om ängarna


 

Vad är egentligen ett änge?

Den ursprungliga betydelsen av ordet äng, eller änge på gotländska, är en markanvändning. Det är en mark där man slår och bärgar hö till vinterfoder, utan att plöja och så in någon gröda. Grässvålen ligger fast. Ibland kan det vara så att man tar upp en tillfällig liten åker i ängsmarken, en linda. Eller att man gör något för att förbättra gräsväxten, kanske gödslar. I det äldre odlingssystemet hade man normalt inte möjlighet att tillföra gödsel. Den var reserverad för åkrarna, som då var mycket mindre än ängarna.

Ängsmark kan se väldigt olika ut, eftersom det är hur den brukas som avgör om det är äng eller ej. Det kan vara mark längs stränder eller våtmarker, öppna grässlätter eller träd- och buskbärande gräsmarker. Många av de ängsmarker som finns kvar i hävd är just träd- och buskbärande marker, och därför är det också en sådan mark många tänker på, när de hör ordet änge.


Ängsmarkens funktion – i samverkan med andra markslag

Allt hänger samman, på så sätt att arealen ängsmark bestämmer mängden vinterfoder, som bestämmer antalet djur som går att övervintra, som bestämmer mängden gödsel som kan samlas, som bestämmer arealen åkermark som går att hålla i odling, som bestämmer hur mycket mat som produceras, som bestämmer hur många människor som kan livnäras på en gård. Till det kommer utmarken, som är en helt oundgänglig resurs i det här systemet. Fram till slåttern är det där djuren går på bete, och det är också därifrån man hämtar insatsmedel av olika slag. Dessutom är det vanligen på utmarken som får och getter går, även under höst och vinter.

Med moderna insatsmedel som fossila bränslen, maskiner och handelsgödsel har man övergått till att bärga vinterfodret på åkermark i stället, och på så sätt gjort sig oberoende av ängsmarken. Därför finns idag bara enstaka små rester kvar i hävd.


Varför är det viktigt idag?

Alla marker som inte har omvandlats av det moderna jordbruket har idag ett stort värde. Själva det faktum att de inte har förändrats drastiskt gör att de kan vara bärare av kulturmiljövärden av olika slag, och därtill vara livsrum för en mängd växter, svampar och djur. I andra marker, som har plöjts upp, blivit skogsplanterade eller liknande, är mycket av allt det här utraderat.

Dessutom finns ett rikt immateriellt kulturarv knutet till själva brukandet. Sedvänjor, metoder, redskap och mycket annat, med en rik variation och lokal anpassning över hela landet. Även av allt detta finns bara små rester kvar.

 

Gotlands hävdade ängar

På Gotland hävdas idag 190 ängar. Den största är 8 hektar, den minsta är ett halvt tunnland. Tillsammans blir det 340 hektar slåttermark.
122 av ängarna är i privat ägo, 41 ängar ägs av kyrkan, och övriga 27 ägs av föreningar, museer, stiftelser, av region Gotland eller av svenska staten.

 

Länsstyrelsens ängesinventeringar

Under 1970-talet genomförde länsstyrelsen inventeringar av ängsmarker. Resultatet publicerades i en rapport 1976.

Många ängar ingick även i ängs- och hagmarksinventeringen, publicerad i fem rapporter 1991.

En sammanställning av alla ängar i hävd publicerades i en rapport 2001.

En inventering som handlar om hur det har gått för olika växter i 49 ängar, sedan 1980-talet, publicerades i en rapport 2004, och ytterligare en rapport 2010.


Historiska kartor

Sverige äger en alldeles ovanligt rik skatt av historiska kartor. De tidigaste gjordes under 1600-talet, men då var ju Gotland danskt. År 1645 kom Gotland att bli en del av Sverige igen, och femtio år efter det gjordes en kartläggning över hela Gotland, den så kallade skattläggningskartan. Arbetet genomfördes under en tioårsperiod, år 1694-1705. Där ingår gårdarna och alla deras skiften, även ängsmarkerna. I Ängskommitténs vägledning kan du få reda på mer om hur man hittar i den gamla skattläggningskartan. I den vägledningen finns också länk till renskrivningar av lantmätarnas noteringar, som ofta kan vara ganska svårlästa i original. Senare, under 1800-talets skiftesreformer, gjordes ett antal noggranna kartor.

Alla de här kartorna, och flera andra, finns numera tillgängliga via Lantmäteriets karttjänst "min karta". Man hittar den plats man är intresserad av, klickar där på kartan, och väljer sedan "historiska kartor" i den ruta som visas. Ett annat sätt att hitta kartorna är Lantmäteriets karttjänst för "detaljerade kartor". Där behöver man välja Gotlands län, och sedan kan man välja socken, och även gård (det kallas ort/traktnamn).

En annan mycket fin karta över Gotland är det gamla ekonomiska kartbladet från 1930-talet. I det finns flygfoto, så att man alltså kan se hur träd och buskar stod i markerna för snart ett hundra år sedan. Man kan även se en del andra kartor. Det bästa sättet att hitta den kartan är via "kartbild.com". Klicka på förstoringsglaset och sök på närliggande tätort. När kartan har hittat dit så stäng sökrutan och leta rätt på den plats du är intresserad av. Välj sedan ”ekokarta 1”. Eller prova andra kartvyer. Alla finns inte tillgängliga just på Gotland.

Image

Othem korsänge med omgivningar år 1696. Korsänget är skifte G 14. Uppe till höger Othems kyrka.

 

Böcker om ängar

Åkerns sagor. Per Arvid Säve. Norstedts förlag 1876. Se utdrag ur boken, om ängar.

Solsänget. Anna Kajsa Hallgard. LT förlag 1973.

Gotlandsänget förr och nu. Torgny Frisk-Bånge. Gotlands Allehandas tryckeri 1977.

Ängar. Urban Ekstam, Mårten Aronsson och Nils Forshed. LT förlag och Naturvårdsverket 1988.

Det gotländska änget. Erik W. Ohlsson. Ödins förlag 2006.

Handbok för gotländska ängshävdare. Hjalmar Croneborg. Gotländska Ängskommittén 2023. Hela boken finns att hämta som pdf-fil.

Image


Artiklar om ängar

Länsstyrelsen i västra Götalands län har tagit fram en fin skrift om ängshävd och att återskapa ängsmark.

Det gotländska ängets utveckling. 1994, av Dan Öhman.

I en artikel i tidskriften Biodiverse, år 1997, gjorde naturvårdaren Mårten Aronsson en jämförelse mellan småländska, öländska och gotländska ängsmarker.

I nummer 3 av tidskriften Svensk botanisk tidskrift, år 2006, finns flera artiklar om de gotländska ängarna. Det finns även ett särtryck av Erik W. Ohlssons artikel "Gotlandsänget och dess skötsel", ur det här numret av SBT.

I en artikel i Svensk botanisk tidskrift (sid. 42-51), år 2013, har botanikerna Brita Svensson och Bengt Carlsson skrivit om den tidigblommande ögontrösten i de gotländska ängarna.

Läs om ängshävd i Dalhem kommun, ur en minnesskrift för åren 1952-1970.

 

Filmer om gotländska ängar

Det gotländska änget. En film från 1971.

Från en gotländsk strandgård 1938. En film från Hammars i Norrlanda på Gotland. Upptagen 1938 av David Ahlqvist och Gunnar Olsson. Ljudsatt och tillförd nya bilder 2011-2012 av Mats Ahlby. Cirka 45 minuter lång.

 

Mer om ängar och ängshävd

Texter, filmer, länkar och tips finns samlade vid Hantverkslaboratoriet.

 

Plantering av träd i de gotländska ängena

Gotländska Ängskommittén har tillsammans med Länsstyrelsen i Gotlands län och Skogsstyrelsen på Gotland tagit fram rekommendationer om val av lämpligt växtmaterial när trädbeståndet i ängena behöver förnyas.

Image

 

Förening:

Gotlands Hembygdsförbund

Skapad av: Hjalmar Croneborg (2022-12-28 22:11:59) Kontakta föreningen
Ändrad av: Hjalmar Croneborg (2023-10-31 19:00:17) Kontakta föreningen