlånggatan den första telefonstationen med l2l abonnenter. Snart fanns det två konkurrerande bolag i bolag i Stockholm, Stockholm Bell Telefonaktiebolag, och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag.

När väl de privata hade startat, öppnade Telegrafverket trots allt ett eget telefonnät. l885 var Stockholm den stad i världen som hade flest telefoner i förhållande till sin folkmängd.

Telegrafverket började på l890-talet köpa upp privata telefoniföretag och binda ihop dem. När verket l9l8 köpte den återstående privata konkurrenten Stockholm fick verket en nästan total kontroll över telefonin, även om man aldrig fick något formellt monopol. Det sista privata telebolaget från denna period upphörde så sent som på l960-talet.

På l980~talet gav sig privata aktörer åter in på marknaden. De senaste åren på 2000-talet har knappt hundra aktörer varit aktiva inom fast telefoni, och ett trettiotal inom mobiltelefoni, enligt en undersökning som Post- och telestyrelsen har genomfört. (Utbult, 2010, p. 43)

Litteraturförteckning

Tekniska museet, 2021. Tekniska museet. [Online]Available at: https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/telegrafen/[Använd 10 mars 2021].
Utbult, M., 2010. Växeln, hallå!. Populär historia, 7, pp. 42 - 46.