William Lengertz (1891–1962) var författare och antikvariatsinnehavare. I sitt testamente förordnade han om en fond avsedd för två årliga kulturpriser, ett litteraturpris och ett konstpris. Fonden, numera en stiftelse, förvaltas av Skånes hembygdsförbund som också utser pristagare. Priserna har delats ut sedan 1967. Man kan inte ansöka om kulturpriserna utan en arbetsgrupp utsedd av Skånes hembygdsförbunds styrelse nominerar pristagare. Vilka som får priset beslutas av förbundets styrelse.

William Lengertz föddes i Linderöd, där en väg är uppkallad efter honom. Tidigt visade han intresse för hembygdsrörelsen och var bl.a. engagerad i Gärds härads hembygdsförening, bildad 1935. Hembygdsintresset har också kommit till uttryck i hans författarskap. Bland hans skrifter kan särskilt nämnas ”Min kulörta bok – skånska porträtt, händelser och minnen” (1940). William Lengertz drev antikvariat i tre skånska städer. Det i Lund bär ännu hans namn. Han var också boksamlare och donerade sin samling Skånelitteratur till det som nu kallas Skånesamlingen i Malmö stadsbibliotek. Hans egna böcker finns i Skånes hembygdsförbunds referensbibliotek.

Läs mer om William Lengertz i artiklarna "William Nilsson Lengertz – litteratör, bokhandlare, skriftställare, förlagsredaktör" och "En lovande yngling – William Lengertz ungdom" av Johan Brinck och Bengt Berglund respektive.

För mer information kontakta hembygdskonsulent Pia Sander eller kulturprisgruppen. 

Lengertz kulturpris i litteratur

Årets pris tilldelas Emma Severinsson och Helene Toresdotter för SKRÄDDAT för herrskap

Säg Svaneholm och de flesta lär tänka på enskifte och Rutger Macklean, den store jordbruksreformatorn. Desto roligare att det denna gång är helt andra domäner som beträds, nämligen dräkt och mode. Svaneholms museum har en förnämlig dräktsamling – denna bok koncentrerar sig helt på högreståndsplaggen, de flesta sparade av Mathilde Hallenborg, född 1834 och hennes döttrar Ebba von Horn, född 1857 och Eva Ehrensvärd, född 1864. Men här finns också dräkter skänkta från de omgivande godsen. Emma Severinssons utmärkta text ledsagar oss i tiden från 1700-tal och fram i det begynnande 1900-talet.

För kläder var en synnerligen viktig del i varje adelsdams liv, hon förväntades byta om fem gånger om dagen – och än fler om det vankades bal på kvällen, och det förekom som det verkar flera gånger i veckan. Och vem skulle inte vilja bära dessa ljuvliga klänningar? Helene Toresdotters bilder, tagna i naturligt ljus är bländande vackra! Och förresten, vilken karl skulle inte vilja ta på sig en guldbroderad uniform? Och Rutger Mackleans västar – nog skulle de klä såväl man som kvinna! Vi kan längtansfullt sukta över dessa plagg, men visst, uttrycket ”den som vill vara fin får lida pin” hade bäring; hårda korsetter och snörningar, otäcka järnliv till barnen, för att inte tala om arseniken i de så eftertraktade gröna klänningarna… Våra kroppar har det allt betydligt bättre idag.

Men hur var det möjligt att på Svaneholm, med lilla Skurup som närmaste by, hålla sig à la mode? Jo, närmaste modemetropol var Köpenhamn och nymodigheten järnväg hade förkortat avståndet dit högst avsevärt. Dessutom fanns det duktiga sömmerskor på närmre håll och då och då gjordes resor till Paris och London och så klart även till Stockholm. Garderoben fick kosta, den var ett viktigt, statusgivande kapital – men plaggen både ändrades och återanvändes – de var alls inga slit- och slängprodukter, sista anhalten var ofta ett lapptäcke, om än i glänsande siden. Att inte alla dessa fantastiska kläder ändade där är dock en sann lycka!

Lengertz litteraturpris 2023 ges till boken Skräddat för herrskap för att den på ett välskrivet och lustfyllt sätt berättar om kläder och mode, men också visar hur dräkten ger oss en djupare inblick i tiden och dess intrikata sociala normer och strukturer.

För Skånes Hembygdsförbunds kulturprisgrupp, mars 2023

Ingela Jacobsson

För Skånes Hembygdsförbunds kulturprisgrupp Ingela Jacobsson

Lengertz litteraturpris 1967–