Text: Jahn Charleville.
Hans lilla rike låg mitt i Stockholm. Han regerade över två öar. Han kallades ”Kungen på Essingen” - åtminstone av dåvarande kommisarie Uhrbom vid polisens ”stöldrotel”. Hans namn var Nils Nilsson. Han var framför allt Essingeöarnas kvarterspolis - och det i 32 år. Smeknamnet var annars i gemene öbos mun ”Polis-Nisse”. Både populär och småfruktad bland ungdomar och glin men i sanning aktad och respekterad av de äldre. En man med givmild karisma och stort patos. Essingeöarna blev Nils liv såväl i som utanför tjänsten.
Nils Nilsson stammade från Augerum i Blekinge - föddes 1910. Efter en kärv uppväxt tog han värvning i Armén men hamnade ganska snart hos polisen. Som anställd. Till Stora Essingen kom Nils 1935. De tre första åren bodde han och hustru Elsa på Junohällsvägen respektive Stenshällsvägen. Med lånade pengar köpte Nils en bit mark, som avstyckats från Herrgårdens/Gammelgårdens stora fruktträdgård. Där lät han bygga sig ett hem 1938 - en enplansvilla i gult tegel på Ensittarvägen 4. Här trivdes han och Elsa i alla sina essingeår. Länge tillsammans med barnen Kerstin och Lennart.
När kvarterspolisbegreppet infördes 1964 hade Nils arbetat som sådan sedan 1938, d v s i 26 år. Det var Nils sätt att gestalta sin roll som patrullerande polis som kom att utgöra mall för det nya begreppet skyddspolisgöromål, d v s kvarterspolis. Nils gick in i den nya organisationen precis som ingenting hade hänt - med samma dagsrutin och färdvägar som tidigare - i ytterligare sex år, fram till pensioneringen 1970. Åtskilliga tidningsintervjuer och personporträtt kantade hans pionjärgärning.
Alla kände ”Polis-Nisse” och han kände praktiskt taget alla på öarna. Folk hälsade på Nils och sällskap - en schäfer. Nils hade varit drivande kraft i uppbyggandet av polisens hundskola. Under sina 32 polisår hade han sex schäfrar som trogna arbetskamrater. Mest kända var Klang 1 och 2 samt Barr. Ett minne av Polis-Nisse från en yngling på Lilla Essingen. Vi var ett blandat gäng som vid detta tillfälle höll till på vår fotbollsplan som låg snett nedanför gamla Stora Essingebron. Plötsligt hördes ett barskt Hallå och ljudet av en visselpipa. På bron stod Polis-Nisse som sett något han inte gillade. Utrustad med sin sabel och stora schäferhund. Han började raskt gå mot brofästet. Vi försvann alla fort som blixten!
På 1960-talet startades en trivselklubb på Essingeöarna. Initiativtagare var Sveriges förste kvarterspolis, Nils Nilsson. Trivselklubben samlade många medlemmar. TV:n dominerade inte kvällarna som numera. Sång och musik förenade och aktiverade.
Nils Nilsson blev 78 år. Avled 1989. Nils sista vilorum blev minneslunden vid Kungsholms kyrka.
Läs mer om Polis-Nisse med flera bilder - och med många foton på öns gator och berättelser om dess öbor från en svunnen tid i vår välfyllda bok om Stora Essingens historia: Si här har du Hessingen - landet mitt i stan. Finns att köpa hos Salongs Kassar på Badstrandsvägen, eller genom Hembygdsföreningen - maila till: [email protected]
Kul, spännande och informativ läsning om hela öns historia!