Kindgillet i Göteborg bevarar intresset för hembygden i Kinds härad i Västergötland, dess historia och traditioner genom att sammanföra oss Kindsbröder i förskingring och härnad till nätverkande, kulturellt utbyte och trevnad sedan 1899.

Vi träffas på Herredagar åtta gånger per år i Kindstugan. Kindstugan från 1780-talet ligger inne på Lisebergs område sedan 1929. Herredagarna infaller första fredagen i februari – maj och september – december. Årsmöte hålls på Herredagen i mars, Gillesmöte i samband med utflykten i september och Julbord på Herredagen i december. En gång om året arrangeras en endagsutflykt till hembygden eller i dess närhet. Skötsel och underhåll av Kindstugan görs av oss medlemmar. Är du medlem kan du hyra stugan för egna sammankomster till en rimlig kostnad. Som medlem har du rätt att komma in till Kindstugan inne på Lisebergs område. I Kindstugan finns ett omfattande bibliotek med böcker från socknar i och kring Kinds Härad. Gillet har samarbete med Kindstugans Syförening. Syföreningen arrangerar kaffeservering i samband med Lisebergs trädgårdsdagar. Lisebergs trädgårdsdagar har en tradition som sträcker sig ända till 1600-talet.  Sist men inte minst måste poängteras det fina samarbetet Kindgillet har med ledningen för Liseberg.

Till gillet kan den inväljas som är född eller har anknytning till Kinds härad. Vi är stadigt runt 200 bröder i Gillet. Är du intresserad? Se under Kontakta oss i menyn.

Hur tillkom Kindgillet och varför skapades det?

Början till vad som så småningom kom att utvecklas till Kindgillet var att en liten grupp av kindbor i förskingringen, men även från hembygden, träffades informellt men ville umgås i mer ordnade former. Initiativtagarna till att det blev en sammanslutning var folkskollärarna Gottfrid Gisslow och J. P. Olsson samt handlarna August Dahlqvist och Adrian Johansson. Dessa inbjöd vänner i Göteborg och hembygden till ett möte, som ägde rum på Frimurarlogen i Göteborg den 18 mars 1899. Mötet beslutade att bilda sammanslutningen Kindgillet och en första styrelse utsågs. Den i föreningens framtida historia mest bemärkte kom att bli sekreteraren Gottfrid Gisslow, som under mer än tjugo år var själen i gillet. Även om gillet genom åren kom att präglas av kamratlig och glad samvaro så var det sociala ansvaret också en viktig faktor vid bildandet av gillet. Man samlade också in pengar för att hjälpa nödlidande och arbetslösa medlemmar i Kind och i förskingringen. Folkhemmet var ännu långt borta. År 1910 inrättades också Kindgillets begravningskassa.

Sammankomster hölls under de första årtiondena ”på lokal”. De hölls från början två gånger om året, i januari och oktober, och kom tidigt att kallas herredagar. Redan vid treårsfesten som hölls på anrika Lorensberg, tillämpades seden att i högtidliga sammanhang inbjuda damer. Numera träffas kindbröderna åtta gånger per år på så kallade herredagar februari-maj och september-december. Resor till hembygden blev en sed 1901, och skedde ofta på inbjudan av någon gillesbroder med verksamhet i Kind. Traditionen med resor till hembygden hålls vid liv än idag. En gång om året arrangeras en heldagsutflykt, men idag till hembygden eller i dess närhet.

Kindstugan på Liseberg

Kindgillet som bildades 1899 bedrev sin verksamhet på olika platser i Göteborg, men sökte en fast punkt att samlas på. År 1923 väcktes frågan om en permanent hemort för gillet och dess sammankomster. 1926 köpte gillet en ryggåsstuga från 1780-talet med tillhörande loftbyggnad som man funnit i Älvshults by i Ambjörnarp, i Kinds härad. Lisebergschefen, Herman Lindholm, upplät mark inom en del av nöjesparken, där han ville skapa parkens Skansen. Flyttningen och uppmonteringen tog tid, men den 23 mars 1929 kunde gillet fira sin 30-årsdag med att inviga sin egen stuga, och Kindstugan har sedan dess varit samlingspunkten för kindbröderna. Stugan som idag är den enda existerande ryggåsstugan i Göteborgs stad, skyddad av ett bevarandeprogram som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse*, men sköts och underhålls av Kindgillet. Vissa ändringar gjordes på stugan i samband med att den återuppfördes. Tillsammans med de båda gavelrummen och Storstugan i mitten av huset kan ca 40 sittande gäster få plats.

*Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg - Ett program för bevarande, sid 86.

Karta över de 35 församlingarna i Kinds härad. För en lista se längre ner på sidan.

Kinds härad

Häradet Kind omfattade 35 församlingar och utgjorde 10 % av landskapet Västergötland. Huvuddelen av området är idag Svenljunga och Tranemo kommuner, som ligger i Västergötlands sydöstra spets och gränsar mot både Småland (Finnveden) och Halland. Området var fram till freden i Roskilde år 1658 en gränsbygd mot det danska riket, då Halland och Skåne tillföll Sverige.

Kindbo är en dialekt som lever kvar i området, med unika ord och uttal med diftonger, betoning på konsonanter, skorrande r och bortfall av sista bokstaven. Exempel från Öxabäck och Tvärred.

Härad är en indelning i tingsdistrikt som leddes av en häradshövding. Ursprunget till härad är omstritt men indelningen i härader återfinns i Danmark, i södra Norge och i de svenska götalandskapen. Häradsrätten i Kinds härad hölls i Svenljunga fram till 1971 då häradsrätterna avskaffades.

Namnet Kind som ortselement åtefinns i Västergötland, Småland och i Östergötland. Här återfinns häraderna Kind, Kåkind, Kinne och Frökind i Västergötland, samt Kinda, Hammarkind, Hanekind, Björkekind, Bankekind, Skärkind och Östkind i Östergötland. Längre tillbaks i tiden benämndes Kinds härad i de två delarna Agnakind i söder (år 1477) och Horsakind i norr.

Kinds härad är del i Sjuhäradsbygden, som ibland kallas Knallebygden. De sju häraderna Gäsene, Ås, Veden, Bollebygd, Mark, Kind och Redväg utgjorde upptagningsområde för Kungliga Älvsborgs regemente som etablerades 1624 av Gustav II Adolf. Under medeltiden var Sjuhäradsbygden en viktig gräns mot Danmark vilket märks på de många befästningar som byggdes. Av riksborgarna Kindahus, Opensten i Kinds härad och Öresten i Marks härad finns idag bara ruinrester kvar. Inom Sjuhärad fanns under medeltiden drygt ett dussin privatborgar varav Torpa stenhus i Kinds härad och Vinsarp i Redvägs härad står kvar. Torpa stenhus är öppet för allmänheten och är ett populärt turistmål. Av de privatborgar som har raserats finns rester kvar av Vädersholm och Sundholmens slott, båda i Ås härad.

Enligt Äldre Västgötalagen (avskrift bevarad från 1280-talet) utgjorde Kinds härad tillsammans med Redvägs härad förvaltningsområdet "Vartorpa bo". Ett mellanstatligt traktat upprättat år 1396 anger Kind, Mark och Mo härader som självständiga enheter uppräknade vid sidan av Västergötland och Värmland. Senare har Kinds härad ingått i förvaltningsområde under Kindahus (år 1306), därefter under fogdeborgen Openstens slottslän (möjligen från 1360-talet till år 1423), därefter under Örestens slottslän (till år 1521), därefter i det omfattande friherreskapet Kronobäck, vilket ägdes av Erik Gustafsson Stenbock till Torpa. År 1540 ingick både Kinds och Marks härader under Älvsborgs slottslän, men 1561 upphörde Älvsborgs slottslän och ersattes med lokala fogdar. Därefter under Älvsborgs län mellan 1634 - 1998 och slutligen i Västra Götalands län. Kind uppträder i de äldsta källorna utan härad (haeradh) och har troligen betecknat ett område innan det inordnades i häradsindelningen, som sannolikt hämtats från Danmark. Kind och övriga härader i södra Västergötland och Småland har uppstått kring floddalar. Ätran med sina större biflöden flyter genom Kinds centrala delar från norr till söder i Ätradalen.

Kinds nordligaste punkt är Sträckås i Marbäcks socken, östligast är Elsbosjön i Ölsremma socken, sydligast är Stöpelsbo i Kalvs socken och västligast är Prästhult i Älvsereds socken.

De 35 församlingarna i bokstavsordning

1. Ambjörnarp, Tranemo kommun
2. Dalstorp, Tranemo kommun
3. Dannike, Borås stad
4. Finnekumla, Ulricehamns kommun
5. Grönahög, Ulricehamns kommun
6. Gällstad, Ulricehamns kommun
7. Hillared, Svenljunga kommun
8. Holsljunga, Svenljunga kommun
9. Hulared, Tranemo kommun
10. Håcksvik, Svenljunga kommun
11. Kalv, Svenljunga kommun
12. Ljungsarps, Tranemo kommun
13. Ljushult, Borås stad
14. Länghem, Tranemo kommun
15. Marbäck, Ulricehamns kommun
16. Mjöbäck, Svenljunga kommun
17. Mossebo, Tranemo kommun
18. Månstad, Tranemo kommun
19. Mårdaklev, Svenljunga kommun
20. Nittorp, Tranemo kommun
21. Redslared, Svenljunga kommun
22. Revesjö, Svenljunga kommun
23. Roasjö, Svenljunga kommun
24. Sexdrega, Svenljunga kommun
25. Sjötofta, Tranemo kommun
26. Svenljunga
27. Södra Säm, Ulricehamns kommun
28. Södra Åsarp, Tranemo kommun
29. Tranemo
30. Tvärred, Ulricehamns kommun
31. Ullasjö, Svenljunga kommun
32. Älvsered, Falkenberg
33. Ölsremma, Tranemo kommun
34. Örsås, Svenljunga kommun
35. Östra Frölunda, Svenljunga kommun

De 35 församlingarna i bokstavsordning per kommun

Borås stad (2)
3. Dannike
13. Ljushult
Falkenbergs kommun (1)
32. Älvsered
Svenljunga kommun (14)
7. Hillared
8. Holsljunga
10. Håcksvik
11. Kalv
16. Mjöbäck
19. Mårdaklev
21. Redslared
22. Revesjö
23. Roasjö
24. Sexdrega
26. Svenljunga
31. Ullasjö
34. Örsås
35. Östra Frölunda
Tranemo kommun (12)
1. Ambjörnarp
2. Dalstorp
9. Hulared
12. Ljungsarps
14. Länghem
17. Mossebo
18. Månstad
20. Nittorp
25. Sjötofta
28. Södra Åsarp
29. Tranemo
33. Ölsremma
Ulricehamns kommun (6)
4. Finnekumla
5. Grönahög
6. Gällstad
15. Marbäck
27. Södra Säm
30. Tvärred