Den 13 september 1944 samlades några hembygdsvänner i Bolmsö kyrkskolas kommunalrum för ett sammanträde om ett eventuellt bildande av en hembygdsförening omfattande Bolmsö församling. Det var efter en längre tids önskemål som mötet hölls, för det var hög tid att komma i gång med att rädda det gamla åt eftervärlden. Även traditioner som borde tillvaratas började helt eller delvis falla i glömska. Ett tiotal personer antecknade sig för medlemskap.

Medlemmar detta första år var Sture Gunnarsson, Oscar Ohlin, Werner Pettersson, Axel Åberg, Edvard Johansson, Hjalmar Johansson, Gideon Eklöf, Mandus Petersson, Lennart Johansson, Oscar Andersson, Josua Allgulin, Hjalmar Lööf, Fingal Emanuelsson, Pehr Grahnqvist, Gustaf Svensson, Gunnar Pettersson, Gunnar Widelöv och Karl Johansson.

Den första styrelsen bestod av Sture Gunnarsson, ordförande, Gustaf Svensson, vice ordförande, Pehr Grahnqvist, sekreterare, Werner Pettersson, kassör och Oscar Ohlin, ledamot.

Som hedersledamot valdes kyrkoherde Josua Allgulin.

Föreningen arrenderade av pastoratet ett lämpligt och välbeläget område i kyrkbyn, ett område mellan nya och gamla häradsvägen vid färjläget, med avsikt att där uppföra något slag av byggnad.

 1946 fick man av pastoratet en ryggåsstuga från Möcklagård. Ryggåsstugan stod helt färdig lagom till den första hembygdsfesten den 1 augusti 1948. Invigningstalare var folkhögsskolerektor Justus Elgeskog. Hembygdsfesterna pågick sedan i oavbruten följd till 1980. Idag är det midsommarfesterna som drar den stora publiken och har drag av hembygdsfest över sig.

 En stor händelse för föreningen inträffade 1949 då den första Finnvedsriks­dagen hölls på Bolmsö.

Denna hölls i anslutning till en hembygdsfest där överståthållare Torsten Nothin talade. 1949 blev också den första kvinnan medlem i föreningen, Ingrid Johanson, Boo.

 1950 flyttades nästa byggnad till parken, en ladugård från Vinsta.

En linbasta från Perstorp tillkom 1957 och en bod från Prästgården uppsattes 1967.

1940-1950-talen blev en arbetsam tid för alla i föreningen. Stugorna byggdes upp och marken planerades och inhägnades med gammaldags smålandsgärdsgård, så kallad hankagärdsgård. Mycket frivilligt arbete behövdes för att få det hela färdigt.

 Studiecirklar i olika hembygdsbetonade ämnen anordnades varje studiesäsong från hösten 1949 fram till våren 1990, många år under Sture Gunnarssons säkra ledning. Intresset för dessa studiecirklar var alltid stort, mycket av det värdefulla material som finns arkiverat kommer från dessa studiecirklar. Under de senaste åren har en ny form av studiecirklar vuxit fram som tagit upp ämnen av hembygdsintresse som till exempel ”bolmsöitiska”.

Mycket uppskattade var de resor till skilda mål i Sydsverige som föreningen anordnade varje sommar mellan 1951 och 1982.

 1952 väcktes tanken på en sockenfilm och man beslöt anlita fotograf Owe Norrman för detta arbete. Sedan har arbetet fortsatts av Sune Granqvist och Håkan Wiktorsson vilket innebär att föreningen idag äger ett oersättligt material i levande bilder från Bolmsöområdet. Även filmen Bolmenrapsodi av Norrman ingår idag i sockenfilmen. Under 2013 har alla filmer digitaliserats.

 Likaså värderas olika bandupptagningar högt. 1994 när föreningen fyllde 50 år lades en stor kostnad på att restaurera sockenfilmen och överföra den till video ett arbete som gjordes för att spara och skydda filmerna till kommande generationer.

 Den 12 september 1954 var konung Gustav VI Adolf på bolmsöbesök i samband med sin Eriksgata, varvid föreningen fick konungens namn på en sten i Hembygdsparken. Vid Bolmsö kyrkas renovering fann man originalpapperet som konungen skrev på, vilket har inramats och det kan nu beses i ryggåsstugan.

 Midsommarfesterna började rätt anspråkslöst 1958 med ett par hundra personer som deltagare och en ensam dragspelare som svarade för musiken. Efterhand som åren gick blev arrangemanget allt mera populärt, inte minst avslutningen med logdans i Horn under åren 1962-1968.

Numera samlas mellan 1500 och 2000 personer till dans kring midsommarstången med musik och sång, tombolor, chokladhjul, servering och folkdansu­ppvisning.

 Slåttergillena i Hembygdsparken började 1962 och har sedan dess hållits varje sommar.

 I början av 1960-talet inköptes en läsapparat för att kunna läsa mikrofilmer. Denna har sedan ersatts med andra och idag har föreningen en modern mikrokortsläsare och mikrokort över Bolmsö församlings befolkning från början av 1700-talet.

1963 utgavs tillsammans med kyrkorådet boken Bolmsö kyrka 100 år. Ett arkivrum i församlingshemmet inrättades 1966 och bekostades till största delen av hembygdsföreningen. Där förvaras många dokument av stort värde, bland annat de flesta från ortens föreningsliv. Föreningen har också låtit binda in kopior av sockenstämmoprotokollen från 1722 och framåt.

 Med start i mitten av 1970-talet har efter inventering av torp på Bolmsö uppsatts skyltar vid tidigare boplatser och vid torpvandringar under Sture Gunnarssons och Allan Svenssons sakkunniga ledning har de flesta torp och backstugor på Bolmsö besökts. Även några byvandringar har genomförts.

I början av 1980-talet gjordes ett arbete med att ta fram en ny välkomstfolder och karta över Bolmsö samt en kort historik och beskrivning över ön. Denna folder har sedan arbetats om 1998.

 På flera sätt har Bolmsö hembygdsförening genom åren gjort insatser och vi kan glädja oss åt framgångar och stort medlemsantal. Sture Gunnarsson var i mångt och mycket Bolmsö hembygdsförening personifierad. Sture var föreningens första ordförande och verkade från starten 1944 till 1992 då han hastigt avled. Tack vare Sture har vi idag ett bra arkiv med dokument och många föremål i samlingarna, men en Hembygdsförening blir aldrig klar med sitt arbete.

Sture efterträddes av en annan veteran med stora kunskaper, kanske främst person- och släktkännedom, Allan Svensson, som hade varit medlem i styrelsen sedan 1976, bland annat dess vice ordförande. Allan var sedan ordförande till 1994 då Solveig Carlsson nyvaldes till ordförande.

2019 firar Bolmsö Hembygdsförening 75 år.