Fullerö skola
Gamla Uppsala Förr och Nu är en skrift som gavs ut av Gamla Uppsala Hembygdsförening och Gamla Uppsala Villa- och Trädgårdsförening. I skriften som gavs ut 1997 skrev Christina Aronsson en artikel om Fullerö skola. Nedanstående text är en sammanfattning av hennes artikel.
Föreningen har fått fotografera fem skolplanscher som G:a Uppsala hbf har i sina samlingar. Skolplanscherna har använts i Fullerö skola. Vi har lagt till dom i slutet på artikeln.
Sockenstämman i Gamla Uppsala bestämde den 3 februari 1848 att man skulle ha en ambulatorisk roteskola i socknens norra del. De inblandade rotarna var Fullerö, Ekeby och Stjärna. Ordet ambulatorisk har sitt ursprung i latinet och betyder kringvandrande. Det gick till så att man bedrev skolverksamheten en tid i Fullerö för att sedan bedrivas i Ekeby och därefter i Stjärna, sen började man om igen i Fullerö osv.
I den upprättade regleringen av barnaundervisningen bestäms att barnen ska lära sig att läsa och skriva. Det var barnen som var fyllda sex år som var berättigade att gå i skolan. I roteskolan skulle undervisningen bedrivas sju månader per år under den tiden på året som väderleken tillät. Barnens skoldag sträckte sig från kl. åtta på morgonen till kl. tretton, med kortare ”fristunder”.
Den 25 mars 1860 beslutade sockenstämman att man skulle köpa in en skollokal i Fullerö istället för att ambulera mellan de ovan nämnda gårdarna.
Figur 1 Trekanten 1859 - 63. Utdrag ur Häradsekonomiska kartan från Lantmäteriet.
1864 anser skolstyrelsen att skolan är i behov av reparationer. 1868 tycker kyrkostämman att skolan är så dålig att det ska byggas en ny skola. Den tomt som skolan ska placeras på arrenderas av akademihemmanet Fullerö nr 5. Arrendet ska löpa i 50 år eller längre. Man tog ett lån på 1 000 kr och man skrev ett byggnadskontrakt med Johan Hellberg den 23 februari 1869.
Byggnaden skulle vara 10 meter långt, 7,5 meter bred och höjden till takfoten 3,15 meter. Byggnaden skulle innehålla en skolsal och ett lärarrum. Den gamla skolan lämnas över till fattigvården. 
Figur 2. Första skolbyggnaden i Trekanten. Foto: Kjell Ågren.
Även barnen från Storvreta fick gå i skolan. De slapp då gå ända till Ärentuna skola som låg 5,4 km bort fågelvägen. Storvretabarnen gick i Fulleröskolan till 1917 då en skola byggdes i Storvreta. Barnen i den norra delen av Gamla Uppsala socken fortsatte att gå i Fulleröskolan. Det gäller barnen som bodde i Lyckebo, Ekeby, Stjärna och Fullerö. Lyckebo ska inte förväxlas med det bostadsområde i Storvreta som idag kallas så utan det var en av de gårdar som flyttades ut från Ekeby by i samband med laga skiftet.
Den första lärarinnan blev Maria Mathilda Charlotta Engren. Hon var i skolan mellan 1868 och 1876, då hon flyttade till Lagga.
Hanna Kristina Wennman, född 1860 i Funbo, blev nästa lärare. Hon kom närmast till Fulleröskolan f rån Tierp 1877. Hon var endast 17 år då hon tillträdde! Hanna Kristina stannade till 1882, då hon flyttade till Danmarks socken.
Hennes efterträdare blev Rosalie Olga Agatha Edman, född 1863 i Turinge, Stockholms län. Rosalie Olga Agatha var på skolan mellan åren 1882 och 1887 då hon flyttade till Uppsala. Hon var inte heller gammal, 19 år.
Därefter kom Augusta Wilhelmina Persson, född 1869 i Näsby, Örebro län. Inte heller hon var gammal, hon var också bara 17 år. Hon stannade i 10 år och flyttade i januari 1896.
1922 den 19 mars bestämde kyrkostämman att det skulle byggas ett nytt skolhus. Den gamla skolan skulle byggas om till lärarbostad. Nya skolan skulle byggas i två våningar med en grundmur i betong samt med ett tegeltak. Byggnaden var 11 meter lång och 8 meter bred.På nedre botten låg skolsalen och en trappa upp låg en gymnastiksal. I källaren inrättades en tvättstuga och ett matförråd.
Skolan användes till 1940. Den nya skolbyggnaden revs 1973 så den kan man inte beskåda idag. 
Figur 3. Nya skolan. I bakgrunden den gamla skolan. Foto: Kjell Ågren.
För att barnen skulle kunna utföra nödiga uppgifter byggdes ett avträde bestående av tre torrdass och en urinoar på den norra långsidan. Dessutom hade man vedförråd i byggnaden. 
Figur 4. Utedass och vedförråd. Foto: Kjell Ågren. 
Figur 5. Ekonomiska kartan 1954. Lantmäteriet.
Skolplanscher som har använts i Fullerö skola. Fyra har framställts av Olle Hjortzberg, 1872 - 1959.
Plansch 1. Visar en vikingahövdings gravsättning, av Olle Hjortsberg 1932.
Foto: Nils Olsson.
Plansch 2. Visar hur Per Brahe landstiger på Visingsö, av Olle Hjortsberg 1935.
Foto: Nils Olsson.
Plansch 3. Visar Gustaf Vasas befrielsekrig 1521, av Olle Hjortsberg 1935.
Foto: Nils Olsson.
Plansch 4. Visar Stockholms hamn på vasatiden av Olle Hjortsberg 1931.
Foto: Nils Olsson.