T- encyclopedia agaria


ImageTaborg - Borgruin (Raä 215) vid Strömsjöns norra strand innanför Skeppsdal. Under sin glans dagar låg Taborg strategiskt på en holme i den långa havsviken, farleden upp mot Annarby. Man kan idag urskilja en källargrund och minst fyra husgrunder varav en mäter 22x9 meter. Källargrunden är kvadratisk med drygt metertjocka murar, det rör sig troligen om ett kärntorn 10x10 meter likt det som finns på Rydboholms slott. Taborgs ursprung och historia är i stora delar ett okänt och outforskat kapitel. Taborg var en sätesgård som ’försvann’ på medeltiden och finns inte bevarad i några skriftliga källor. ”Ta-” betyder våt, sumpig mark. 

 

ImageTaxi - I Åkersberga har genom åren funnits ett antal taxibolag och -stationer. Martin Gustavsson startade 1920 ett åkeri med bilar. Under 1920-talet tillkom också handlaren Nyström, vars rörelse i början av 1930-talet övertogs av Ragnar Jansson. Denne drev verksamheten fram till 1951, då han övergick till lastbilsåkeri under några år för att därefter återkomma som taxiägare. En tredje taxiägare var Emil Eriksson som hade tre bilar i trafik fram till 1948, då Gösta Ytterfelt från Norrtälje övertog och drev åkeriet under fem år. Martin Gustavssons broder Gunnar anskaffade även lastbilar för beställningstrafik vid sidan om taxirörelsen. Efter hans död 1946 övertogs hans taxirörelse av brorsonen Sture Gustavsson. Den 1 juni 1956 skedde en sammanslagning av samtliga taxibolag i Åkersberga. Man bildade Åkersberga Taxi med station vid Stationsplan och skaffade en gemensam telefonväxel för att effektivisera arbetet. 1987 bildades Taxi Åkersberga Service AB med station i f. d. Lithanders sliperi vid Västra Banvägen/Österskärsvägen. Idag gäller fri etablering inom taxirörelsen.

Tegelbruk - Tegel har sedan långt tillbaka i tiden varit ett viktigt byggnadsmaterial. Det var därför vanligt att man vid större gårdar brände tegel i lokala brännugnar. Sådana gårdstegelbruk fanns länge bl. a. vid Smedby, Margretelund och Tuna.  Vid mitten av 1700-talet anlade köpmannen Hans Lenman skärgårdens största tegelbruk på Ålö. Där sysselsattes 1762 tjugotvå tegelarbetare. 

ImageTeje, Tora, 1893-1970. Skådespelare, engagerad vid Dramaten och Svenska teatern. Teje var en av svensk teaters mest framstående skådespelare, främst inom den tragiska genren. Gift med hovfotografen Herman Sylwander och under långa tider bosatt på Herrhaga gård. Begravd på Roslags-Kulla kyrkogård.

 

 

 

Telecall - Företag i elektronik- och TV-branschen. Startat 1973 av Hans Westin i lokaler på Centralvägen 7. Flyttade i april 1976 till lokaler i nyöppnade Skutan och 2009 till större lokaler i det nya köpcentrumet på Rallarvägen. Bytte namn till ONOFF 1976.

ImageTelefonstationer - Sadelmakare Johannes Pierre köpte 1883 en tomt i Åkersberg på vilken sedan byggdes en telefonstation av baron Åkerhielm på Margretelund. Tomtpriset var 80:- kronor. Telefonstationen sköttes av Pierre fram till hans död 1910, varefter hustrun Amanda övertog ansvaret. Vid hennes död 1934 föll ansvaret på dottern Agnes, gift Lindblad, som i sin tur överlät sysslan till sin dotter Sonja, gift Bergström. Telefonstationen var i bruk till den 31 mars 1951.  Fram till 1893 var telefonstationen inrymd i slussvaktarbostaden vid Åkersbro.

 

Thoma, Anna Sofia, 1871-1941. Född Andersson i Järsättra, Österåker. Föreståndare för fattighuset i Stenhagen åren 1912-1913.

ImageThun, Fritiof, 1887–1970. Född på Tunanäs, Österskär, som son till en indelt dragon. Arbetade på tegelbruket. Tidigt politiskt och fackligt aktiv. Verksam inom ABF och nykterhetsrörelsen. Invald i styrelsen av Åkersberga arbetarkommun vid starten 1910. Arbetade som stationskarl vid Roslagsbanan, blev senare föreståndare för poststationen i Åkersberga. 1920 satt Thun i både kommunalfullmäktige och landstinget och blev senare riksdagsman. Thun var ordförande i kommunalnämnden 1928-1962, fattigvårdsnämnden, hälsovårdsnämnden och skolstyrelsen. Byggde upp Åkersberga från ett litet stationssamhälle till en modern förort. Lämnade politiken på 1960-talet. Har utgivit ”Minnen”.

Image’Thunska huset’ - Kommunalpolitikern Frithiof Thun lät på 1930-talet bygga en villa i anslutning till  den begynnande centrumbebyggelsen vid Åkersberga station. I huset inrymdes förutom Thuns privata bostad också post-, bank- och kommunalexpedition.

 

 

 

 

Image”Tian”, flerfamiljshus med adress Roslagsvägen 10. Huset inrymde, förutom bostäder, ett antal affärslokaler, bl. a. tandläkare Tore Zetterqvists mottagning och Åkersberga Elektriska AB.

 

 

 

 

 

Tilas, Samuel Olof, 1744-1772. Författare och poet. Barnbarn till Samuel Åkerhielm på Margretelund. Tilas skrev bl.a. ”Öster-Åkers Sokns minne”.

Timrarö, ö belägen väster om Södra Ljusterös nordvästspets, hade på 1600- och 1700-talen en sjökrog och var känd för sitt fina sötvatten. Ön hade till 1935 en liten befolkning som livnärde sig på fiske och jordbruk. Efter 1935 utarrenderades gården. De sista helårsboende flyttade till fastlandet i början av 1950-talet.

ImageTiondeladan, byggnad uppförd 1794 strax norr om Österåkers kyrka. Användes som sockenmagasin och flyttad till sin nuvarande plats väster om kyrkan.

 

 

 

 

”Tittin” - Kafé i Österskär, beläget strax ovanför järnvägsstationen.

Tiundaland, ett av de fyra folklanden i vår del av Sverige. Området omfattade den centrala och norra delen av det nuvarande Uppland.

Toftesta holme i Garns socken, Vallentuna kommun. Lämningar efter en borg; ruinkulle, vallgrav, en platå med grunder (Raä 67:1). Sannolikt var detta en omlastningsplats i Långhundraleden. Stora skepp kom troligen inte längre än till denna plats.

Image”Tolvan” -Åkersbergas första moderna flerfamiljshus, Roslagsvägen 12. Huset byggdes 1938 av ingenjör Ivar Hahne och omfattade sex lägenheter med vattentoaletter och tillgång till badrum i källaren.

 

 

 

Torp, en enkel jordbruksenhet belägen på ägorna till en gård. Torpet brukades av en torparfamilj, som fick utnyttja bostad och odlingsmark mot att dagsverken utfördes åt markägaren.

ImageTreVehallen - Affärslokal vid ”Odenplan” i Åkerstorp startad av familjen Jansson 1964. Nuvarande ägare Stefan Arnkvist.

 

 

 

 

 

 

 

ImageTråsättra gård revs på 1970-talet då Tråsättraskolan byggdes på gårdens plats. Omnämns första gången i skrift år 1392 som Trothasetrum. Siste ägaren var Otto Jansson, som fått ge namn åt ”Otto Bondes väg” i området. 

 

 

 

 

 

ImageTråsättraskolan  byggd 1979.

 

 

 

 

 

 

Trälhavet, en fjärd som från Östersjön tränger in i Svealand och utgör gräns mellan Österåkers och Vaxholms kommuner. I Trälhavet möts Furusundsleden och Sandhamnsleden, de två  största farlederna för tyngre tonnage i Stockholms skärgård. Härledningen av namnet ’Trälhavet’ har vållat viss diskussion. En teori, framförd av Henning Loggert, är att ’havet’ helt enkelt är en förvrängning av det namn, som står på en karta från 1640,’Trällhaffwen’ och alltså skall tolkas som ’trälhamn’, en plats för leverans och försäljning av trälar. Var denna hamn i så fall har legat är nästa problem att lösa: Gottsundaborgen?   Järrö, innanför de små öar strax öster om Margretelunds reningsverk, som finns utritade på den gamla kartan?

Trälhavets båtklubb TBK, bildades 1958 på iniativ av Lennart Neckman för att ”ta hand om” kommunens fritidsbåtar. Föreningen har idag drygt 1700 medlemmar och är därmed en av landets största båtklubbar.

Träskmossen, mosse belägen mitt i skogen i ett skogigt och bergigt område söder om Täljö. Mossen är intressant tack vare sin egenartade vegetation med flera sällsynta växter.

Tuna betecknar samlingsplats eller borg där ledungsmännen samlades. Alla namn på –tuna ligger vid gamla farleder. ’Tuna’-namnen dyker upp i svenska språket under folkvandringstid.  

Tuna anhalt, ursprungligen Tuna grusgrop. ”Vid nuvarande Tuna Gård låg ett grustag, som ägdes av järnvägsbolaget. Byggmaterial hämtades härifrån och Åkers Grusgrop lastageplats öppnades 1905”.Tunaborgen (Raä 53:1) se Biskopstuna

Tunafjärden se Tunaviken.

ImageTuna gård - Hela nuvarande Österskär är byggt på det som var Tuna gårds mark. Gustav Vasa behöll borgen som kungsgård fram till 1527 medan gården gavs som förläning till kungens rådgivare Georg Norman och år 1561 av Erik XIV till Claude Collart.  Det nuvarande huset byggdes 1662-1664 på den plats där den medeltida gården Tuna låg. Ägare till Tuna var då fältmarskalken Gustaf Banér som tvingades återlämna gården till kronan i samband med Karl XI:s reduktion. Under indelningsverket utgjorde Tuna tre rusthåll. Under de ryska härjningarna i Roslagen 1719 förlades den svenska generalstaben till Tuna. Bland sentida ägare märks 1900 Abel Bergman, 1914 generalkonsul Erik Waldemar Wallin, 1919 John (Johan) Hellman, Stig Järrel och Bo Parnevik.

ImageTuna handel - Affär vid Tuna anhalt, drevs som en annexaffär av familjen Jansson. ”Man handlade matvaror i bröderna Janssons affär vid Tuna station. Tuna handel kallades den, och hade som närmaste granne ett café som också sålde godis. Världens godaste kaffebröd hade fru Enkvists bageri, som låg mitt emot Tuna handel… Tänk när Tuna handel fick in riktiga Corn Flakes och bananer år 1945 – vilken fest det var.”

 

 

ImageTunanäs - Dragontorp nr 7, Tuna rusthåll. Är en av de äldsta bevarade byggnaderna på Österskär. Här bodde dragonen Robert Thun, fader till politikern Frithiof Thun. På 1950-talet bodde här skådespelaren Jarl Kulle; under hans tid döptes torpet om till Kullenäs.

 

 

 

Tunaviken, vik av Trälhavet, begränsas i väster av Näshalvön och i öster av Österskär.

Tunbo kvarn omnämnd i arkivmaterial från 1500-talet och fram till 1886. Kvarnen har sannolikt tillhört Tuna gård. Malms kvarn.

Tunggrind - Timmerstuga belägen vid landsvägen på gränsen mellan Hacksta och Smedby invid nuvarande Hackstaspåret, sannolikt byggd omkring år 1800. I anslutning till stugan sattes en stor, sannolikt tung, grind upp över vägen. Stugan skänktes till ÖHF men förfallet hade då tillåtits att gå så långt att torpet måste rivas.

”Tuppen” - Smeknamn på S/S Åkers Kanal. Namnet lär ha uppkommit på grund av att fartygets ångvissla väckte traktens befolkning tidigt på morgonen.

Täljö, kommundel inom Österåkers kommun med 338 invånare år 2005. Namnet förekommer i skrift första gången år 1492 som Tälia.

Täljöviken, den inre delen av Svinningeviken i västligaste delen av Trälhavet. Täljöviken utgjorde inloppet till Långhundraledens tidigaste infart. Vid arkeologiska undersökningar i början av 2000-talet har man påträffat ett antal pålspärrar i Täljövikens innersta del.  


 

A     B     C        E      F     G     H     I         K     L          N     O     P     Q     R

S      T     U     V, W     X, Y, Z     Å      Ä      Ö

Editerad av: Lars Valentin (2019-03-26 08:18:53)