Sveriges hembygdsförbunds krisinformation för medlemmar

På den här sidan kan Sveriges hembygdsförbunds medlemmar och föreningar ta del av information kring krisberedskap och skydd av kulturarv.

Aktuellt

SHF arbetar nationellt för hembygdsrörelsen och sedan 2023 har förbundet deltagit i flera möten med myndigheter för diskussioner om civilt försvar, krisberedskap och skyddet av kulturarvet.

Vi prioriterar frågor om skydd av kulturarv där vi ser att vi behöver ta ett särskilt nationellt ansvar för att ge vägledning till våra många föreningar.

Vi deltar i Riksantikvarieämbetets olika möten tillsammans med museer, arkiv och myndigheter där frågor om skydd och undanförsel diskuteras. Senaste möte var 30 januari.

Vi deltar också på möten med Länsstyrelsernas kulturmiljögrupp.

Som en landsbygdspräglad organisation är det naturligt att samarbeta med närstående organisationer som Bygdegårdarnas riksförbund, Studieförbundet Vuxenskolan, Hela Sverige ska leva med flera. Den 14 mars möts vi för ett rundabordssamtal hos Bygdegårdarna.

Om krisberedskap

De senaste åren har kriser av olika slag avlöst varandra i Sverige. Rysslands invasion av Ukraina utmanar våra värderingar och hotar vår säkerhet. Gängkriminalitet och cyberhot ökar spänningen. Långvariga och komplexa kriser förväntas öka, bland annat med anledning av klimatförändringar.

Budskapet från nationell nivå är att myndigheter, medborgare och civilsamhällets aktörer bör öka sin krismedvetenhet och på olika nivåer starta sin krisberedskapsplanering. Riksantikvarieämbetet med flera statliga institutioner manar med anledning av krig och kris till att man planerar för skydd och undanförsel av föremål med kulturhistoriskt värde.

Vad är en kris?

En kris definieras vanligtvis som en plötslig och allvarlig händelse eller situation som kräver omedelbara åtgärder och kan ha betydande negativa konsekvenser. Kriser kan hota säkerhet, hälsa eller välbefinnande för en individ, en organisation eller samhället som helhet. Krig är den yttersta formen av kris i ett samhälle.

Vad är krisberedskap?

Krisberedskap brukar definieras som förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris, förebygga, motstå och hantera krissituationer.

Olika typer av hot

Militära hot

Traditionella militära hot från andra stater som kan påverka Sveriges nationella säkerhet.
Terrorism och extremism med militära kopplingar.

Civila hot

Hot mot den inre säkerheten, inklusive terrorism, brottslighet och social oro.
Naturkatastrofer och andra civila nödsituationer, tex långvarigt elbortfall.

Digitala hot

Cyberattacker mot regeringens institutioner, företag och infrastruktur.
Informationsspionage och cyberkrigföring.

Ekonomiska hot

Ekonomiska påtryckningar och sanktioner från andra länder.
Ekonomisk brottslighet och korruption.

Miljörelaterade hot

Klimatförändringar och dess påverkan på miljön (t ex torka, stormar och nederbörd).
Miljökatastrofer och föroreningar.

Hybridhot

Kombination av militära, civila och digitala hot i syfte att destabilisera eller påverka Sverige på olika sätt.
Individer kan också utgöra hot genom brottslighet, radikalisering eller andra aktiviteter som kan påverka samhällets stabilitet och säkerhet. Att hantera och motverka dessa hot kräver samarbete på nationell och internationell nivå, samt adekvata säkerhetsåtgärder inom olika områden.

Generella principer vid krishantering

När det gäller krig och kris brukar man säga att förberedelse för krig ger även goda förutsättningar att kunna hantera andra civila kriser. Det här är särskilt viktigt i tider med osäkert säkerhetspolitiskt läge.

En annan viktig princip är att man på olika nivåer så långt som möjligt bör försöka upprätthålla normala samhällsfunktioner. Det är viktigt i rent praktisk mening men också för att bibehålla människors tillit till institutioner och samhället i stort. Det innebär att det offentliga kan behöva hjälp från civilsamhället, inte minst föreningslivet, och särskilt i ett inledande skede.

Bedömning

Hoten ser inte lika ut över landet och för alla verksamheter. Därför är det bra om föreningen bedömer vilka risker som är störst för den egna verksamheten och inom sitt område.

Det kan handla om…

...närhet till större transportvägar eller militära anläggningar, vilket kan öka riskerna vid en väpnad konflikt.
...närhet till militärstrategiskt viktiga områden, vilket också kan medföra människor på flykt.
...närhet till vatten som kan öka risken för översvämningar.
...långvarigt elbortfall som kan göra att arkiv och samlingar påverkas.
...extra värdefulla miljöer som kan ge anledning till extra brandskydd.

Gör en beredskapsplan

Det är viktigt att föreningen vidtar åtgärder innan krisen inträffar. I en beredskapsplan kan föreningen beskriva hur kriser ska förebyggas och hanteras för att minimera skador.

Förebyggande åtgärder

Ett långvarigt elbortfall kan till exempel medföra fuktskador på samlingarna och långa torkperioder kan medföra brandrisk. Förebyggande åtgärder kan vara att installera ett reservkraftverk för drift av värme, vatten eller att satsa på systematiskt brandskydd med brandvarnare, brandsläckare, utrymningsvägar och att göra utrymningsövningar.

Skydd av kulturarvet

Hembygdsrörelsen har ett stort fastighetsinnehav med en mängd byggnader. Somliga lämpar sig väl som samlingslokaler, andra är relativt enkla och ursprungliga. Vare sig man äger, hyr eller förvaltar byggnader behöver de skyddas, detsamma gäller föreningens samlingar och arkiv.

Värdering och undanförsel

Göra en värdering och prioritera vad som är mest skyddsvärt. Använd gärna Sveriges hembygdsförbunds handledning Ta hand om föremålen – länk. Tänk på att det som har störst värde som kulturarv är det som är helt unikt för er förening och hembygd och som inte återfinns i andra samlingar eller arkiv. En del samlingar och arkiv är extra värdefulla och måste kanske skyddas eller föras undan i händelse av kris eller krig. Var dessa objekt finns och hur undanförseln ska gå till behöver beskrivas i beredskapsplanen. Vänd er gärna till ert regionala museum om ni behöver hjälp med värdering.

Arkiv

Till skillnad från samlingar och föremål är arkiven oftast helt unika och därmed oersättliga om det skadas eller förstörs i samband med en krissituation. När det gäller arkiv kan det vara en god idé att lämna in till en arkivinstitution som ett folkrörelsearkiv där materialet förvaras under rätt förhållanden och kan bevaras länge.

Digitalisering

Att digitalisera materialet bidrar till att informationen bevaras om samlingar och arkivmaterial förstörs.

Kontaktuppgifter

En beredskapsplan bör även innehålla uppgifter om föreningens kontaktpersoner, kontaktuppgifter till försäkringsbolag och andra viktiga aktörer.

Utvärdering

Den bör också beskriva hur krisen och krisarbetet ska utvärderas för att dra lärdomar av hanteringen.

Hembygdsförsäkring och skadeförebyggande arbete

Att löpande arbeta skadeförebyggande ger också en bättre krisberedskap. Ta hjälp av Hembygdsförsäkringen (länk) för att få råd och tips på bidrag och rabatter.

Läs mer:

Svenska kyrkan ”Kyrkliga kulturminnen i beredskap”

www.svenskakyrkan.se/kyrkliga-kulturminnen

Skriften ”Hotet mot kulturarvet” FOI (pdf) LÄNK

www.foi.se/rapporter/rapportsammanfattning.html?reportNo=FOI-R--5490--SE

Märkning av kulturarv (Blue shield)

www.raa.se/tag/blue-shield/

https://theblueshield.org/ (engelska)

Ta hand om föremålen (handledning och filmer)

www.hembygd.se/samlingsforvaltning

Hembygdsförsäkringen

www.hembygd.se/forsakring (Skadeförebyggande arbete)

www.sakerforeningsgard.se (Säker föreningsgård)

Föreningen som resurs vid kriser

Förutom att öka medvetenheten om hoten mot föreningens verksamhet och kulturhistoriska värden, kan föreningen också vara en viktig resurs för samhället i händelse av kris.

Viktiga kunskaper

Många medlemsföreningar besitter gedigna kunskaper om äldre tiders bruk som kan utgöra en resurs under en krissituation.

Det kan handla om…

Hållbar livsmedelsförsörjning, exempelvis odling med äldre energisnåla metoder, konservering av mat och förvaring i jordkällare.
Ökad självhushållning och närproduktion.
Metoder för livsförlängande underhåll av föremål och byggnader.

Dessa kunskaper är inte bara viktiga både under kris utan också som en del av en långsiktig omställning av samhället på grund av klimatförändringarna.

Frivilliga som vill hjälpa till

Civilsamhället har en viktig roll vid kriser, inte minst inledningsvis, innan myndigheterna kommit fram och kan ta över huvudansvaret. Medlemsföreningar har vid ett flertal tillfällen hjälpt till, exempelvis när större bränder härjat på flera platser i landet men också under flyktingmottagande.

Trygghetspunkter

Ett samarbete kan också betyda att man går ett steg längre genom att föreningen tar på sig ett ansvarsuppdrag. Då är det viktigt att det finns avtal som tydliggör ansvar, skyldigheter, eventuell ersättning samt försäkring. En form av ansvar handlar om att föreningen kan utgöra en så kallad trygghetspunkt i händelse av kris. Det innebär att man åtar sig att erbjuda en plats där människor kan samlas för skydd, information och stöd. Syftet är att skapa en central punkt där resurser och stöd kan koordineras effektivt för att hjälpa människor.

En trygghetspunkt kan möta människors behov av skydd, trygghet, vila och mat. En förening kan också en s k nod eller knutpunkt för spridning av information, vilket är särskilt viktigt i tider av kris. Man kan också erbjuda aktiviteter av olika slag. Trygghetspunkten bör vara en del av kommunens krisberedskapsarbete och ingå i ett sammanhängande system av trygghetspunkter i en kommun.

Hur kan just din förening vara en resurs?

Funderar på hur din förening kan vara en resurs i händelse av kris. Vad kan föreningen bidra med? Har ni något som skulle passa särskilt bra, exempelvis lokaler dit människor kan komma, eller aktiviteter som utsatta människor kan delta i? Har era medlemmar särskilda kompetenser som kan behövas vid en kris?

Samverkan och samordning

Ta gärna kontakt andra aktörer på orten, föreningar, hemvärnet, med flera, för att skapa nätverk. Det är alltid bra att få information och lära känna andra i sitt område, inte minst som en del av föreningens förberedelsearbete.

Börja med att kontakta kommunen, som har ett befolkningsansvar och ett ansvar att engagera civilsamhället inom ramen för ett strukturerat krisberedskapsarbete. Kommunen har också ansvar för att bedöma risker och hot. I rollen ligger också att kommunicera med medborgarna, säkerställa att det finns tillräckliga resurser och att samverkan sker med andra aktörer i lokalsamhället.

Fundera på vilka styrkor och svagheter som finns i just er kommun och undersök vad er förening kan bidra med. Gör gärna ett schema för hur ni ska arbeta vidare. Vänta inte på att kommunen ska kontakta er. Ta gärna initiativ för att stödja kommunens arbete med krisberedskap.

Att hantera påverkanskampanjer

Påverkanskampanjer har ökat de senaste åren, bland annat på grund av det osäkra säkerhetspolitiska läget. Det handlar om strategiska försök att påverka opinionen eller beslut genom desinformation, propaganda eller manipulativa metoder.

En förening kan hantera den här typen av hot genom att främja öppenhet och faktabaserad information, samt utbilda medlemmar i att vara källkritiska. Genom att stärka medlemsengagemanget och bygga starka relationer i lokalsamhället kan föreningen skapa en motståndskraftig gemenskap som är mindre sårbar för påverkanskampanjer.

Håll er uppdaterade

Det gäller att ha koll på sin omvärld och hålla sig uppdaterad. Det finns en mängd nyttig information från bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Det kan också vara bra att ta kontakt med kommunen, länsstyrelsen och olika aktörer i det lokala föreningslivet, exempelvis föreningar. Hur ser samarbetet ut vid en kris, regionalt och lokalt, hos just er? Finns det områden som ni kan samverka kring?

Sammanfattning:

Bedöm vilka hot som gäller just ert område?
Vilken beredskap har föreningen idag?
Hur kan föreningens skydda föremål och byggnader med kulturhistoriskt värde?
Vad kan föreningen bidra med i händelse av en samhällskris?
Ta kontakt med kommunen, föreningar och övriga civilsamhället för samordning.Ta del av myndigheters och andra aktörers information.