Hamndrömmen slocknade

                                          

    OBS!! Alla ritningarna på denna sidan kan ni klicka på för att få dom större. (Detta gäller givetvis även alla bilder.)                   Bild: Riksarkivet

1908 presenterade Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sitt förslag till fiskehamn vid Skomakarehamnen. Där fanns en naturlig hamn, flitigt använd av Stafsingefiskarna för att ankra sina båtar i skydd. Inseglingen skedde på södra sidan av skäret Stuten, som sedan1895 hade en fotogeneldad ledfyr.

Innanför Stuten låg tre större synliga rev, från söder räknat Sandstens-, Flå- och Skomakarerevet. Större stenar runt om var namngivna riktmärken, som Soen, Galten och Sadeln eller Klabbakstenen och Ovädersstenen. Båtarna låg för ankar norr om Sandstensrevet där djupet var upp till fyra meter. Från ankringsplatsen var det omkring 300 meter in till land, så i snipor togs fiskare, fångst och utrustning in i kauserna. Det var tidskrävande och riskfyllt och när fisket ökade i omfattning vid sekelskiftet växte också drömmen om en egen Stafsinge fiskehamn.

Den statliga fiskehamnskommissionen besökte Skomakarehamnen 1906, och tog intryck av det omfattande fisket på platsen. Den beslutade att staten skulle utreda hamnförutsättningarna.

I förslaget fanns hamnbassängen innanför två långa stenpirarmar. Den södra var en vågbrytare som landade nedanför Livräddningsstationens båthus. Den andra piren, omkring 200 meter norrut hade en upp till omkring 100 meter lång och upp till tio meter bred kaj, där båtarna skulle lägga till. Att bygga allt skulle kosta drygt 260 000 kronor.

Det dröjde fyra år innan hoppet om en hamn släcktes. 1912 beviljade riksdagen pengar för upprustning av den då mycket förfallna hamnen i Glommen, och det blev dödsstöten för Stafsingefiskarnas hopp om en egen hamn. När utvecklingen gjorde båtar och utrustning större och mer avancerad flyttade de sina båtar till Falkenbergs hamn.

 

      Inga kajer, bara kauser i Skomakarehamnen. De tre stenarna en bit ut i vattnet på bilden (klicka!) 
      hade fiskarna för länge sedan döpt till Son (Soen), Sadeln och Galten (klicka ritning).

     Här skulle en pirarm gått ut till, och igenom, Standstensrevet (till höger om livbojen) enligt hamnförslaget. 
     Till vänster om livbojen: Stuten, det tidlösa riktmärket för Skomakarehamnen.

Här ser du ytterligare några ritningar på den tilltänkta hamnen. Klicka så blir dom större.