Yxnanäs Hembygdsförening bildades 1921. Föreningens ändamål var att verka till att åstadkomma ett museum för hembygden. Styrelsen som valdes var folkskollärare C.A. Johansson, stationsföreståndare Carl Löfgren, handlaren Hjalmar Karlsson, byggmästare Carl Öhrström, hemmansägare August Niklasson, Oskar Karlsson och Valfrid Johansson.

Föreningens ändamål var att samla hembygdens säregna gamla kuriositeter, minnesmärken och kulturföremål för bevarande. Hemmansägare Reinhold Karlsson och August Niklasson upplät tomt för byggande av ett muséum.

Stugan inköptes för 35 kronor av Hjalmar Karlsson. Den gamla stugan kom från Flishult där den plockades ner och transporterades till Yxnanäs med häst och vagn för att därefter byggas upp i  byn Yxnanäs.

Föreningen var bland de första i länet, vilket bidrog till att den redan från starten drog uppmärksamheten till sig, såväl lokalt inom socknen, som i ortspressen.

Som föreningens ordförande hade Johansson verkat från dess start och till år 1966, då han av åldersskäl avsade sig uppdraget. Hans vitalitet och stora intresse gjorde att han följde verksamheten med stort intresse och ofta anlitades för råd i viktiga frågor fram till sin bortgång.

Styrelsens första uppgift blev att skaffa föreningen en fast hemvist - en byggnad för bevarande av gamla kulturföremål. Efter något sökande fann man en öde stuga på kommunens "fattiggårds" utmarker i Flishult. Den bestod av en låg ryggåsstuga, samt en på tvären ställd byggnad med vind. Siste innehavaren, änkan Anna Maria Petersson, var död 1917 och stugan hade stått obebodd sedan dess. Den var nu förvärvad av fattigvårdsstyrelsens ordf. hem.äg. Frans Johansson, Brunsmåla, som ämnade flytta den till sin gård, där den kunde bli ett gott hönshus. Hembygdsföreningens styrelse var emellertid av annan uppfattning. Föreningens kassör Hjalmar Karlsson inköpte stugan för 35 kronor och överlämnade den till föreningen.
Det hade konstaterats att stugan var från 1700-talet, men den var så väl bibehållen att endast ett fåtal timmerträn behövde bytas. Murstocken minskades något genom uteslutning av bakugnen, men i övrigt uppfördes stock och spisar i ursprunglig stil av muraremästare Alfred Bergstrand, Krusamåla.
I augusti 1921 stod stugan färdig och man kunde inviga densamma vid en festlighet, där prosten Claes Lind och dr Knut Kjellmark medverkade.
Mycket folk samlades och den ekonomiska behållningen blev hela 500 kronor, vilket täckte hittillsvarande utgifter för flyttningen.

Insamlingen av gamla saker kom genast igång och för framtiden värdefulla föremål fyllde snart den lilla stugan. Till bygden knutna redskap och nyttoföremål räddades undan uppköpare och mindre nogräknad auktionspublik och kan nu för all framtid ge en bild av förfädernas miljö och arbetsförhållande i den egna bygden. Insamlingen fortsätter alltjämt och innefattar nu närmare 1000-talet registrerade föremål, vilka nu även inrymmes i gamla småskolans lärosal. Hembygdsföreningen tar över skolbyggnaden på 1960-talet och inreder hembygdsmuséum i skolsalarna.
I dag inrymmer den gamla skolan ett fullvärdigt hembygdsmuséum med föremål från stenåldern, genom hanverkseran till våra dagars skolgång.