Faktatext: Jahn Charleville.
Fältherren Lennart Torstenson tillbytte sig gården/Ulvsunda säteri 1634 av sin syssling Johan Nilsson Ekeblad. Då gick ägorna endast fram till Ulvsunda-Lillsjö-kanalen strax intill det lite senare byggda slottet. Torstenson gjorde omgående, trots vistelsen utomlands i krigiska värv, nya markuppköp här hemma. Bl a blev Essingeöarna föremål för fältherrens intresse. Förutom planerna på ett palats vid Ulvsunda sjön lär Torstenson ha hyst tankar att på Stora Essingen (antagligen på Kungsklippan) uppföra ett lustslott. Han påstås ha besökt ön vid flera tillfällen för att försäkra sig om den bästa utsikten. Bara Ulvsunda slott hann dock uppföras (1644-1645). Fältherren avled nämligen redan 1648 p g a svårartad gickt m m - åkommor han ådragit sig i utländskt krigsfängelse. Torstenson var då endast 45 år.
Marot, Jean, ca 1619-1679 (Gravör) Dahlbergh, Erik, 1625-1703 (Författare)
Lennart Torstensons namn är väl värt att ihågkommas. Han var fint bildad, hade ett ädelt väsen och var humanist. Han var omtalad för sin oegennytta, sin redbarhet och sitt kristliga sinne. Han drog inte, som de flesta andra av dåtidens fältherrar, någon egen ekonomisk vinning av alla sina segrar i det 30-åriga kriget. Han efterlämnade således ingen särdeles stor rikedom. Han tillhörde Gustav II Adolfs ungdomsvänner. Han vann fler segrar än de flesta; t ex Breitenfeld och Jankow samt besatte Jylland 1643, vilket resulterade i att Gotland, Jämtland och Härjedalen kom att bli svenska landskap. Bra jobbat tyckte en jublande drottning Kristina och överhopade Torstenson med hedersbetygelser m m. Blev riksråd och generalguvenör. Men hälsan togs ifrån honom.
Senare kom intresset för Stora Essingen hos Ulvsundas ägare att öka - men på ett annat sätt. En arrendator hade till uppgift att från Storan och andra Ulvsunda tillhörande öar se till att hö samt kött och mjölk tillfördes säteriet och slottet. På Storan uppfördes vid cirka sekelskiftet 1700-1800-talet en bondgård och lada. Här fick korna fritt spankulera. Bondgården blev en liten ”herrgård” som bl a kom att markeras på dåtidens kartor. Det huset finns i väl bevarat skick än att beskåda - kallas ”Gammelgården” och ligger på Gammelgårdsvägen 4. Ett rödmenat hus med vita knutar.
Den siste private ägaren av Ulvsunda blev baron Gustaf Åkerhielm (1833-1900), som lät såväl sommargäster som arbetare på Ekensbergs varv arrendera tomter på Stora Essingen. De flestas sådana arrenderade tomter, lät han på 1890-talet friköpas. Sådana köpekontrakt med Åkerhielms underskrift finns ännu bevarade, t ex för fastigheterna Anneberg (Sjöstugegränd 3) och Williamsro (Essingeringen 76).
Så äntligen fick Ulvsunda slott i november 2025 besök av oss medlemmar i Essingeöarnas Hembygdsförening. Inte en dag för tidigt! Vi fick en guidning om slottets historia, rundvandring i en del av de vackra salarna samt avnjöt en trerätters middag i en spännande historisk miljö. Tack Ulvsunda!
Läs mer om Stora Essingens tidigare historia med många foton på öns gator och berättelser om dess öbor från en svunnen tid i vår välfyllda bok om Stora Essingens historia: Si här har du Hessingen - landet mitt i stan. Finns att köpa hos Salongs Kassar på Badstrandsvägen, eller genom Hembygdsföreningen - maila till: [email protected]
Kul, spännande och informativ läsning om hela öns historia!