Bredska soldattorpet


Denna soldattorpstuga kallas vanligen Bredska soldattorpet, efter den siste av indelta soldater som disponert den. Stugan är Kinna sockens äldsta bevarade soldattorpstuga. Ursprungligen låg den i Stämmemad vid Brännekullavägen strax intill korsningen mot Mogavägen.

Bredska soldattorpet

Stugan byggdes troligen i början av 1800-talet. Den inköptes av Kinna Hembygdsförening år 1951 och flyttades 1960 till sin nuvarande plats i hembygdsparken.

Då den återuppfördes i parken gavs den samma utseende som den hade 1868 då den siste i stugan boende soldaten, Johannes Bred, flyttade in. En förstukvist, eller "skonk", vid köksdörren på baksidan och de båda fönstren på köksgaveln slopades. Vindsfönstret insattes av familjen Bred, medan köksfönstret liksom farstukvisten tillkom vid ännu senare tidpunkt. Stugan återfick också sin "omålade" grå patina.

Av Bredska familjens inredning finns i stugan idag endast få föremål. För övrigt är möbler och inredning anskaffade senare, men är av samma stil som dem som fanns då stugan var bebodd. Den breda utdragssängen där husbondefolket hade sina sovplatser finns, och där invid också en hängande vagga för familjens sistfödde. De övriga barnen sov i ballebosoffor eller på golvet. Tolv barn, födda 1869-1891, växte upp i soldatfamiljen. Familjefadern fick en tragisk död; han omkom genom olyckshändelse på Stämmemads såg, där han fastnade i en maskinaxel och drogs med runt och skadades så illa att han avled efter en kort tid.

Matlagningen skedde mestadels i den öppna spisen i rummet. Brödet bakades dock i ugnen i köket, som i övrigt endast användes som skafferi och visthusbod.

Under husets tidiga tid öppnades köksdörren på baksidan endast för att kasta ut sopor på skräphögen som låg direkt utanför.

Gångkläderna förvarades i en kista under vindstrappan. Strax ovanför denna hade husfadern, som också var skomakare, sitt material. På vinden förvarades också de kläder som icke användes för tillfället. Där fanns även några ballebosoffor som användes som sovplatser sommartid.

Invid stugan fanns en ladugård där familjen som regel hade en ko och en gris.

Utförlig beskrivning av soldattorpet finns inne i stugan.
Följande indelta soldater tillhörde Stämmemads rote med regementsnummer 1076 under 1800-talet och har bott i stugan.

  • Anders Plie, född 1771, antogs 1792, erhöll avsked 1807.
  • Anders Twist, född 1787, antogs 1807, erhöll avsked 1836. Korpral, deltog i fyra fälttåg med betyg, "utmärkt väl".
  • Anders Magnus Persson-Bred från Öxabäck socken, född 1815, antogs 1836, erhöll avsked 1867.
  • Johannes Andreasson-Bred från Örby socken, född 1846, antogs 1868, erhöll avsked 1897.
  • Johannes Bred med familj bodde i stugan fram till år 1903 eftersom den efterkommande soldaten inte använde den.

Indelningsverket ersattes år 1901 med allmän värnplikt, varvid soldaterna fick avsked efter hand och soldattorpen såldes. Denna stuga köptes då av syskonen Berg som innehade den till år 1951, då den inköptes av Kinna Hembygdsförening.

Ladugården vid Bredska soldattorpet

En föregångare till den ladugård som vi ser idag flyttades hit från dagsverkstorpet Ljunget i öxabäck, vars byggnader köptes 1948 av hembygdsföreningen för att flyttas till Mariebergsparken. 1960 skedde denna flyttning vad beträffar ladugården, men boningshuset kunde inte placeras in i parken vid det tillfället och fick därför stå kvar. När stugan senare monterades ner för flyttning befanns den vara i så dåligt skick att den inte kunde användas. Ladugården omändrades något vid flyttningen, och fungerade i många år som tillhåll för våra får och afrikanska stengetter. År 1982 bedömdes den dock vara i alltför dålig kondition för att kunna repareras, varför en ny i samma storlek och utseende och med ändamålsenligare inredning för djurhållning byggdes.

Editerad av: Bosse Johansson (2019-02-06 10:23:34)