I våras kom vi i kontakt med Sara Backström och Linnea Eriksdotter som driver projektet TextilHälsingland. Projektet syftar till att skapa förutsättningar för ett ökat intresse och bruk av Hälsinglands hembygdsföreningars textila kulturarv. De arbetar huvudsakligen med tre spår - inventering, konstnärlig process samt nätverk- och kunskapsspridning via seminarier. Projektet är Leader finansierat vilket vi kommer diskutera mer nedanför.
Vi ville veta mer om vad som inspirerade de till att påbörja detta projekt och varför det textila kulturarvet är en hjärtefråga så vi fick möjlighet att intervjua de för hembygdsbloggen.
Berätta om er själva och ert projekt
- Projektet TextilHälsingland drivs av Hälsinglands museum. Vi i projektgruppen är Sara Backström, från Bjuråker i norra Hälsingland, utbildad till föremålsantikvarie och Linnea Eriksdotter, från Rengsjö i södra Hälsingland, konstvetare. Med oss i projektet har vi dräktexperterna Håkan och Elisabeth Liby och även textilformgivaren Katarina Brieditis. Det här projektet syftar till att skapa förutsättningar för ett ökat intresse och bruk av Hälsinglands hembygdsföreningars textila kulturarv.
Fokus kommer att ligga på att finna nya användningsområden för det textila kulturarvet samtidigt som en grund läggs för att ge föreningarna verktyg för fortsatt bevarande och förvaltning av samlingarna. I projektet kommer vi arbeta med tre olika huvudspår: inventering, konstnärlig process och nätverks- och kunskapsspridning via olika programpunkter.
- Vi kommer att inventera fem föreningars samlingar tillsammans med representanter från hembygdsföreningarna, för att överföra kunskap om föremålen och hur de bäst bevaras.
- Vi kommer också att inventera tillsammans formgivare/kulturutövare som ska driva en konstnärlig process utifrån de föremål de möter i samlingarna, för att visa hur kulturarvet kan vara en källa till skapande. Tanken är att denna process ska utmynna i ett samarbete mellan föreningar, formgivare och näringsliv och turism. Vi vill sammanföra de här grupperna, då det finns en stor potential för dem alla att samverka med kulturarvet som bas.
- Vi kommer anordna flera programpunkter. Några riktar sig till hembygdsföreningarna, representanter för näringsliv och turism och formgivare/kulturutövare som vill inspireras av det textila kulturarvet. Några programpunkter riktar sig till en intresserad allmänhet, och kommer att handla om att uppvärdera textilier och att bryta stereotyper om Hälsinglands textila tradition.
För de som är intresserade av att följa projektet finns information om det och kommande programpunkter på Hälsinglands museums hemsida: https://halsinglandsmuseum.se/
Vi lägger även upp sånt som händer i projektet på vårt instagramkonto @textilhalsingland
Ni berättade tidigare att projektet är Leaderfinansierat. Vad innebär det?
- Projektet är finansierat av Leader Utveckling Hälsingebygden, Region Gävleborg och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Jordbruksverket. Leader Utveckling Hälsingebygden har i uppgift att främja utveckling på landsbygden, och att se till att den utvecklas av de människor som lever där. För att säkerställa att projekten har en lokal förankring är det en lokal förening som beslutar om vilka projekt som ska beviljas medel.
Hur kommer det sig att ni blev intresserade av just hembygdsföreningar?
- Projektet vill lyfta fram hembygdsföreningarna som gör en stor kultur- och samhällsinsats i att förvalta landsbygdens kulturarv och fungerar som mötesplatser i bygderna. Många hembygdsföreningar står tyvärr inför utmaningar i form av bristande föryngring och lågt engagemang och när vi pratar med föreningsaktiva upplever vi också att många känner sig lite ensamma gentemot andra aktörer i samhället, som näringsliv och turism. Men vi tänker att det också finns en stor kraft inom ideellt arbete och en stor potential hos hembygdsföreningar att ta en större plats i det lokala samhället.
Olika samhällsfrågor som integration, resursfördelning, miljö, hållbarhet och hantverk är viktiga och i ropet just nu, och där kan hembygdsföreningar och kulturarvet som finns hos dem vara en stor källa till kunskap och inspiration. Att projektet behandlar just det textila kulturarvet beror främst på att bevarandet av dem tyvärr har en låg prioritet hos föreningarna, som kämpar med sina övriga utmaningar. Det gör också att de skulle kunna användas betydligt mer i föreningarnas verksamhet.
Vad vill ni att folk ska veta om det textila kulturarvet?
- Textilier är en föremålsgrupp som historiskt har haft ett väldigt stort värde, både ekonomiskt, kulturellt och socialt. De är ständigt aktuella - vi omger oss bokstavligen med textilier varje dag - och de har en stor betydelse för vårt skapande av identitet, både i hur vi klär oss och även hur det ser ut hemma hos oss. Eftersom produktion, hantverk och hantering av textilier ofta förknippas med kvinnor har de ofta fått stå tillbaka för manligt kodade föremål och hantverkstekniker i många olika sammanhang.
Det finns många förlegade föreställningar om landsbygdsbefolkningens textilinnehav. Genom projektet vill vi bryta stereotyper och uppmärksamma den mångfald som funnits i klädskicket.
I perspektivet av att bruka kulturarvet och ta inspiration från det så är textilier särskilt bra eftersom de tar sig uttryck i så många olika tekniker, mönster och strukturer. Ett ökat intresse och ett ökat bruk av det textila kulturarvet ger också en ökad vilja att bevara dem. Det textila kulturarvet behöver tillgängliggöras i högre grad för att kunna berika både föreningarna och allmänheten, och genom att bruka det i projektet vill vi visa vilken potential det har.
Till sist, vad är det roligaste med att driva detta projekt?
- Vi tycker att kontakten och dialogen med de föreningsaktiva är så rolig och värdefull. Att få träffa alla dessa engagerade människor med deras kunskap och erfarenhet om sina bygder och att driva sina föreningar framåt är väldigt berikande. Självklart är det också spännande och inspirerande att få upptäcka alla textila skatter som gömmer sig i samlingarna tillsammans med de föreningsaktiva och resten av projektgruppen.
