Köla hembygdsgård
Hembygdsgården är Köla pastorats f.d. arrendatorbostad från 1946 som i början av 2000-talet skänktes till Hembygdsföreningen Köla Stämma. Byggnaden renoverades genom ett Leaderprojekt och invigdes 2006.

I dag inrymmer hembygdsgården ett modernt kök och serveringsytor både inomhus och ute på verandan, vilken även har en inglasad del med vacker utsikt över bygden. På övervåningen har medlemmarna i Vävstugan sina utrymmen och där hörs ofta dunket från ett flertal vävstolar. 

I vårt arkiv finns bl.a. Carl Johan Love Almqvist samlade verk som genom ett samarbetsavtal med Svenska Vitterhetsförbundet lagerhålls och distribueras av Hembygdsföreningen Köla Stämmas Almqvistkommité.
Köla är socknen, Köl(e)n är gården som med tiden blev socknens prästgård.1379 är året då man med säkerhet, genom forskning, kunnat fastställa att det funnts fast bebyggelse i Köla. Benämningen Kyöl dyker då upp i skrift för första gången. Klart belägg för sockennamnet har vi inte förrän 1554 och då som Kyöla. Men hur länge socknen varit bebodd förblir höljt i dunkel. Att det bodde människor här på 500-talet finns det dock belägg för. I en skattelängd från år 1502 i Köpenhamns riksarkiv, och i Jordeboken från 1540 är Kööla socken upptagen. Präststenen invid Köla kyrka börjar med en präst som heter Byrger år 1469 men dopfunten i kyrkan är daterad till 1200-talet så att det funnits okända präster före denne Byrger är nog klarlagt, men allt därföre är okänt. Liksom när de första människorna bosatte sig i Köla. I en grå forntid kan vi tänka oss att människor färdades utefter sjöleden genom obygden, och fångstmän genomströvade skogarna utan någon tanke på bosättning i egentlig mening.

Uti Kölas sköna nejder skimrar sagans gyllne slott Rika minnen, forna fejdervid den strand och lund vi gått Du mig helt har tagit fången fast jag flytt från dig ibland Du är längtan, du är sången vackra Köla du är mitt land