Föreningen bildades den 15 mars 1928. Medlemsantalet var vid starten 108. Styrelsen skulle bestå av fem ledamöter från Mariannelund och fem från Hässleby. Följande ledamöter valdes:

För Mariannelund: Komminister K. B. Jennes, Godsägare Ernst Johnsson, Murarmästare Valfrid Ledung, Magister Tyko Wifors, Bankdirektör Albert Petersson samt till suppleanter Linnèa Johansson och Rektor Gottfrid Gustavsson.

För Hässleby: Frans Larsson (Värekulla), Algot Karlsson (Hult), Axel Nilsson (Hornsved), August Andersson (Sammekulla), A. Sandell (Slättna) samt till suppleant Einar Johansson (Fågelvik).

Hembygdsgården anlades på av Domänverket upplåten mark om 4600 kvm mot en årlig avgift av 25 kronor. Det redan befintliga Sockenmagasinet skänktes till hembygdsföreningen av Hässleby sockenmäns magasinskassa.

Föreningen hade 2023, 134 medlemmar, 6 hedersmedlemmar och 2 medlemmar under 20 år.

Föreningen äger numera Hembygdsgården som innefattar en yta på 13.000 kvm. På området finns idag nio byggnader samt en överbyggnad för ”Röja-Lättmaskinen”. Första stugan som flyttades till hembygdsgården var Tutestugan, skänkt av godsägare Ernst Johnsson 1928. Alla byggnader på området, förutom portlidret, är från Hässleby socken eller Mariannelund. Den sist flyttade byggnaden är stall och ladugård från Mariannelunds Gård, 1992-1994.

Ulfvedals kvarn, har skänkts till hembygsföreningen den är från tidigt 1900-tal och den enda bevarade kvarnen i Hässleby socken. Föreningen restaurerade kvarnen på 1980-talet och den finns kvar på sin ursprungliga plats någon kilometer utanför Mariannelund (mot Hultsfred).

Mariannelund Gjuteri och Mekaniska verkstad, i folkmun kallad ”Julles”, köptes under hösten 2002. Byggnaderna är K-märkta och maskiner och inventarier skall bevaras. Därmed har Mariannelund fått ett industrimuseum.

Det finns ett omfattande bild- och dokumentarkiv över vår bygds historia. Bildarkivet omfattar glasplåtar och foton från slutet av 1890-talen och framåt. 1998 fotograferades alla befintliga byggnader i Mariannelund och Hässleby socken och finns i album i Klocketorpet på hembygdsgården. Föreningen har givit ut två böcker och två häften om tätorten och landsbygden. Föreningen har fått datautrustning av Eksjö kommun för att bättre kunna bevara bilder och dokument för framtiden.

Föreningen vill bevara och vårda historiska minnes- och naturminnesmärken, bevara och vårda hembygdsgården och dess samlingar, utforska hembygden och dess historia, vill söka bibehålla det livsdugliga i äldre kultur genom att uppmuntra till hemslöjd, hantverk och gamla högtidsbruk mm samt bidra till bygdens förskönande. Föreningen arbetar alltjämt efter de ursprungliga stadgarnas första paragraf att ”hos befolkningen väcka kärlek till hembygden och dess historiska minnen samt främja bygdens anda, nutida och framtida utveckling på fäderneärvd grund”.

Allt grundas på frivilligt arbete och frivilliga insatser. Genom att anordna fester och andra arrangemang samt ta ut en årsavgift på 150 kronor (2023) kan vi få verksamheten att gå runt.

Föreningen är ansluten till Eksjö kommuns Hembygdsråd, Jönköpings läns Hembygdsförbund och Sveriges Hembygdsförbund.