Fiskarstugan, ett museum

Fritt inträde – pengagåva mottags tacksamt!

Öppettider sommartid
Torsdag klockan 13:00-14:00
Lördag klockan 13:00-14:00

Öppettider övrig tid
Boka en visning! Vi tar emot dig året runt, kontakta oss och boka en tid.

Fiskarstugan har en tidsenlig miljö från 1800-talet. Själva huset är troligen från 1700-talet. I en tillbyggnad finns samlingar av husgeråd och fiske- och vävredskap. Här, hos Engsle-Tildas kan du sätta dig in i hur gamla fiskarfamiljer levde. En mängd redskap och verktyg som finns i huset ger en bild av de villkor som rådde för över 100 års sedan.

Fiskarstugan, hus 78 , återöppnades efter restaurering, fredag den 3 juni 2011.

• 1825  vet vi att stugan är nyrenoverad och att det nygifta paret Engström flyttar in. Matilda Engström som är barnbarn till paret Engström är den sista som bodde i stugan.
• 1938 Märta Jarestam (13 år), Hulda Andersson mfl hjälper Matilda och hänga nya tapeter i hennes hus. Först fick man tvätta taket med björkaska. Det som var bra med att städa i detta hus var att det var lågt i taket. Man hjälpte till på alla möjliga ställen, inte bara just här, för det eldades med koks och kol och röken svärtade.
• 1957 tillfaller huset, genom testamente efter Matilda, Käringön. En hembygdskommitté tar hand om huset. Matildas villkor var att det inte fick säljas till badgäster – men det finns troligen inget bostadshus på ön där det har varit inne så många badgäster som i just detta. Sigge Sjöberg är ledande i arbetet för att få till det Matilda önskat: att visa hur man bodde förr i tiden. Att bara visa Matildas bohag var för lite eftersom hon levde mycket spartanskt därför tog man emot gåvor för  ställa i ordning Fiskarstugan för öppna visningar.
• 1960 öppnas Fiskarstugan som museum. Första åren var det sommartid öppet minst två gånger i vecka, då ångbåten från Uddevalla kom. Visningar har utförts genom åren av flera Käringöbor men på senare år har det blivit en allt mindre skara som haft möjlighet att visa stugan.
• 2008 Käringöns Stödförening tar över Fiskarstugan (november) – den överlämnas som gåva till föreningen.
• 2009 Tre studenter från Göteborgs universitets byggnadsantikvariska program gör en analys av husets kondition under några vårdagar. Ett fantastiskt arbete utfördes som gav oss inspiration att påbörja restaureringsarbetet. I samråd med personal från Bohusläns Hembygdsförbund fick vi stöd och tips om hur vi skulle utföra restaureringen. Målet i vårt restaureringsarbete har varit att åskådliggöra ett fiskarhem på Käringön för 100 år sedan.
• 2009 Norbert Richter målar Fiskarstugan utvändigt.
• 2010 Murstocken restaureras av murare Glenn Almén, stugan är stängd hela sommaren.
• 2010 Brita Elander och Lisbeth Knopp hänger nya tapeter – från ”Hand och limtryck” i Mölndal. Margareta Edebo bistod med sin kunskap samt bidrog även ekonomiskt för att vi skulle få just dessa tidstypiska tapeter.
• 2011 beslutas vid Käringöns stödförenings årsmöte om namnbyte på föreningen. Vid extra årsmöte fick föreningen namnet Käringö Hembygdsförening.
• 2011 nya tapeter hängs upp även i köket.

Varmbadhuset med bastu

Vi har renoverat Varmbadhuset och du har möjlighet att hyra det. Cirka 25 personer får plats att sitta.

Till huset hör en bastun där kan du bada och njuta av en storslagen natur.

Du bokar tider på telefon 076 142 20 91.

 

Käringö hembygdsförening äger Varmbadhuset som byggdes år 1900. Varmbadhuset har varit i bruk med bland annat tångbad in på 60-talet. Tack vare bidrag från Leader, Thordénstiftelsen och Orust Sparbank har vi fått möjlighet att få nytt liv i det gamla huset.

 

Vandra på egen hand

Käringöns blomstringstider har delvis sammanfallit med de stora sillperioderna under senare delen av 1700-talet och i slutet av 1800-talet. Redan på 1500-talet kom de första fiskarna till ön. Utöver sillfisket präglades ön av det så kallade storsjöfisket efter långa, lubb och torsk. Fisken såldes till fiskberedare eller saltades och torkades av fiskarna på ön. Dessutom förekom givetvis ett kustnära fiske för husbehov.

Livet som fiskare var mycket hårt och männen var ofta borta flera veckor i sträck. Då tog kvinnorna helt ansvar för hus, hem och vård av barn och gamla.

1700-talets sillperiod medförde ett ökat välstånd och en betydande befolkningstillväxt som även präglade 1800-talet. Öborna kunde nu bygga en egen kyrka som invigdes 1796. Tidigare hade man varit tvungen att ta sig sjövägen till Morlanda kyrka för att döpa sina barn, vigas samt begrava sina döda, en resa som ofta var farofylld.

Den mest omtalade av öns kapellpredikanter är L.O. August Simson som tillträdde sin tjänst år 1849 och verkade på ön till sin död 1900. Ur Bohusläningen 29/5 1900 citerar vi ur hans dödsruna ”…gjorde sig under sin långa tjenstetid särdeles omtyckt af sina församlingsbor, hvilka han styrde med kraftig hand, ja stundom med envåldsherskaremakt. Att Käringöns befolkning var…förvildad, rå och sedeslös, när Simson tillträdde platsen, torde vara tvifvelaktigt. Äldre omdömen om Kärinöboarne motsäga detta”. I boken ”Bohusläns historia och beskrivning” (1844) kan vi läsa att ”Käringö-borna dittills utmärkt sig för skälig omtanke och nykterhet”. Skrönan om att Simson stängde många krogar på ön kan därför ifrågasättas.

Käringön trädde fram som badort redan på 1890-talet då öns gamla gästgiveri ersattes av pensionatsrörelser.

Liksom alla fiskelägen präglas ön av sina tätt liggande hus som söker lä av varandra och oftast ligger med gavlarna i öst/väst. En vandring från hamnen och till lotsutkiken i väster kan ge dig en god överblick över ön och en storslagen utsikt över västerhavet och Måseskärs fyrplats.

Besök det lilla muséet i Fiskarstugan och Simsons prästgård som sommartid är servering.

Valkäken i hamnen. Den är flyttad och nu kan du gå igenom den när du sätter dig på kioskens uteservering.