Smé-Jerker hos Modins i Knivsta - en konsthantverkare - Sme-jerkers väg
Smé-Jerk berättar►
Det var en 81-årig proper herre. Han tycktes kunna vara vem som helst; ingenjör, professor men just nu en pedantisk egen hemhjälpare. Vi förrådde inte att det han sade kanske skulle komma i tryck. Därför blev minnena och upplevelserna spontant berättade. Läs gärna hans berättelse.
Magazinet 1971
Kvarteret Segerdal - Berättelser och bilder från 1900-talet
Till minne av kvarteret Segerdal►
Kvarteret Segerdal, centrumkvarteret i Knivsta, jämnades till stora delar med marken 1992.
Läs Inga-Lena Hellbergs SEGERDALSTOMTEN IN MEMORIAM från 1992.
Magazinet 1992
En handelsgårds historia►
1990 återger Per Thunström Martin Felldins berättelse om Felldins diversehandel i något förkortat skick i Magazinet. Den äldre kvarvarande "handelsboden" i Knivsta försvinner för att ge plats åt centrumbebyggelsen.
Magazinet 1990
Hotell Segerdal►
Hotell Segerdal stod det med guldbokstäver på en stor svart skylt, som var uppsatt vid den höga granhäck som omgärdade Segerdal, vid nuvarande Centralvägen (mitt emot stationen).
Magazinet 1990
Uplandsbankens första lokaler, inrymda i bröderna Modins fastighet►
Foto från år 1913
Magazinet 1973
Felldins diversehandel och Konsum►
Felldins Diversehandel, en mäktig institution i Knivsta ( tidigt 1900-tal) och Konsum, Knivsta från 1919.
Magazinet 1986
Centralvägen/Knivsta centrum från ovan►
Centralvägen, bild från 1940-talet
Knivsta centrum från ovan, bild från 1950-talet
Magazinet 1988/89, 1995/96
Tegelbruket i Knivsta
Tegelbruket - Martin Jansson►
Martin Jansson berättar hur arbetet de första 50 åren baserades på manuella insatser. "Takleran grävdes förhand, lervagnarna fick skjutas med egen insats, fråntagaren lyfte teglet upp på lattorna, bortsättarvagnen gick på räls men krävde ändå sin man."
Magazinet 1976
Tegelbruket - Teglet från Knivsta►
Här i Uppland kan själva marken vara ett utmärkt byggnadsmaterial. Blandar man lite sand, kalk, vatten och kanske lite sågspån i den styva lera som en gång utgjort havsbotten, så kan man av denna bränna det bästa tegel. Så börjar Per Thunström sin artikel om Ledinge tegelbruk och Knivsta tegelbruk.
Magazinet 1985
Hotell Tegelugnen►
Den livfulla berättelsen Hotell Tegelugnen som återges är hämtad ur årsboken Kyrka, hem och bygd från 1949. Författaren Gösta Jönsson var i många år tegelmästare vid bruket.
Magazinet 1985
En tätort blir till
Tätortens tillblivelse►
Vi bor inte längre i någon avkrok, i lugn och ro, skriver Nils Ålander i sin artikel om Knivstas tillblivelse. Artikeln är ett utdrag ur ett föredrag som han han höll vid gillets hembygdsafton 1988.
Magazinet 1988/99
Pelarområdet i Knivsta►
Knivsta år 2000, från vår utsände, av Sixten Pettersson. Och hur blev det?
Magazinet 1968
En nyinflyttads syn på Knivsta►
Frågar man mig som nybliven Knivstabo, varför jag flyttat hit, svarar jag, att för min del närmast närheten till landet men med storstadens fördelar inom räckhåll allt till ett ekonomiskt överkomligt pris, avgjort det hela. Så skrev flygkapten Henrik Sventelius 1967. Kanske många svarar på liknade sätt idag?
Magazinet 1967
Knivstas tågförbindelser med Stockholm och Uppsala 1866-1980►
Med hjälp av "kommunickan" kan man bl.a. se hur biljettpriser, restider och tågtäthet ändrats i t.ex. Knivsta under årens lopp. År 1867 gick det 2 á 3 Blandade tåg per dag. Restiden var ca 2 tim Sthlm - Knivsta och 35-40 min Knivsta - Uppsala.
Knivstas hittillsvarande utbyggnad har troligen varit starkt skäl för SJ att inte sluta stanna tågen här, skriver Tomas Ålander i sin artikel 1980.
Magazinet 1980