Tal av Hembygdsföreningens ordförande Birgitta Holst Alani år 2023 på Grönsö slott.

2023 är ett dubbelt märkesår för Sveriges statsskick genom att Kung Carl XVI Gustaf firar
50 år som statschef, vilket är längre än någon tidigare kung i Sverige. Men att just 6 juni
blev nationaldag hänger ihop med att I år - 2023 - precis för 500 år sedan, dvs den 6 juni
år 1523, valdes Gustav Vasa till kung i Strängnäs. Det innebar att Sverige gick ur
Kalmarunionen som Sverige, Danmark och Norge hade ingått i sedan 1397. I och med
utträdet ur unionen lades grunden till det moderna Sverige och det kan väl sägas vara en
god anledning till att fira Sveriges Nationaldag just den 6 juni.

Jag vill passa på att såhär 500 år efter Gustav Vasas tillträde som kung i Sverige bara
nämna några personer som bott i Trögden och som betytt så mycket för hela Sverige
både nationellt och internationellt. Det finns flera, men jag har valt några av dem.

På Eka föddes Cecilia Månsdotter ca 1476. Hennes öde blev dystert, hon dog i pesten
1522 då hon befann sig i fångenskap i Köpenhamn. 20 år gammal hade hon fött Gustav
som senare blev Gustav Vasa.

Gustav Vasa som efterhand ökade sina egendomar lade också beslag på Ekholmen, men
under sonen Johan III övergick slottet till släkten de la Gardie. Det var Pontus de la
Gardie som genom en lysande krigarbana steg i graderna och från att ha varit fältöverste
i Finland (Finland och Sverige var ett och samma land sedan 1100-talet) så erövrade han
flera viktiga städer i Ryssland. Han var gift med Gustav II Adolfs ungdomskärlek Ebba
Brahe och de båda vilar i släktens gravkor i Veckholms kyrka.

Men den person som förmodligen blev den viktigaste enskilda mannen bakom Sveriges
ställning som stormakt var Axel Oxenstierna som föddes på Fånö år 1583. De närmare
femtio år som han nästan oavbrutet ägnade rikets styrelse satte i hög grad sin prägel på
samhället. När han dog 1654 var det svenska riket en europeisk stormakt.

Gustav II Adolf hade en lärare som hette Johan Skytte. Han förvärvade Grönsö i början
av 1600-talet och byggde slottet som från början såg helt annorlunda ut än idag med
sirliga gavlar och takurnor, torn och spiror. År 1760 byggdes stenbron mellan Grönsö och
fastlandet som vi alla har kört över för att komma hit idag. Bron lär ha kostat ”en tunna
guld”. År 1820 kom släkten von Ehrenheim i besittning av Grönsö som fortfarande idag
vårdas som den kulturskatt det är genom ett omfattande och pietetsfullt arbete som idag
utförs av Bessan och Jacob von Ehrenheim. Vi i Hembygdsföreningen är tacksamma över
att familjen upplåter firandet av Nationaldagen just här.

För att återgå till kända personligheter från Trögden kan jag inte undgå att nämna två
kvinnor som spelat en stor roll i svensk politik i modern tid, nämligen Ingegerd Troedsson,
Riksdagens första kvinnliga talman under de borgerliga regeringsåren 1991-94 och Anna
Lindh som var Sveriges utrikesminister 1998-2003 i den dåvarande socialdemokratiska
regeringen.

Det finns all anledning för Trögdens invånare att känna stolthet över sin historia, och det
är viktigt inte minst i en tid av splittring och polarisering som vi just nu lever i då den
enskilde individen sätts i centrum. Då är det desto viktigare att man är del av en
gemenskap. Tillsammans ska vi värna om miljön och vårda den vackra naturen som vi har
välsignats med. Idrotten är ett annat exempel på en verksamhet som också binder
samman människor.

Vi ska också använda våra vackra kyrkor och inte låta dem stå tomma för då riskerar vi att
nitiska politiker fattar beslut om att de ska stängas eller rentav rivas, vilket vore katastrof.
Vår präst Erica Cyrillus har initierat det fantastiska projektet med den broderade flera
tiotals meter långa Trögdstapeten som i det allra närmaste är helt färdig efter ett
fantastiskt arbete av flitiga brodöser (och en brodör tror jag också) .

Återigen - att känna gemenskap är viktigt. Själv har jag tillbringat flera decennier
utomlands i länder där man tar det för givet att barn och vuxna tillbringar mycket tid
tillsammans. I vårt land är uppdelningen tydlig: det finns en barnvärld, en ungdomsvärld,
en vuxenvärld och en åldringsvärld. Jag tror att en del av unga människors otrygghet och
vilsenhet bottnar i just denna uppdelning och de skulle nog må bra av en större närhet till
äldre generationer.

Samtidigt som vi värnar om kulturskatterna så vänder vi blickarna framåt och just nu
utvecklas projektet Mälarland som är en mötesplats där vår vackra halvö i Mälaren
presenteras för en bredare publik. Här finns en hel uppsjö av driftiga småföretagare som
verkar inom olika områden och som vill skapa en plats där de egna företagen kan
marknadsföras. Genom detta projekt vill deltagarna bidra till att skapa en levande
landsbygd där besökare kan ”äta, bo, se och göra” som är Mälarlands slogan.

Kanske var det någon som läste en artikel i måndagens Enköpingsposten som handlade
om ön Röllingen söder om Trögden. Veckholms hembygdsförening har tagit på sig att
återställa det gamla fiskartorpet på ön till dess ursprungliga skick för att på så sätt kunna
visa besökare hur en fiskare levde och arbetade på en Mälarö för kanske hundra år
sedan. Vi vill att Röllingen ska bli ett utflyktsmål för skolbarn och föreningar och andra
intresserade som då får åka kofärja från fastlandet till ön. Söndagen före midsommar, dvs
den 18 juni, erbjuds allmänheten att komma till Röllingen och bli guidade av biologen
Linnéa Olsson från Länsstyrelsen som leder en vandring runt naturreservatet. Ivan
Eriksson som också kör kofärjan över berättar om historiken kring torpet och
verksamheten där.

En vecka senare är det midsommar. Midsommarfirandet har blivit en folkfest i Veckholm
och det kommer besökare till den gamla prästgården från bygden men även från platser
långt därifrån. Hembygdsföreningen ordnar då med dans kring majstången, lotteri, fika
osv. Svenska traditioner är en del av den svenska kulturen som vi ska värna.