Texten är ett utdrag ur Holger Fröjmarks utredning om skolorna i Storvreta med omnejd som publicerades i Storvreta Ärentuna kultur- och hembygdsförenings årsskrift 1990, Storvretabygden Forntid - Nutid.
Småskola-Folkskola-Grundskola
Den allmänna folkbildande verksamheten kom i egentlig mening till stånd år 1842. Då utfärdades folkskolestadgan för riket. I Storvreta byggdes den första skolbyggnaden 1917 (gamla Storvretaskolan eller Röda skolan, nu riven), nuvarande adress Kilsgärdevägen 5. Innan dess hade de mindre Storvreta-barnen att gå den långa vägen till småskolan i Fullerö, de större barnen fick gå den ännu längre vägen (8 km) till folkskolan vid Ärentuna kyrka. Den gamla Storvretaskolan var en s.k. B2-skola, dvs den inrymde två klassrum, ett för småskolan med en lärarinna, ett för folkskolan med en folkskollärare. Ett foto av samtliga skolbarn med sina två lärare framför skolan, fig 122. Den nuvarande Storvretaskolan byggdes 1955. Det nya grundskolesystemet med lågstadium, mellanstadium och högstadium infördes 1962. Holger Fröjmark, som alltsedan höstterminen 1957 är lärare (numera tillsynslärare) i Storvreta, har gjort en omfattande, faktaspäckad utredning om skolorna i Storvreta med omnejd. Den kommer att finnas tillgänglig i hembygdsrummet i Storvretabiblioteket. Vi gör här ett utdrag ur denna utredning.
Äldre tiders skolgång
I Ärentuna församlings pålysningsböcker finner man att fr.o.m. annandag pingst 1817 upptogs kollekt i kyrkan på högtidernas annandagar till en "Scholefond eller lön för en framdeles blifwande Barnalärare". 1818 pålystes att skolgången begynt på tre ställen i socknen, bl.a. hos Kolms hustru vid Wreta där barnen "få lära sig först väl stafva och sedan läsa rent innan och utan i ABC-boken och Catechesen". Kyrkoherden fann till sin stora "bedröfvelse" ibland inget, ibland bara två barn i skolan trots att väl 50 barn fanns i skolåldern i socknen. Han frågade sig: "hvilketdera är bättre att vara Turk och hedning eller en sann Christen?"
Kyrkskolan i Ärentuna
Vid sockenstämma den 18/6 1842 beslutades att folkskola skulle inrättas, med skolsal i sockenstugan. Klockaren anställdes som lärare mot en lön av 10 tunnor spannmål, nödtorftig bostad i sockenstugan samt "kobete, planteringsland och vedbrand". Efter missväxt, storbrand och kolera stod slutligen ett skolhus färdigt invid kyrkan år 1860 med bättre lokaler och bostad för läraren. I skolan ordnades bespisning åt behövande skolbarn: "Ett mål middag, bestående av potatis och strömming, en halv kaka bröd och dessutom någon gång litet mjölk". 1873 fick socknen småskola. Nytt skolhus byggdes 1880 intill gamla skolhuset. Undervisning i slöjd och sömnad förekom. De båda skolhusen byggdes om 1932. År 1948 hade småskolan (klass 1 och 2) nio elever och folkskolan 27 elever. Skolan lades ner när Storvretaskolan byggdes 1955. Småskolan skänktes till hembygdsföreningen (bygdegårdsföreningen), folkskolan blev privatbostad.
Fullerö och Edshammars skolor
Som nämnts måste småskolebarnen i Storvreta gå till Fullerö skola fram till 1917. I Edshammar i Lena socken fanns också en småskola sedan 1901. En enklare bro ledde över Fyrisån, varför även skolbarn väster om ån kunde gå i denna skola. Skolan lades ned 1955.
Gamla Storvretaskolan eller Röda skolan
Skolan byggdes som nämnts 1917. Den byggdes om 1932. Utom lärosalarna fanns slöjdsal i källarvåningen och en mindre gymnastiksal i bottenvåningen. Både folkskolläraren med familj (Gustav Gåve) och småskollärarinnan med familj (Ester Pettersson med maken handlanden Oscar Pettersson och barnen) hade sina bostäder i skolan. (Ester Pettersson kom från motsvarande tjänst i Fullerö skola). Även efter det att nya Storvretaskolan byggts användes gamla skolan för skolverksamhet fram t.o.m. 1966 och även vid något tillfälle därefter. Röda skolan revs 1981.
Fig 122. Gamla Storvretaskolan vid Kilsgärdesvägen byggd 1917. Foto ungefär 1935. Skolan var en s.k. B2-skola, vilket innebar att folkskolans fyra klasser hade gemensam lärare och lärosal och småskolans två klasser gemensam lärare och lärosal. Lärare var Gustav Gåve och Ester Pettersson. Skolan revs 1981 för att ge plats åt förskolan Vreten vid Kilsgärdevägen.Elever övre raden från höger: Lars Gåve, Birger Berg, Göte Sundin, Sven Andersson, NN, Kerstin Jansson, Olle Persson, Signe Grandin (Olsson), Folke Pettersson, Vanja Blom, Gösta Möller, Elsa Eriksson, Ingrid Ernlund.Mellanraden: NN, Per Erik Hagman, Ejnar Almlöf, Rune Jansson, Rune Olsson, Bengt Olof Martinsson, NN, Nils Sandström, Håkan Pettersson.Nedre raden från vänster: Aina Lindholm, Majt Möller, Alice Lund(Estberg), Gudrun Albäck; Ingrid Berg, Karin Almlöf m.fl.
Storvretaskolan
År 1955 stod Storvretaskolan färdig med fem klassrum och kommunbibliotek (senare syslöjdsal), lärarrum, pentry och samlingssal som från 1962 blev bespisningssal. Träslöjdsal och kemisal i källarvåningen (fig 123.) 1966 byggdes lågstadielängan med sju klassrum, 1969 skedde ombyggnad av mellanstadiebyggnaden med ytterligare fyra klassrum samt läkarmottagning m.m.I en särskild byggnad inrymdes slöjdsalar, kök, matsal, gymnastiksal och nytt rum för kommunbiblioteket. En planerad simhall har ännu inte byggts. 1973 uppfördes en paviljong med två klassrum. 1984 tillkom ytterligare två klassrum av paviljongtyp.
Fig 123.Storvretaskolan byggd 1955. Foto Lars Åberg.
Ärentunaskolan
Mellanstadiebyggnaden vid ÄrentunaskoIan stod färdig 1976. Där fanns sju klassrum, slöjdsalar, personalrum, materialrum och ett s.k. mediatek. År 1977 kunde högstadiebyggnaderna tas i bruk. I huvudbyggnaden fanns 12 klassrum, specialsalar för slöjd, hemkunskap, bild, musik, teknik, fysik, kemi, biologi samt läkarmottagning och expeditioner. Kommun- och skolbibliotek var integrerade. Som separata byggnader uppfördes sporthall och fritidsgård. Den senare rymmer matsal med scen, kök, gillestuga, lokaler för musikskolan och för fritidsverksamhet.En stor katastrof inträffade tidigt på morgonen den 14/6 1986. Ärentunaskolans högstadiebyggnad totalförstördes i en brand av okänd orsak. Utom byggnaden förstördes i stort sett alla inventarier, handlingarna på expeditionen och bibliotekets böcker.
Fig 124. Ärentunaskolan, återuppförd 1987 och 1988 efter branden 1986. Foto Lars Åberg.
Ett intensivt arbete startade omedelbart av personal och skolförvaltning för att säkerställa skolstarten på hösten. Detta lyckades förvånansvärt väl. Ett antal baracker och en nedlagd konsumbutik kunde placeras ut och byggas om. Återuppbyggnaden av högstadieskolan påbörjades hösten 1987. Sommaren 1988 börjades en ombyggnad av skolans mellanstadiedel vilken skulle övertas av högstadiet. Under hösten 1988 började inflyttningen och från vårterminen 1989 kunde alla de nya fina och ändamålsenliga lokalerna tas i bruk. Den nya högstadieskolan har visat sig vara ett mycket väl fungerande och tilltalande byggnadskomplex såväl till exteriören som interiören, fig 124.
Lyckeboskolan
Lågstadieskolan i Lyckebo började fungera 1982 i hyrda lokaler i Lyckebokyrkans undervåning, fyra klassrum och matsal.1984 tillkom ytterligare två klassrum i närliggande radhus. Hösten 1986 kunde två nya klassrum och en fristående matsalsbyggnad tas i bruk och hösten 1987 ytterligare två klassrum i ännu en fristående byggnad.Skolan består nu av nio lågstadieklasser och en inskolningsavdelning. Från hösten 1988 hyr skolan tre klassrum i Lyckebokyrkan.
Pluggparadiset
Hösten 1988 togs den nya låg- och mellanstadieskolan vid Fullerövägen i bruk. Efter förslag från eleverna fick den namnet Pluggparadiset. Det blev en skola med nära nog paradisiska lokaler bestående av nio klassrum, slöjdsalar, gymnastiksal, matsal, skolbibliotek, musikrum och personalrum med särskilda arbetsplatser för lärarna. Vidare finns avdelningar för skolhälsovård och samlad skoldag m.m. Även skolgården är föredömligt uppdelad och har fått uppskattade och ändamålsenliga redskap. Foto, se fig 125.
Fig 125. Låg- och mellanstadieskolan Pluggparadiset, togs i bruk hösten 1988. Foto Lars Åberg.
Organisation
Från 1952 är skolverksamheten organiserad i rektorsområden. Rektorsområdet här omfattar hela kommundelen, en uppdelning är planerad. Rektor här är Margareta Forsberg. I rektorsområdet finns (år 1990) 73 klasser och 1551 elever.