Hembygdsrörelsen - en resurs för skolan


Hembygdsrörelsen har en lång erfarenhet av samverkan med skolan. Med engagemang och kunskap levandegör hembygdsföreningar ortens historia genom berättelser om platser, händelser och levnadsöden. Många föreningar har lokala arkiv och hembygds­gårdar med spännande kulturmiljöer som kan berika skolans undervisning i alla årskurser.  Eleverna får prova på livet förr, söka i arkiv, slöjda och mycket mer.


Lång erfarenhet av skolsamverkan 

Hembygdsrörelsen har samarbetat med skolan i hundra år. Rörelsen uppstod ur en vilja att bevara de lokala samhällenas livskraft och identitet under en tid av snabb industrialisering och urbanisering. Det handlade om bygdens historia men också om dess nutid och framtid. Då var förstås skolan viktig. Många hembygdsföreningar grundades av lärare och entusiastiska elever som läste hembygdskunskap, som då var ett eget skolämne. Det handlade om platsens särart, historia, traditioner och hantverk, men också om landskap, miljö, demokrati och samhället i stort.

Idag är hembygdskunskap inte ett eget ämne men ingår på andra sätt i läroplanerna. Ett exempel är Att leva i närområdet som är ett centralt innehåll i årskurs 1–3. Här ingår bland annat hemortens historia. Eleverna får bland annat undersöka vad lokala platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

Under årens lopp har många hembygdsföreningar och regionala hembygdsförbund tagit fram material för skolsamverkan. Det är bland annat skrifter, rapporter, lärarhandledningar och appar. Hembygdsföreningar samarbetar också med museer och andra organisationer kring aktiviteter för skolan.

Engagemang och lokalkännedom

Enligt läroplanen är ett av skolans mål att varje elev [...] har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- ochkulturliv [...]. Dessutom ska all undervisning innehålla ett övergripande historiskt perspektiv, så att eleverna kan [...] utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden [...].

Tidigare var lärare ofta från orten och kände väl till den lokala historien och landskapet. Idag kommer många lärare från en helt annan del av Sverige, eller från ett annat land. Den höga arbetsbördan och andra faktorer gör att de får prioritera hårt i planeringen av undervisningen. Samtidigt ska alla som arbetar i skolan [...] verka för att utveckla kontakter med kultur-, arbets- och föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärandemiljö [...]. En hembygdsförening kan här vara en viktig resurs för skolan på flera sätt.

En hembygdsförening som besöker skolan kan berätta mycket om ortens historia men också om egna erfarenheter. Skolklasser som besöker hembygdsgårdar kan få uppleva och prova på ”livet förr” som att elda i vedspis och steka sill. Några får möjlighet att odla och skörda i en trädgård. Andra får söka information i föreningens arkiv.

De som gör rundvandringar med elever i närområdet bidrar till ett centralt innehåll för årskurs 1–3: Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

Många hembygdsföreningar kan berätta om och visa en stor del av skolans egen historia utifrån samlingar av skolföremål, arkivmaterial eller hela skolmuseer. Där kan dagens elever uppleva hur det var att gå i skolan förr och samtala kring skillnader och likheter i skolan då och nu. Även svårare frågor kan tas upp som ­särbehandling och aga.

För många barn är praktiska övningar på en hembygdsgård eller under en landskapsvandring en bra form av inlärning. Men kanske är det allra viktigaste med samarbetet att eleverna får möta engagerade vuxna från orten som vill dela med sig av kunskaper och erfarenheter.

Föreningsliv och demokrati

Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Hembygdsföreningens vardagliga arbete bygger på demokratiska principer så som förtroendeval och att alla får komma till tals. Många hembygdsföreningar är också delaktiga i samhällets demokratiska processer, till exempel som remissinstanser för fysisk planering. Så i möte med en hembygdsförening kan eleverna få insikter i praktisk förenings­demokrati.

Ett tema att ta upp med eleverna är också hembygdsrörelsen som en av Sveriges folkrörelser. Deras framväxt vid förra sekelskiftet innebar bland mycket annat att stora delar av befolkningen organiserade sig och lärde sig praktiskt, demokratisikt föreningsarbete långt före rösträttens införande.

Välkomna nyinflyttade

Nyinflyttade personer kan tycka att det är extra givande att möta sin lokala hembygds­förening. Dels ger det ett socialt nätverk och dels lär man sig mer om platsen där man bor. Det gäller inte minst nyinflyttade barn. De som kommer från andra länder kan också behöva tillfällen att lära sig mer svenska. Här kan en hembygdsförening spela en viktig roll genom att vara välkomnande, berätta om ortens historia och olika samhälls­funktioner, kulturliv och lokala ”smultron­ställen”. Föreningen kan också vara ett extra stöd för dem som håller på att lära sig svenska. Med nyinflyttade personer kommer nya kunskaper, perspektiv och erfarenheter som en hembygdsförening kan ta tillvara. 

Texten är hämtad från SHF:s skrift om samverkan mellan skolan och hembygdsföreningar, Hembygdens barn och skola. Här kan du ladda ner artiken som pdf. Du kan också beställa hela skriften i SHF:s webbutik.

Image

Ändrad av: Olov Norin (2020-12-18 10:16:17) Kontakta föreningen
Skapad av: Olov Norin (2018-05-22 15:31:05) Kontakta föreningen